Svensk förening för Beroendemedicin

I en pilotstudie från Göteborgs universitet som presenterades på senaste APA-konferensen framkommer resultat som indikerar att defekter vid födseln som är orsakade av alkoholkonsumtion under graviditeten kan vara lika vanlig i Sverige som i andra europeiska länder. Detta är den första undersökningen av prevalensen för FASD i Sverige.

Det var 206 individer som undersöktes och alkoholspektrumstörningar (FASD) hittades hos 19 barn varav fem hade den allvarligaste varianten (FAS, fetalt alkoholsyndrom). Prevalensen för FASD är enligt denna lilla studie 5,5 procent (2,4 procent för FAS). Som exempel nämns i föredraget att Irland har en prevalens för FASD på 4,8 procent, Italien 4,5 procent och Kroatien 5,3 procent.

Alkoholspektrumstörningar omfattar ett brett spektrum av skador, från milda till svåra och kan omfatta inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, svårhanterlig impulskontroll och motoriska problem. I allvarligaste fallen ses för sjukdomen specifika ansiktsdrag och låg födselvikt.

Med tanke på att FASD är så lite diagnostiserad i landet manar författarna till uppföljande större studier för att få en djupare kunskap om skadeutvecklingen vid alkoholkonsumtion under graviditet.

doi.org/10.1111/apa.70059

I England liksom i flera andra länder ledde covid-pandemin till ökad alkoholrelaterad dödlighet. Syftet med en nu publicerad studie i The Lancet var att undersöka huruvida det skett förändringar efter pandemin beträffande olika definierade karakteristika.

Fram till 2019 var den årliga alkoholrelaterade döden i England i stort sett oförändrad. Från pandemistarten ökade dödstalet snabbt, år 2020 var ökningen 19,4 procent, ett år senare hade det skett ytterligare en ökning med 13,5 procent. Den högsta noteringen var 2022 med en dödlighet på 14,7 procent per 100 000 invånare.

Högsta dödligheten 2022 noteras för män och den vanligaste orsaken var alkoholrelaterad leversjukdom. Relativt sett gällde den största ökningen akut dödlighet även om den i antal var betydligt lägre än leverdödligheten.

Sammanfattningsvis konstaterar rapportens författare att den ökade alkoholrelaterade döden under pandemin inte bara består utan även ökat ytterligare efter pandemin, vilket bör föranleda rekommendationer att minska alkoholkonsumtionen på populationsnivå och dessutom förstärka diagnostiken för att upptäcka leversjukdom i ett tidigt stadium och naturligtvis erbjuda effektiv behandling.

I april försvarade Josefine Östh sin avhandling Mobile Phone Technology for reduced drinking: Novel methods for measuring alcohol consumption and treating alcohol dependence.

Inklusionskriterierna för att ingå i studien var diagnosen alkoholberoende och ett mönster av intensivt drickande men utan psykiatrisk samsjuklighet eller sociala problem. Den övergripande frågeställningen var om en app (applikation på smartphone/surfplatta) kan göra det enklare att förändra sina alkoholvanor. Kan den egna medvetenheten om konsumtionen vid högt alkoholintag leda till förändring?

Två app-baserade system användes, ett med en alkoholkalender och ett med en promillemätare. Avhandlingens bas var randomiserade kontrollerade försök (RCT) som uppdelades i fyra separata artiklar varav två är publicerade och två på väg.

Sammanfattningsvis visar resultaten att alkometer kopplad till smartphone-app tillsammans med sedvanlig behandling (Time Line Follow Back inkl PEth) leder till minskat alkoholintag jämfört med enbart sedvanlig behandling.

App-systemen visar sig i detta projekt vara så tillförlitliga att de skulle kunna möjliggöra behandling i större omfattning utan täta mottagningsbesök, vilket kan leda till ökad tillgänglighet för behandling av alkoholberoende.

Utförligare om avhandlingen i BULLETIN nr 2/2025

CAN gjorde under pandemins första år (2020) en undersökning för att ta reda på om personernas alkoholkonsumtion hade förändrats. Det ställdes också frågor om pandemin hade påverkat personernas psykiska välbefinnande samt deras arbete och ekonomi.

Bland de som förändrade sin konsumtion var det fler som minskade den, än som ökade den.

När det handlade om psykiskt välbefinnande visade det sig att 57 procent av personerna i undersökningen svarade att deras psykiska välbefinnande hade påverkats negativt vilket återspeglades i ökad alkoholkonsumtion. Det var dock inte konsekvent. En grupp som minskat sin konsumtion bland de med försämrat psykiskt välbefinnande var framför allt yngre personer.

can.se

Regeringen och flera oppositionspartier har kommit överens om att höja inköpsåldern för alkohol. Bakgrunden är att de nya reglerna ska få ner konsumtionen för de danska ungdomarna som dricker mest alkohol i Europa. De danska lagstiftarna uppskattade uppenbarligen inte denna mindre hedrande förstaplats.

När det gäller alkohol är det sedan april 2025 inte tillåtet att sälja alkoholhaltiga drycker som överstiger 6% till 16-17-åringar (varit tillåtet upp till 16,5 volymprocent) och därtill får de inte köpa någon alkohol alls efter klockan 22 i utomhusområden. Det är förbjudet för äldre att köpa alkohol och sälja till minderåriga.

Priser och regler för inköp av tobaks- och nikotinprodukter har också justerats prismässigt och även var man får röka.

Böterna för brott mot reglerna höjs så att det kostar 50 000 danska kronor första gången en butik ertappas med att sälja nikotin, tobak och alkohol till unga under åldersgränsen eller för att sälja illegala nikotinprodukter.

Yle.fi

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att utveckla och sprida kunskapen om användningen av läkemedel som verkar som opioidantagonister, såsom Naloxon. Syftet är att främja en säker, effektiv och jämlik användning av dessa läkemedel för att motverka den förhöjda dödligheten bland narkotikabrukare.

– Vi måste minska dödligheten bland narkotikabrukare. Genom att öka kunskapen om Naloxon och göra det mer tillgängligt kan vi rädda liv och främja en tryggare och mer jämlik vård, säger socialminister Jakob Forssmed. 

Socialdepartementet

I ett samarbete mellan EUDA (European Union Drugs Agency) och Europol har drogen MDMAs (ecstasy) omfattning i Europa analyserats. Det gällde såväl användningen som tillverkningen och spridningen. MDMA har en liknande effekt som metamfetamin.

Det är inom EU som vi finner centrum för MDMA och flertalet övriga syntetiska droger Här produceras MDMA och distribueras över världen. Enligt de senaste beräkningarna är det 12,3 miljoner Europeer mellan 15 och 64 år som någon gång i livet intagit MDMA. Inom Europa omsätter drogen årligen minst 594 miljoner euro vilket motsvarar ungefär 72,4 miljoner ecstasytabletter.

Tullverket rapporterar om en kraftig ökning av spice, en farlig syntetisk cannabinoid. För drygt tio sedan hade vi en Spicevåg med flera dödsfall då syntetiska cannabinoider blandades med olika växtdelar. Enligt Tullverkets kemiska avdelning för analyser har de nya substanserna nästan exakt samma kemiska sammansättning.

Hittills i år har det gjorts 54 beslag (54,6 kilo) av den här substansen med kemiska beteckningen ADB-4en-PINACA. Förra året var det bara 9 beslag.

Beslagen som Tullverket har gjort består av till synes laglig industrihampa som sprejats med syntetiska cannabinoider. Sedan har den spetsade hampan antingen skickats som den är eller förädlats till färdiga cigaretter och mindre doser som säljs i färgglada förpackningar.

Den aktuella spiceprodukten sprejas på vanlig cannabis vilket gör att brukaren inte har en aning om styrkan. Mängden ADB-4en-PINACA är naturligtvis oreglerad och kan finnas i styrkor från ringa till dödliga.

Från att i princip ha varit fallbeskrivningar och prekliniska studier som visat på begränsad tillförlitlighet när det gäller sambandet mellan cannabinoider och hjärt-kärlsjukdomar har nu evidensutfall visats i epidemiologisk forskning från Stanforduniversitetet.

Detta rapporteras i en artikel från Nature Reviews Cardiology (Doi.org/10.1038/s41569-025-01121-6)

En ny analys av avloppsvatten (2024) är publicerad av Euda och omfattar 128 europeiska städer från 26 länder (Turkiet och Norge utöver EU-länder). Resultatet visar på en ökning av MDMA, kokain och amfetamin jämfört med förra undersökningen från 2023. Resultatet för cannabis var lägre i år.

I analysen ingick MDMA (ecstasy), kokain, amfetamin, metamfetamin, ketamin och cannabis. Proverna togs från en samlad population på 68,8 miljoner invånare.

Mellan städerna förekom för vissa droger stora skillnader. Kokain är fortfarande vanligast i västra och södra Europa med toppnoteringar för Belgien, Nederländerna och Spanien. Amfetamin var den drog som varierade mest men förekom oftast i prover från norra och östra Europa. Här dominerade länderna Sverige, Tyskland, Norge, Belgien och Nederländerna. Metamfetaminnivåerna var i allmänhet låga utom för Tjeckien och Slovakien men drogen hittades även i Nederländerna, Belgien, Finland, Turkiet, Kroatien och Spanien. MDMA hittades i framför allt Belgien, Tjeckien, Nederländerna och Portugal. Ketaminfynden var främst från Belgien, Nederländerna, Ungern och Norge.

Den enda icke-stimulantiadrogen som undersöktes var cannabis. Det är dock den drog som används mest i Europa. De största fynden kom från Spanien, Nederländerna, Norge och Portugal.

I denna studie ingick från Sverige Gävle, Karlstad, Stockholm, Trollhättan och Växjö.

Euda.europa.eu