Konferens om spelproblem arrangeras av medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Mötet hålls på Skånes universitetssjukhus i Malmö den 25 – 25 november 2025. Konferensen sätter det svenska arbetet med spelproblem i ett större internationellt sammanhang genom föreläsningar och panelsamtal med gäster från våra nordiska grannländer.
Deltagandet är kostnadsfritt och inkluderar kaffe och lunch. https//forms.office.com/e/rC72RBcdbR
Svensk förening för Beroendemedicins vetenskapliga endagarskonferens i Stockholm 2025 gör en djupdykning i de viktigaste aktuella forskningsstudierna om nya läkemedel för beroende. Det blir en spännande dag på elitnivå med forskare från Sverige och USA.
Docent Joar Guterstam håller i trådarna som moderator och kommer att presentera göteborgsprofessorerna Bo Söderpalm och Elisabet Jerlag, linköpingsprofessorn Markus Heilig liksom docent Sara Wallhed Finn från Stockholm och dagens internationella gäst – professor Christian Hendershot från Kalifornien.
Under förmiddagen utdelas årets Jörgen Engel Stipendium, som går till Ana Domi.
Du erbjuds deltagande mot en modest deltagaravgift på 900 kronor som inkluderar kaffe och lunch. MEN – är du medlem i föreningen kostar det dig ingenting! Vänta inte för länge, det är dessvärre begränsat antal deltagare som får plats i Läkaresällskapets föreläsningssal.
Program och anmälningsblankett finns här på hemsidan till höger.
De senast uppdaterade siffrorna om antalet självmord i Sverige visar att 1 328 personer avled av suicid under 2023. Av dessa dog 300 till följd av en avsiktlig läkemedels- och narkotikaförgiftning.
Folkhälsomyndigheten har i ett faktablad sammanfattat en litteraturöversikt och metaanalys om sambandet mellan suicid och skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak. Resultaten som bygger på 47 svenska och internationella vetenskapliga studier visar att risken att dö i suicid är sammantaget nästan sex gånger högre bland personer som har en beroendediagnos eller andra indikationer på skadligt bruk eller beroende. I gruppen är även samsjuklighet vanlig. Många har både beroendediagnoser och andra psykiatriska tillstånd som till exempel depression eller ångestsyndrom.
Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och andra aktörer som arbetar främjande och förebyggande inom sakområdena alkohol, narkotika, dopning och tobak och med suicidprevention i kommuner, i regioner och på länsstyrelser.
Varje år dör 20 – 30 personer i opioidrelaterade överdoser. Lika många överlever överdosen. Sedan 2018 har personer i Skåne som riskerar att drabbas av opioidöverdoser försetts med motgiftet naloxon. En överdos av opioider kan orsakas av illegala droger som heroin eller opium, men också starka smärtstillande läkemedel som morfin, fentanyl, oxykodon eller metadon.
Genom att utbilda ett tusental frivilliga som kan rycka ut vid misstänkta överdoser, tar Region Skåne nu ytterligare steg mot att rädda fler liv med naloxon. Det är till en början ett forskningsprojekt (Responder) med start i september 2025.
Personer som deltar i projektet får gå en endagsutbildning där bland annat första hjälpen, hjärt- och lungräddning och kunskap om överdoser ingår. Deltagarna får också ladda ner en app till sina telefoner som förmedlar larm vid misstänkta opioidöverdoser.
EUDA har presenterat en uppdatering av antalet drogrelaterade dödsfall i Europa. Under 2023 som är undersökningsåret noteras 7 500 dödsfall inom EU och inräknas även Norge och Turkiet ökar antalet till 8 100.
Det är främst män runt fyrtio år som är vanligast i dödsstatistiken. Opioider är inblandade i två tredjedelar av de drogrelaterade dödsfallen. Det är framför allt heroin, metadon och olika syntetiska opioider som föregår döden. Det finns dock nationella skillnader.
Till bilden hör också att praktiskt taget utan undantag är flera droger inblandade vid den droginducerade döden. Vanligaste sidodrogerna är bensodiazepiner och alkohol men också legala läkemedel som oxykodon och tramadol.
Kokain har noterats i allt högre grad som huvudorsak till drogrelaterad död. Det är rapporter från framför allt Portugal, Spanien och Tyskland. Även här finns fler droger inblandade, främst opioider.
Det har i flera europeiska länder funnits lokala utbrott av förgiftning med opioiden nitazen. Störst problem noteras i Estland och Lettland. Dessa länder har en nitazemkopplad dödlighet som är sex gånger större än EU-genomsnittet. Mycket talar för en nedgång i nitazemdödligheten i dessa två länder. Dock förekommer akuta förgiftningar och dödsfall förknippade med nitazen i flera andra länder som Frankrike, Tyskland, Sverige och Norge.
Alkoholnormen är stark inom studentlivet och aktiviteterna i nollnings- och insparkstider är inget undantag enligt IQs senaste undersökning. Närmare nio av tio (86 procent) bekräftar att det förekommit alkohol på deras nollningsaktiviteter och två av tre studenter (66 procent) menar att aktiviteterna till och med har kretsat kring alkohol. Drygt varannan (54 procent) skulle uppskatta om det var mindre fokus på alkohol under nollningen.
-Många kan också känna ett tryck att dricka, eller att dricka mer än vad de egentligen vill, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ.
Närmare var tredje (32 procent) har känt en oro över att bli utsatt för något förnedrande och nästan var fjärde (23 procent) har oroat sig för att bli pressad eller tvingad att göra något mot sin vilja. Två av tre (67 procent) tror att det är svårare att passa in i studentlivet om man vill ta det lugnt med alkoholen.
Undersökningen är genomförd av Novus bland 618 personer mellan 16–23 år i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Fältperiod 17–28 juli 2025. 368 personer är 16–19 år och 250 är 20–23 år.
En forskargrupp från Lunds universitet har tillsammans med CAN tagit fram data från senaste skolundersökningen för att undersöka svenska ungdomars intag av psykedeliska substanser. Med psykedelika menas exempelvis LSD och psilocybin. Studien är publicerad i Int J Ment Health Addiction.
Bakgrunden till denna undersökning är att se om motsvarande ökning av användningen av psykedeliska substanser bland ungdomar i USA också ses i Sverige.
I denna undersökning framkommer dock att det är ovanligt med användning av denna typ av droger bland ungdomar i Sverige. Det finns ett samband mellan drogintaget och psykiskt dåligt mående. Sambandet verkar till stor del bero på personlighet hos de som använder psykedelika.
För tidig död till följd av rökning, alkohol och övervikt är en farlig trippel. I England uppskattas att en person på 50 som är över 16 år riskerar att dö 20 tidigare än förväntat. Det är framför allt sjukdomar som cancer och diabetes som leder till döden. Det handlar om ungefär en miljon individer. Räknar vi in två av riskfaktorerna är den 10 miljoner och vid minst en riskfaktor är det nästan 40 miljoner (74 procent av befolkningen) som har ett riskbeteende. Data framtagna av Health Survey for England. The Guardian.
Enligt en fransk undersökning ökar prevalensen för problematisk alkoholkonsumtion bland patienter som behandlas för substansberoende (Substance Use Disorder, SUD). Det är mest omfattande i gruppen unga med stimulantiaberoende.
Bakgrunden till studien är att se hur alkoholsituationen ser ut bland franska substansberoende (cannabis, opioider och stimulantiadroger som amfetamin och kokain) eftersom det finns en tendens att vården tycks förbise en hos många tämligen hög alkoholkonsumtion samtidigt som behandlingen av SUD pågår.
Mer än en halv miljon individer inkluderades i studien. De flesta hade behandling för cannabis (300 000), opioider (255 000) och stimulantia (60 000). Undersökningsperioden var mellan 2012 och 2022. Alkoholdiagnosen var minst problematisk alkoholkonsumtion (PA).
I cannabisgruppen var det drygt 27 procent som tillskrevs PA, samma omfattning i opioidgruppen medan det var närmare 40 procent för de som behandlades för stimulantiadroger. Den höga alkoholkonsumtionen fanns framför allt bland män, äldre, de fått diagnosen substansberoende i tidig ålder, tobaksrökande och d som en hade psykiatrisk samsjuklighet.
Att dricka alkohol under graviditeten kan för fostret leda till en rad fysiska skador liksom utvecklings- och beteendestörning. Graden av problem efter prenatal alkoholkonsumtion varierar stort och är beroende av såväl mängden intagen alkohol som när den tas under graviditeten.
Det råder ingen konsensus över varken kriterier eller terminologi för personer som har fått påverkan av en prenatal alkoholkonsumtion. Fetal alkoholspektrumsjukdom (FASD) och neurologiska defekter ingår i den breda terminologin som idag råder. Globalt utskattas prevalensen för FASD vara 7,7 per tusen men för vissa riskgrupper är den sannolikt 10 till 40 gånger större.
I en översikt från International Adult Leadership Collaboration FASD framkommer att många vuxna med FASD har en samsjuklighet som är relaterad till en divergerande och omfattande sjukdomsutveckling som leder till en besvärande hälsoproblematik.
I en studie som publicerats av en forskargrupp i Australien har man fokuserat på att få fram en hälsomässig helhetssyn för individer som utsatts för alkoholpåverkan under fosterstadiet.
Närmare två tusen artiklar gicks igenom men det var endast 41 nyligen publicerade som inkluderades, vilka höll en acceptabel vetenskaplig nivå.
Enligt denna genomgång finns det en ökad evidens för att personer med FASD har en samsjuklighet som är relaterad till metabol sjukdomsbild, kroppsutveckling, hjärt-njurproblem, fertilitet och immunologiska problem liksom svårigheter med hörsel, syn och sömn. Håller denna studie efter ytterligare klinisk forskning betyder det att begreppet FASD är en ”helkroppsdiagnos” som sträcker sig över hela livscykeln.
Den breda samsjukligheten för FASD-personer bör följas upp utöver de gängse kliniska standardsärdragen relaterade till hjärna och beteende. Forskargruppen understryker att vad som framkommit i denna studie tarvar fortsatta undersökningar för att få fram ett underlag som kan ligga till grund för att kunna erbjuda adekvat vård.