Svensk förening för Beroendemedicin

I en rapport från CAN kartläggs ANDTS-användningen och relaterade beroendeproblem bland vuxna i Sverige under 2025. För att belysa aktuella trender jämförs resultaten med motsvarande undersökningar från 2013, 2017 och 2021. Resultaten bygger på svar från totalt 45 580 personer (18–84 år) där deltagarna besvarat frågor om ANDTS-vanor och relaterade beroendeproblem.

Användningen av ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel om pengar) är omfattande men ser olika ut beroende på hur drogerna kombineras. Alkohol och spel om pengar förekommer hos en majoritet av den vuxna befolkningen. Snus är också omfattande medan e-cigaretter och narkotika förekommer hos en mindre del och dopning förekommer mycket sällan.

Jämfört med tidigare konstateras i rapporten att användning och beroende av alkohol, cigaretter och i viss mån narkotika har minskat. Snus, e-cigaretter och problematiskt spelande om pengar har ökat. 

Det finns skillnader i ANDTS-användningen mellan män och kvinnor, ibland något förvånande som att kvinnor använder icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel, cigaretter, vitt snus och e-cigaretter lika eller till och med i större omfattning än män. Annars använder män i regel mer alkohol, narkotika, snus och dopningsmedel samt spelar mer om pengar än kvinnor.

Sammanfattning. Den totala narkotikaanvändningen minskar särskilt bland kvinnor och unga vuxna (18–29 år) och rökningen minskar i samtliga grupper. Snus och e-cigaretter ökar framför allt bland kvinnor och unga vuxna medan andelen problemspelare ökar särskilt bland unga vuxna män.

Ramstedt M (2026). Vanor och konsekvenser 2025. Rapport 242. Stockholm: CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Från 2023 års International Cannabis Policy Study (ICPS) har en forskningsgrupp i Australien tagit fram data för att uppskatta användningen av cannabis ur ett såväl medicinskt som regreationellt bruk. Rapporten beskriver en trearmad översikt: intag av cannabis enbart i medicinskt syfte, endast rekreationellt eller samtidigt båda alternativen.

I studien inkluderades 3042 individer i denna självrapporterade undersökning. Av de som svarade hade 86,3 procent ingen aktuell cannabisanvändnig medan 1,9 procent rapporterade att intaget var endast av medicinska skäl. För enbart rekreationellt bruk var det 6,7 procent och för de som tog cannabis av båda skälen var den 5 procent.

Den största användningen av cannabis var för att lindra ångest (64%), smärta (53%) och depression (52%). Splittrade man upp gruppvis var det lite annorlunda. De som tog cannabis både som medicin och rekreation gjorde det för att få bättre sömn, minska depression och mot ett posttraumatiskt stresstillstånd.

Cannabis som smärtlindring framstod framför allt bland de äldre (56+) och ångestdämpning var målet för yngre kvinnor jämfört med män i samma åldersgrupp.

Det framkom att det är en liten grupp som använder cannabis i medicinskt syfte och dessvärre mot sjukdomstillstånd som det finns begränsad evidens för.

https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2026.113124

Enligt Centralförbundet för alkohol och narkotika (CAN) minskade alkoholkonsumtionen i Sverige under 2025 med 2,6 procent jämfört med året före. Det är sedan flera år en trend att alkoholkonsumtionen minskar med någon/några procent enligt de årliga monitormätningarna som CAN genomför sedan 2013. Under 2025 var det framför allt Systembolagets försäljning som minskade.

Mätningarna redovisas i två grupper, dels den registrerade och dokumenterade försäljningen, dels den oregistrerade .

Den registrerade delen omfattar alkohol som säljs inom landet via Systembolaget, restauranger, gårdsförsäljning och livsmedelsbutiker (folköl). Den oregistrerade delen består av alkohol som förs in i landet utan dokumentation (semesterresor, smuggling, internethandel). För att få kläm på omfattningen av denna sker kartläggningen via frågeundersökningar.

Under 2025 liksom under alla tidigare år är det Systembolaget som levererar största mängden alkohol. För det aktuella undersökningsåret var de 72 procent. Härefter kommer restauranger med 12 procent och resandeinförsel ligger på 7 procent. Internethandel (inte Systembolagets) svarar för 2 procent av alkoholen i landet, lika mycket som hemtillverkningen. Köp av insmugglad alkohol håller sig kring en procent.

De redovisade uppgifterna är baserade på mängderna ren alkohol per invånare 15 år och äldre i landet.

En omfattande epidemiologisk studie med läkemedlet GLP-1 med över 600 000 inkluderade patienter presenterades i BMJ under mars. Data visar att det finns en möjlig behandlingsintervention med GLP-1-receptoragonisten för såväl prevention som behandling av olika substansberoende.

Resultat. Användningen av GLP-1-receptoragonist visade sig vara konsekvent förknippad med minskad risk att utveckla olika incidenter vid drogberoende, varför forskagruppen förutspår en bred preventiv effekt vid många narkotiska preparat. Användningen av receptoragonisten visade sig också minska risken för kliniska negativa effekter för gruppen med beroendediagnos.

De data som framkommer vid sammanställningen av studien talar för att det finns en potential för GLP-1-receptoragonisten för såväl prevention som behandling av olika beroendeframkallande droger.

https://doi.org/10.1136/bmj-2025-086886

Branschorganisationen Svenskt Vin har tagit fram den första statistiken över gårdsförsäljningen som startade i juni 2025. Totalt såldes under senaste året 145 000 liter svenskt vin varav 65 000 liter härrör gårdsförsäljningen. Det är 0,03 procent av Systembolagets totala vinförsäljning (2024) på 209 miljon liter vin.

Det var mindre än hälften av de 45 vingårdarna som är anslutna till föreningen som kom i gång med försäljning. Ungefär 70 procent av besökarna köpte med sig vin hem, men mindre än den tillåtna försäljningen.

Regeringen föreslår en ny lag och flera lagändringar för en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och psykiatriska tillstånd. Förslagen innebär bland annat att regionerna ska organisera beroendevården så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall: Regeringens förslag innebär ett viktigt steg för att skapa en mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk, beroende och samsjuklighet. Nu genomför vi äntligen de förändringar som krävs för att säkerställa samordning mellan olika vårdinsatser och se till att de som fallit mellan stolarna får den hjälp och det stöd de verkligen behöver för att återhämta sig och förbättra sin livssituation.

Sammanfattning av regeringens förslag lagrådet:

• Att regionerna ska organisera vården till personer med skadligt bruk och beroende så att den ges samordnat med annan psykiatrisk vård.
• En ny lag om en samordnad vård- och stödverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och behov av särskild samordning under längre tid.
• Krav på samverkan vid inskrivning och tydliggörande av hälso- och sjukvårdsansvaret för personer som tagits emot i ett hem för vård eller boende.
• Att uttrycket missbruk ersätts av uttrycken bruk alternativt skadligt bruk och beroende. 

Socialstyrelsen får i uppdrag att stödja genomförandet och ska senast den 31 mars 2027 lämna en slutredovisning till Socialdepartementet. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

KOMMENTAR

Docent Joar Guterstam, ordf Svensk förening för Beroendemedicin:

Vi ser positivt på att regeringen nu lägger fram lagförslag som är grundade i Samsjuklighetsutredningens gedigna analysarbete. Vår förening har ju länge delat utredningens syn att ansvarsfördelningen måste förtydligas, när det gäller vård och stöd till människor med beroende. Lagförslagen innebär en tydlig signal om vilken utveckling man vill se framöver: hälso- och sjukvården ska ta ett större ansvar för att verkligen erbjuda en beroendevård baserad på vetenskap, beprövad erfarenhet och respekt för den enskilde patientens behov, inte minst när det gäller samtidiga insatser för olika typer av samsjuklighet. Många knepiga frågor återstår dock, inte minst när det gäller tvångsvården, som man kommer arbeta vidare med.

Det viktiga nu när konkreta förändringar ska genomföras är att bevaka så att inte reformerna urartar till besparingar, där kommunerna drar ned och regionerna förväntas göra mer med befintliga resurser. Ambitionen måste tvärtom vara att satsa nu, framför allt när det gäller kompetensförsörjningen, för att det här ska bli en lyckad reform som ger en stabil grund för en framtida fungerande beroendevård över hela landet.

Produktionen av illegala syntetiska droger är ett allt större hot mot hälsa och säkerhet i Europa. Det europeiska narkotikaorganet EUDA har sammanställt den första analysen av tillgång och användning av i första hand nio drogprekursorer som förekommer inom unionen.

Drogprekursorer är kemiska substanser som är avgörande för att kunna producera syntetiska droger som amfetamin, metamfetamin, MMDA och syntetiska katinoner men också i produktionsprocessen för att framställa kokain och heroin.

Undersökningen inkluderade åtta prekursorer som var förknippade med syntetiska katinoner (3-CMC, 3-MMC, 4-CMC, 4-MMC) och en som används vid produktionen av amfetamin. Rapporten omfattar användning, utbredning, transportrutter och kommunikationsvägar och ska kunna ligga till grund för koordinering av insatser mot den illegala verksamheten inom EU.

Lokala insatser kan vara betydelsefulla för att minska alkoholproblem. Men det finns stora skillnader i hur mycket kommuner arbetar förebyggande. Det är bland annat kopplat till typ av politiskt styre. Det framkommer i en undersökning som Mats Ramstedt vid CAN redovisar i Nordic Studies on Alcohol.

Studien undersöker vad som kännetecknar kommuner som satsar mer än andra på alkoholprevention och vilka förutsättningar som samspelar med det förebyggande arbetets omfattning.

Lokala insatser kan vara betydelsefulla för att minska alkoholproblem. Det framkommer i studien att det finns stora skillnader i vilken omfattning svenska kommuner arbetar för att förebygga alkoholproblem, trots att forskning visar på den stora betydelse lokala insatser har.

En intressant resultat i redovisningen är att insatserna bland annat är kopplade till det politiska styret: kommuner styrda av partier till vänster oftare har ett mer omfattande alkoholpreventivt arbete än kommuner styrda av partier till höger.

Mats Ramstedt:
– Man har tidigare sett att politiker på vänsterkanten oftare ser alkoholrelaterade problem som en samhällsfråga som kräver restriktiva åtgärder, medan högerorienterade politiker i högre grad betonar individens ansvar. Men att det syntes så pass tydligt i omfattningen av det alkoholpreventiva arbetet förvånade honom. Studien visar också att de kommuner som har störst behov inte alltid arbetar mer med prevention. Det kan bero på, enligt studien, att det saknas kunskap om problemen som finns i kommunen.

doi.org/10.1177/14550725251407776

Den mest omfattande gränshandeln i Norden är den mellan Sverige och Norge, men det förekommer också gränshandel mellan Danmark och Finland; denna är dock inte så omfattande. I en framlagd rapport om den nordiska gränshandeln, med speciell inriktning på Norge-Sverige, framkommer att under perioden 2022 – 2025 handlade norska invånare över 15 år i genomsnitt årligen 0,43 liter ren alkohol från Sverige.

Jämfört med förra undersökningsperioden 2016 – 2019 har det skett en minskning med cirka 23 procent. Då uppgick handeln till 0,56 liter per invånare och år.

CAN. Kortfakta 08 (Trolldal 2026).

Den 4 februari presenterades den omfattande utredningen (SOU 2026:7) som består av två delar, varav den andra rör alkohol i ett hälsoperspektiv. Uppdraget till utredningen kom från en oenig riksdag där flera partier motsatte sig förslaget. Men utredning blev det och till utredare utsågs generaldirektör Agneta Karlsson med uppdrag att bland annat att utvärdera den svenska alkoholpolitikens styrmedel och hur pass effektiva de är för folkhälsan och samhällsekonomin.

Sammanfattning. Detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten är effektiva styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtionen och därmed minska både de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen och de relaterade samhällskostnaderna. I avsaknad av detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten skulle alkoholkonsumtionen och dess medicinska och sociala skador öka. Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet bör ses i samspel med andra åtgärder, som hälsoinformation mm.