Svensk förening för Beroendemedicin har utdelat 2016 års MediaDiplom till författaren och journalisten Hillevi Wahl för hennes lika engagerande som osentimentala sätt att förmedla mod och livsglädje till de som lever med och i en beroendesjukdom. Hillevi Wahl ger i sitt författarskap, genom föreläsningar, krönikor och bloggar sin röst åt barnet och kvinnan i den utsatta miljö som präglar en missbruksfamilj.

Styrelsens motivering:
Du har på ditt engagerande och osentimentala sätt, som författare och föreläsare, låtit oss få en djupare förståelse för beroendesjukdomen, inte minst ur barnets och kvinnans perspektiv och gett oss mod att förändra.

Läs mer om MediaDiplomanden Hillevi_Wahl

Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till.
MediaDiplomet överlämnas i samband med föreningens föreningsmöte den 1 december i Stockholm.

 
Hillevi Wahl/foto Juliana Wiklund

 

Nu har SBU-rapporten om spel om pengar kommit. Spel om pengar kan ge upphov till ett beroende där individen har svårt att kontrollera sitt spelande, och i allvarligare fall kan diagnosen hasardspelsyndrom ställas. Omkring 1,7 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har så stora problem med spelande att det påverkar deras förmåga att fungera i vardagen. Bland ungdomar, 16–17 år, är andelen sådana problemspelare 4 procent och bland unga män 10 procent.
   Av de psykologiska metoder som idag används kan kognitiv beteendeterapi möjligen minska svårighetsgraden av spelande. Däremot har troligen inte behandlingar som grundar sig på motiverande samtal några kliniskt relevanta effekter. 
   Läkemedlet naltrexon, som idag används för att behandla alkoholberoende, minskade svårighetsgraden av spelande i några mindre studier men underlaget var inte tillräckligt för att bedöma om effekterna var signifikanta.
   SBU-rapport: ”Spel om pengar – Behandling med läkemedel eller psykologiska metoder vid beroende eller problemspelande” (2016)  finns på www.sbu.se/254. Se även Bulletin nr3/2016;16-17 – en sammanfattning av föreningens endagarskonferens om spelberoende i augusti 2016 (kommer i november på denna hemsida).

 

Vi dricker mindre

den 16 oktober 2016
Categories: Nyheter

Under den senaste tioårsperioden har alkoholkonsumtionen i landet minskat med 11 procent och ligger vid senaste undersökningen (2015) på 9,17 liter ren alkohol per invånare som är 15 år och äldre. Det är en liten minskning jämfört med 2014, vilken beror på att det blivit en viss minskning av resandeinförseln. Även den registrerade konsumtionen minskade något. Intressant är att internethandeln minskade något.  

   Hemtillverkningen av öl ökar däremot och 2015 års undersökning visar att det är den alkoholdryck som tillverkades mest i hemmen.
CAN 

Sedan 20 år tillbaka undersöks europeiska sextonåringars drogvanor. Det är framför allt alkohol, tobak och cannabis som är aktuella droger för denna åldersgrupp. I Sverige är det CAN som ligger bakom den svenska insamlingen av information och i ett europeiskt perspektiv går undersökningen under förkortningen ESPAD (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs).
   Årets resultat (2015) är för svensk del mycket positivt. Skolungdomar i Sverige använder alkohol, tobak och cannabis i betydligt mindre omfattning än genomsnittet för samtliga ESPAD-länder (mer än 40 länder och regioner). Det gäller även för tidig debut, provat någon enstaka gång eller för regelbunden och/eller hög konsumtion. Cannabisanvändningen är mycket ovanligare bland svenska ungdomar än övriga länders. Siffermässigt visar undersökningen att cannabis har bland svenska ungdomar använts i cirka 2 procent under de senaste 30 dagarna.
   Mindre bra är att praktiskt taget alla länders ungdomar (även Sveriges) sänker garden beträffande riskuppfattningen: det upplevs mindre riskfyllt att ta droger i mindre mängder. Vilket ”motsägs” av att drogintaget de facto minskat! Enligt amerikanska undersökningar brukar det vara tvärtom: när ungdom upplever ökad risk med alkohol, tobak och narkotika så minskar konsumtionen.
   På Island har det under en tioårsperiod skett en remarkabel förändring till det bättre. Vid 1995 års undersökning hade 56 procent intagit alkohol under de senaste 30 dagarna. Motsvarande siffra för 2015 är 9(!) procent. 

 

Svensk förening för Beroendemedicins numera årliga augustikonferens hölls liksom tidigare år under den sista fredagen i augusti i Göteborg. 2016 års tema var spelberoende ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett sextiotal intresserade hade bänkat sig för att ta del av vad vi idag vet om detta för Sverige tämligen dolda beroende – trots att kunskap och intresseföreningar funnits under många år.
   Sedan decennier har föreningen varje år inbjudit en internationell forsknings-habitué inom beroendeområdet. Under många år var denna programpunkt knuten till Läkarstämman, men sedan vi började med våra augustikonferenser har de inbjudna forskarna varit internationellt erkända forskare inom det för året aktuella temat. I år hälsade Svensk förening för Beroendemedicin välkommen den välkände forskaren inom ”gambling” Jeffrey Derevensky, professor vid McGill-universitetet i Montreal.
   Docent Anders Håkansson var huvudansvarig för årets konferens och inledde med en kort översikt över spelandet i Sverige: från de som spelar någon gång under senaste året till de som har ett patologiskt beroende till spel. Det beräknas idag finnas 2 procent av befolkningen som har problematiskt eller patologiskt spelande. För de mest utsatta finns i många fall även annat beroende: 28% har alkoholproblem, 17% drogproblem. 
   Längre referat av konferensen kommer i Bulletin nr 3/2016 (november) 
 
Jeffrey Derevensky
Foto: Sternebring 

Aktuella frågor ur ett beroendeperspektiv

den 14 september 2016
Categories: Nyheter

Styrelsen för Svensk förening för Beroendemedicin har tagit fram underlag för medverkan med en referensgrupp till FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Föreningens vetenskaplige sekreterare, docent Anders Håkansson, är huvudansvarig för referensgruppen.
Här presenteras de områden som föreningen anses bör prioriteras inom ANT-området. FORTE_publicering.pdf (75,32 kb)


Annica Rhodin
Foto: Sternebring 

Årets Stora Pris har tilldelats Annica Rhodin från Uppsala för hennes arbete som spridit ljus över den mörka tillvaro opioidberoende patienter med kronisk smärta befinner sig i. Det är en stor och för sjukvården sällan prioriterad behandlingsgrupp.
   Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin delar årligen ut ett pris på 50 000 kronor för att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling av patienter i Sverige med opiat-opioidberoende. Arbetet ska ha haft som målsättning att förbättra diagnos, behandling och/eller patientomhändertagande inom beroendevården för dessa patientgrupper. Priset ska användas för fortbildning och utveckling inom området. Priset delades ut i samband med föreningens årliga augustikonferens. 
   Tidigare pristagare är Leif Grönbladh (Uppsala), Metadonmottagningen (Lund), ITOK (Stockholm), Sprutbytet i Lund och Convictus (Stockholm).

 

Enligt en stor brittisk studie (närmare 37 000 individer) som publicerades i somras drar forskargruppen slutsatsen att två och en halv timmes fysisk aktivitet i veckan reducerar väsentligen risken att dö i alkoholrelaterade sjukdomar – utom en sjukdom som nästan helt försvann ur sjukdomspanoramat: cancer
Perreault K, Bauman A, Johnson N, et al. Does physical activity moderate the association between alcohol drinking and all-cause, cancer and cardiovascular diseases mortality? A pooled analysis of eight British population cohorts. British Journal of Sports Medicine. Published online August 31 2016

I hård konkurens tilldelades årets Jörgen Engelstipendium till Charlotte Skoglund för hennes utomordentligt intressanta och välgjorda studie Attention-deficit/hyperactivity disorder and risk for substance use disorders in relatives (Biol Psychiatry 2015;77:880-6). Hon mottog hedersbetygelser och stipendiesumman på 10 000 kronor i samband med Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens i Göteborg.
   Bakgrund: ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av symtom på hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Även substansbrukssyndrom (SUD) är vanligt förekommande och bidrar till stort personligt lidande och funktionsnedsättning. Det har länge varit känt att personer med ADHD löper ökad risk att drabbas av SUD men trots att såväl familje- som tvillingstudier har visat att ärftliga faktorer spelar stor roll för båda tillstånden är de bakomliggande mekanismerna till stor del okända.
    
Jörgen Engel stipendium på 10 000 kronor instiftades 2009 med första utdelning 2010 och utdelas årligen till den forskare som har sitt vetenskapliga arbete knutet till svensk akademisk institution och som under året före utdelningsåret i en internationell referentgranskad tidskrift publicerat den originalartikel inom området beroendeforskning som varit av högsta kvalitet.

 

 Charlotte Skoglund. Foto:Sternebring 

 

Professor Markus Heilig börjar starkt sin nya professur i Linköping efter många år som chef inom alkoholforskningsinstitutet NIAAA i USA. Under hans ledning har nu ett enzym (histon-metyl-transferas PRDM2) förknippats med alkoholberoende. Detta enzyms aktivitet stängs av när ett alkoholberoende utvecklas. Med denna forskning närmar vi oss etiologin till varför alkoholberoende har en nedsatt frontallobsfunktion.
   Bristen på PRDM2 resulterar i inte bara ett ökat intag av alkohol utan även negligering av de negativa effekterna som beroendesjukdomen innebär liksom en ökad stresspåverkan som kan lätt kan leda till återfall. Dessa unika forskningsresultat på djur visar på nya epigenetiska mekanismer som påverkar utvecklingen av ett beteende som resulterar i ett tvångsmässigt sökande efter alkohol (craving?) hos den alkoholberoende individen. Det vill säga: när frontallobsfunktionen är nedsatt har vi svårt att styra impulser.
   Kan denna kunskap omsättas i klinisk verklighet? Mycket talar för att det på sikt skulle gå att få fram verksamma läkemedel. I Sverige finns kunskap men frågan är om det finns resurser – att forska fram läkemedel är mycket kostnadskrävande. Att missa det här tåget kan måhända kosta ännu mer för såväl individ som samhälle.
Barbie E, et al. Dependence-induced increase of alcohol self-administration and compulsive drinking mediated by the histone methyltransferase PRDM2. Molecular Psychiatry, 2016; DOI: 10.1038/MP.2016.131


Professor Markus Heilig. Foto:Sternebring 

 

Berostip 2017




Månadslista