Svensk förening för Beroendemedicin

Vi dricker mindre alkohol men attityderna verkar gå i motsatt riktning. Detta konstaterar IQ då det framkommer att knappt 7 av 10 svenskar tycker att det är helt fel att köra bil efter att ha druckit alkohol.

Bland unga under 29 år är det endast 58 procent som helt tar avstånd till att köra bil efter ett glas vin eller en öl. Mest avståndstagande är kvinnor 45–59 år, där 82 procent helt tar avstånd.

– Vi vet att unga är mer riskbenägna, och att konsekvenstänkandet är fullt utvecklat först i 25-årsåldern. Därför är det extra bekymmersamt att just unga verkar se mindre allvarligt på att dricka alkohol och köra bil, säger Mojtaba Ghodsi, som är chef för IQ.

För trettio år sedan startade ESPAD-undersökningarna. Idag är det 37 Europeiska länder som deltar i denna undersökning som sker anonymt. Totalt var det 113 882 tonåringar (15 – 16 år) som svarade på frågor om sina vanor beträffande alkohol, tobak, illegala droger, inhalationsdroger, läkemedel och NPS (Nya Psykoaktiva Substanser). Därtill frågor kring riskbeteende, dvs användningen av sociala medier, datorspel och spel om pengar.

Alkohol är fortfarande en vanlig drog i undersökningsgruppen, men konsumtionen visar på en minskande trend. Tre fjärdedelar av deltagarna har någon gång smakat alkohol och nästan hälften intagit alkohol under senaste månaden.

Tobaksrökning följer samma trend som för alkohol, men ett orosmoln är det ökande användandet av e-cigaretter. Ökningen ses i de flesta deltagande länderna.

Illegala droger (narkotika) minskar också. Vid 2015 års undersökning var det 19 procent som sade sig ha använt narkotika, i årets undersökning var det 14 procent. Det är inte oväntat cannabis som är den vanligaste drogen. Högst antal användare noterades 2003 (18 procent) och 2024 var det 12 procent som sade sig någon gång ha använt cannabis.

Anmärkningsvärt är att intag av NPS (3 procent) är högre än för droger som amfetamin, MDMA, Kokain och LSD/hallucinogener. Lustgas är med för första gången och det är 3,1 procent som använt denna drog. I en majoritet av länderna var det flickor som hade en högre prevalens av lustgasintag än pojkar.

Användningen av läkemedel som inte är ordinerade är ett ökande problem (14 procent). Ångestdämpande och lugnande medel är de förhärskande drogerna men även smärtstillande och läkemedel mot ADHD. Här är det också flickor som intar dessa läkemedel i högre grad än pojkar. Spel om pengar on line har ökat under senaste åren, främst bland flickor även om det är pojkar som spelar mest.

En nyligen publicerad systematisk översikt i JAMA Pediatrics visar att cannabisbruk under graviditet är kopplat till flera allvarliga neonatala sjukdomstillstånd. Det är en omfattande analys som inkluderade 51 observationsstudier med över 21 miljoner deltagare.

Att inta cannabis före födseln (prenatalt) var förknippat med ökad risk för låg födelsevikt, för tidig födsel, att barnet är litet i förhållande till sin graviditetsålder och ökad risk för perinatal (tiden kring födseln) dödlighet. Dessa fynd kvarstod även efter justering för samtidig tobaksanvändning, vilket tyder på att cannabis i sig kan vara en oberoende riskfaktor.

I en annan nyligen publicerad studie från Oregon indikerar att THC-exponering under graviditeten kan påverka fostrets lungutveckling, vilket potentiellt ökar risken för kroniska andningsproblem (ex astma) senare i livet.

Sammantaget visar dessa studier att cannabisbruk under graviditet är förknippat med ökade risker för både omedelbara och långsiktiga negativa utfall för barnet. Därför rekommenderar forskargrupperna att gravida kvinnor informeras om riskerna samt att i allmän hälsoinformation tas problematiken upp.

JAMA Pediatr. Published online May 5, 2025. doi:10.1001/jamapediatrics.2025.0689
https://news.ohsu.edu/2025/03/05

I en norsk alkoholrelaterad studie inkluderades drygt 76 000 kvinnor (31 – 70 år) som deltagit i en cancerutredning (NOWAC) där denna presenterade delundersökning gällde hur alkoholkonsumtionen var relaterad till utbildning, livsstil och hälsorelaterade faktorer.

Kvinnorna indelades i fem grupper beroende på mängden intagen alkohol och om intaget var stabilt, minskat eller ökat under perioderna som omfattade 1991-97, 1998-2003 och 2004-11.

De flesta kvinnorna hade i stort sett oförändrade alkoholvanor, men en grupp urskildes. Det var kvinnor med högre utbildning och bättre hälsotillstånd. Här framkom en ökning av alkoholkonsumtionen (det var framför allt vin) med stigande ålder, speciellt skedde ökningen runt pensioneringsåldern.

Doi.org/10.1093/alcalc/agaf005

Under maj månad utdelade Systembolaget de två återkommande forskningspriserna. Det juniora forskningspriset 2025 tilldelades utredaren och forskaren Siri Thor och Kunskapspriset fick Johan Edman som är professor i kriminologi.

Det juniora priset 2025

Siri Thor som är utredare hos CAN och forskare vid Karolinska Institutet. Hon disputerade 2023 med sin avhandling Alcohol-related harm among youth in Sweden.

Systembolagets juniora pris går till Siri Thor, som disputerade vid Karolinska institutet 2023, för sin forskning om ungdomars alkoholvanor och metodutveckling inom skolundersökningar. Genom att kombinera enkäter med registerdata har hon fördjupat kunskapen om hur alkoholrelaterade skador drabbar ungdomar med olika social bakgrund, inklusive de som inte klarar vanlig skolgång. Hennes arbete visar hur skolundersökningar kan utvecklas för att bättre fånga in riskgrupper, även i en tid då den totala alkoholkonsumtionen bland unga minskar.

Kunskapspriset 2025

Systembolagets kunskapspris tilldelas i år Johan Edman,professor vid Stockholms universitet, för sin betydelsefulla och mångfacetterade forskargärning, som under två decennier fördjupat förståelsen av den svenska alkohol- och missbrukspolitikens idéhistoriska, institutionella och ideologiska grunder. Genom att förena idéhistoriska metoder med begreppsliga analyser har han visat hur normer, problemformuleringar och samhällsvisioner har format statens hantering av missbruk och avvikelse – från tvångsvård och moralpolitik till medikalisering och expertstyrning. 

Sedan 1988 har CAN samlat in uppgifter om gatuprisutvecklingen för ett antal narkotikasorter. Med gatupris avses priset vid köp av små mängder i konsumentled. Sedan 2010 följs även priser för handel med större partier, det vill säga grossistpriser.

Ulf Gottormsson är ansvarig för undersökningen och motiverar varför man följer prisutvecklingen:

– Att följa prisbildens utveckling bidrar till förståelsen av hur narkotikatillgängligheten förändrats. Dagens priser är förhållandevis låga och indikerar en hög tillgänglighet. I princip all narkotika som används i Sverige importeras.

Emedan matpriser har gått upp så är det anmärkningsvärt att narkotikapriserna med hänsyn till inflationen snarare sjunkit. Detta trots flera negativa händelser under de senaste åren: pandemin med åtföljande rese- och transportrestriktioner, avlyssnad kommunikation mellan kriminella, allmänna kostnadsökningar till följd av en ökad inflationstakt, samt försvagningen av den svenska kronan. Utöver detta har narkotikabeslagen varit särskilt omfattande senare år, samtidigt som konfliktnivån mellan kriminella nätverk varit hög.

Det kan konstateras att amfetamin kostade 200 kronor per gram 2024, vilket är en femtedel av prisnivån i slutet av 1980-talet, när reala (inflationsjusterade) priser jämförs vilket betyder att i nominella priser handlar det om en halvering. Priset på heroin har fallit lika kraftigt medan kokainpriset halverats under perioden. Även cannabis (hasch och marijuana) uppvisar prisnedgångar, om än inte lika konsekvent nedåtgående, vilket sannolikt hänger samman med att den aktiva substansen blivit starkare. Vissa geografiska prisskillnader kan ses. Narkotika är generellt billigare i storstadslän.

CAN Rapport 233 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–202

I majnumret av Neurology redovisas en studie som analyserar förhållandet mellan alkoholkonsumtion och åldersrelaterad neuropatologi i en populationsbaserad obduktionsundersökning. Bakgrunden är att långtidspåverkan av hög alkoholkonsumtion på såväl kognition som demens är oklar.

I studien inkluderades 1 781 individer med en medelålder på 74,9 år. Strax under hälften var kvinnor.

Ur den omfattande resultatredovisningen kan framhållas att individer med alkoholkonsumtion, till skillnad från icke-konsumenter, rent allmänt har en försämrad kognitiv förmåga. Denna effekt tillskrevs en hyalin arterioskleros. Likaså fann forskargruppen att såväl högkonsumenter som tidigare högkonsumenter löpte ökad risk för hyalin arterioskleros och ökad omfattning av neurofibrillära trassel. Detta också vid jämförelse med icke-alkoholkonsumenter.

Högkonsumenter som slutat dricka alkohol förknippades med mindre hjärnsubstans och sämre kognitiv förmåga, vilket inte noterades för aktiva moderata konsumenter, ej heller för högkonsumenter.

Sammanfattningsvis konstateras att vid intag av minst 8 glas per vecka förknippades med 133 procent högre risk för hyalin arterioskleros, hjärnskada med påverkan på minne och problemlösning. Detta i jämförelse med icke-konsumenter. Dock, bristen på longitudinella studier för långtidseffekter av alkoholkonsumtion gör att forskarna ser begränsningar i möjligheten att göra generella tolkningar av resultaten.

Neurology, may 2025

I en pilotstudie från Göteborgs universitet som presenterades på senaste APA-konferensen framkommer resultat som indikerar att defekter vid födseln som är orsakade av alkoholkonsumtion under graviditeten kan vara lika vanlig i Sverige som i andra europeiska länder. Detta är den första undersökningen av prevalensen för FASD i Sverige.

Det var 206 individer som undersöktes och alkoholspektrumstörningar (FASD) hittades hos 19 barn varav fem hade den allvarligaste varianten (FAS, fetalt alkoholsyndrom). Prevalensen för FASD är enligt denna lilla studie 5,5 procent (2,4 procent för FAS). Som exempel nämns i föredraget att Irland har en prevalens för FASD på 4,8 procent, Italien 4,5 procent och Kroatien 5,3 procent.

Alkoholspektrumstörningar omfattar ett brett spektrum av skador, från milda till svåra och kan omfatta inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, svårhanterlig impulskontroll och motoriska problem. I allvarligaste fallen ses för sjukdomen specifika ansiktsdrag och låg födselvikt.

Med tanke på att FASD är så lite diagnostiserad i landet manar författarna till uppföljande större studier för att få en djupare kunskap om skadeutvecklingen vid alkoholkonsumtion under graviditet.

doi.org/10.1111/apa.70059

I England liksom i flera andra länder ledde covid-pandemin till ökad alkoholrelaterad dödlighet. Syftet med en nu publicerad studie i The Lancet var att undersöka huruvida det skett förändringar efter pandemin beträffande olika definierade karakteristika.

Fram till 2019 var den årliga alkoholrelaterade döden i England i stort sett oförändrad. Från pandemistarten ökade dödstalet snabbt, år 2020 var ökningen 19,4 procent, ett år senare hade det skett ytterligare en ökning med 13,5 procent. Den högsta noteringen var 2022 med en dödlighet på 14,7 procent per 100 000 invånare.

Högsta dödligheten 2022 noteras för män och den vanligaste orsaken var alkoholrelaterad leversjukdom. Relativt sett gällde den största ökningen akut dödlighet även om den i antal var betydligt lägre än leverdödligheten.

Sammanfattningsvis konstaterar rapportens författare att den ökade alkoholrelaterade döden under pandemin inte bara består utan även ökat ytterligare efter pandemin, vilket bör föranleda rekommendationer att minska alkoholkonsumtionen på populationsnivå och dessutom förstärka diagnostiken för att upptäcka leversjukdom i ett tidigt stadium och naturligtvis erbjuda effektiv behandling.

I april försvarade Josefine Östh sin avhandling Mobile Phone Technology for reduced drinking: Novel methods for measuring alcohol consumption and treating alcohol dependence.

Inklusionskriterierna för att ingå i studien var diagnosen alkoholberoende och ett mönster av intensivt drickande men utan psykiatrisk samsjuklighet eller sociala problem. Den övergripande frågeställningen var om en app (applikation på smartphone/surfplatta) kan göra det enklare att förändra sina alkoholvanor. Kan den egna medvetenheten om konsumtionen vid högt alkoholintag leda till förändring?

Två app-baserade system användes, ett med en alkoholkalender och ett med en promillemätare. Avhandlingens bas var randomiserade kontrollerade försök (RCT) som uppdelades i fyra separata artiklar varav två är publicerade och två på väg.

Sammanfattningsvis visar resultaten att alkometer kopplad till smartphone-app tillsammans med sedvanlig behandling (Time Line Follow Back inkl PEth) leder till minskat alkoholintag jämfört med enbart sedvanlig behandling.

App-systemen visar sig i detta projekt vara så tillförlitliga att de skulle kunna möjliggöra behandling i större omfattning utan täta mottagningsbesök, vilket kan leda till ökad tillgänglighet för behandling av alkoholberoende.

Utförligare om avhandlingen i BULLETIN nr 2/2025