En dansk studie har kompletterat tidigare resultat att en livslång helnykterhet som referensgrupp för att undersöka alkohols hälsorelaterade konsekvenser medför flera tveksamheter.

Flera longitudinella studier har visat att den självrapporterade livslånga avhållsamheten från alkohol inte är tillförlitlig. I en studie var det mer än hälften av kohorten som svarade att de aldrig hade intagit alkohol trots att samma personer i själva verket i början av studien rapporterade om alkoholkonsumtion.

Syftet med den nu publicerade översikten var att se hur konsekvent den självrapporterade livslånga nykterheten egentligen är. Man tittade även på berusningsdrickandet ur samma perspektiv.

Från den danska hälsoundersökningen 2019 gjordes en uppföljning året därpå då samma individer fick besvara ett liknande självadministrerat frågeformulär. I studien valdes slumpvis 14 000 personer som var äldre än 15 år. Forskargruppen menar att den snäva uppföljningstiden är bästa måttet på hur konsekvent rapportering är.

Den här studien bekräftar med eftertryck tidigare studier att individer med självrapporterad livslång helnykterhet är en icke tillförlitlig grupp att ha som referensgrupp i alkoholforskningssammanhang. Än mer anmärkningsvärt må vara att en inte försumlig grupp som påstod sig ha ett livslångt helnyktert leverne visade sig ha alkoholrelaterade diagnoser.

https://doi.org/10.1111/acer.15433

Nordic Drugs i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin delar årligen ut ett stipendium som avser att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling av patienter med opiat/opioidberoende i Sverige. Arbetet skall ha eller skall ha haft som målsättning att förbättra diagnos, behandling, och/eller patientomhändertagande inom beroendevården vid opioidmissbruk. Stipendiemedlet skall användas för fortbildning och utveckling inom respektive område.

Hanah Lumley Thuroczy och Sofia Lexén.
Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Nordic Drugs Stora Pris 2024 tilldelas den mobila substitutionsmottagningen i Göteborg, ett nydanande initiativ för att öka tillgängligheten till LARO, men också sprida naloxon och nå patienter som annars inte kommit till beroendevården.

Det nya mobila teamet, som drog i gång sin verksamhet 17 april 2023 och erbjuder åtgärder för att förhindra dödliga överdoser och minska skadorna som droganvändning medför. I bussen kan patienter få tillgång till provtagning av hepatit och Hiv, information om tryggt användande av droger och tillgång till motgiftet Naloxon.

Utdelningen av stipendiet sker i samband med Svensk förening för Beroendemedicins och Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforsknings vetenskapliga möte i Göteborg den 14 november.

Inom Skåne finns idag 26 leverantörer av LARO-vård. Av dessa bedrivs sex i regionens regi.

Efter Sydsvenskans granskning har Region Skåne tagit initiativet till en egen utredning och då har man valt att fokusera på tre mottagningar med samma huvudägare med verksamhet i Helsingborg, Landskrona och Malmö. Den beställda utredningen blev ingen uppmuntrande läsning.

Skåne är den enda regionen i landet som har fritt vårdval för LARO-behandling. Nu har Region Skåne sammanställt för- och nackdelar med det fria vårdvalet. Det sammanvägda resultatet är, enligt regionrådet Anna Mannfalk (M) att all privat verksamhet ska avvecklas under en 12-månadersperiod. Sydsvenskan var först med att förmedla detta (9 oktober).

All LARO-verksamhet ska fortsättningsvis bedrivas av regionen.

Sedan 2009 utdelas Jörgen Engels stipendium vilket är ett av landets finaste stipendier för unga forskare inom beroendesjukdomar. Stipendiet ges till den forskare som har sitt vetenskapliga arbete knutet till svensk akademisk institution och som under föregående kalenderår i en internationell referentgranskad tidskrift publicerat den originalartikel inom området beroendeforskning som varit av högsta kvalitet. Ett centralt kriterium vid bedömningen är att stipendiaten är förstanamn på artikeln och att kvaliteten på den tidskrift i vilken artikeln publicerats är hög.

Cajsa Aranäs. Foto: Elin Lindström

För 2024 tilldelas stipendiet till Cajsa Aranäs som är doktorand hos Elisabet Jerlhag vid Göteborgs universitet. Hon får det för artikeln Semaglutide reduces alcohol intake and relapse-like drinking in male and female rats, publicerad i den Lancet-anknutna tidskriften eBioMedicine

Juryns motivering: Cajsa Aranäs tilldelas 2024 års Jörgen Engel-stipendium för en artikel där hon visat att semaglutid minskar alkoholintag hos råttor. Studien belyser också de molekylära mekanismerna bakom denna effekt, och utgör därmed ett viktigt bidrag till utvecklingen av nya läkemedel för alkoholberoende.

Utdelningen av stipendiet sker i samband med Svensk förening för Beroendemedicins och Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforsknings vetenskapliga möte i Göteborg den 14 november.

(https://www.thelancet.com/journals/ebiom/article/PIIS2352-3964(23)00207-4/fulltext).

I USA sker en attitydförändring när det gäller intag av cannabis. Från att ha varit ett restriktivt land föreligger det nu en betydligt mer liberal inställning till drogen. Det är allt fler som rapporterar ett dagligt eller nästan dagligt användande av cannabis. Det är fler som tillhör denna grupp än motsvarande dagliga/nästan dagliga alkoholanvändare. Undersökningen är gjord vid Carnegie Mellon University’s Heinz College i Pittsburgh.

https://doi.org/10.1111/add.16519

Vuxna med opioidberoende som får en högre dos av buprenorfin kan få ett bättre behandlingsresultat jämfört med de patienter som kvarstår på den rekommenderade dosen. Det framkommer i en stor amerikansk studie som sponsrats av National Institutes of Health (NIH) och publicerats i JAMA.

Det som förbättras med de förhöjda buprenorfindoserna är att behovet av att uppsöka sjukvården (akutvård eller psykiatrisk vård) fördröjs rejält. Bakgrundsdata omfattade 35 000 individer som erhållit buprenorfin mellan 2016 och 2021. Av dessa var det 12,5 procent som uppsökte akutvården eller behövde inneliggande psykiatrisk vård.

Forskargruppen analyserade under en ettårsuppföljning den uppsökande gruppen beträffande hur höga doser buprenorfin som hade ordinerats. Den amerikanska rekommenderade standarddosen är 16 mg per dag.

För gruppen som erhöll mellan 16 och 24 mg tog det 20 procent längre tid innan det uppstod behov att söka hjälp jämfört med 16-mg-gruppen. De som fick ännu högre dos (>24 mg) klarade sig 50 procent längre tid innan kompletterande vård behövdes.  

Studiens konklusion var att med högre buprenorfindos klarar sig de opioidberoende bättre än de med rekommenderade doserna (8-16 mg/dag).

DOI: 10.1001/jamanetworkopen.2024.35478 (2024).

Begreppet portvinstvå, eller gikt som är den medicinska benämningen, har grundligt undersökts i en stor engelsk cohortstudie. Det visar sig i denna genomgång att det är speciellt öl och cider som kan leda till uppkomsten av den ökade koncentrationen av urat som leder till gikt. Det finns en könsskillnad i frekvensen av gikt men den beror på att män och kvinnor konsumerar olika sorters alkohol. Med samma alkoholkonsumtion är utvecklingen av gikt densamma för såväl män som kvinnor.

doi:10.1001/jamanetworkopen.2024.30700

Den årliga amerikanska rapporten Monitoring the Future konstaterar att användningen av cannabis och hallucinogener bland unga blev hisoriskt hög under 2023. Motsatsen konstaterades när det gällde cigarettrökning, hisoriskt låga nivåer för såväl män som kvinnor.

Den dagliga alkoholkonsumtionen har en decennielång successiv nedgång för gruppen 19 – 30 års ålder och berusningsdrickandet är 2023 all-time-low för gruppen. Dock ökar berusningsdrickandet inom åldersspannet 35-50 år jämfört med hur det var för fem och tio år sedan.

Monitoring the Future är en årlig rapport med start 1975 som bland annat ligger till grund för Vita husets strategi i drogfrågor. Det är en grupp forskare vid University of Michigan’s Institute for Social Research som tar fram rapporten.

https://nida.nih.gov/

Ig Nobelpriset är en udda variant till Nobelpriset. Utdelningen startade 1991 och utdelas årligen. I år skedde den högtidliga ceremonin vid amerikanska Massachusetts Institute of Technology (MIT). Priset delas ut i ett antal olika kategorier och syftar till att premiera rolig och måhända tänkvärd forskning.  

Medicinpriset gick i år till en schweiz-tysk-belgisk forskargrupp som visat att placebomedicin som ger smärtsamma bieffekter kan vara mer effektiv än placebo utan smärtsam bieffekt.

Inom ämnet fysiologi kammade japanska forskare hem priset för sin upptäckt att mammalier kan andas genom stjärten.

Kemipriset gick till ett forskarteam från Amsterdam. Det har visat via kromatografi att man kan skilja berusade maskar från nyktra.

Vid flera av årets priser fanns ”riktiga” nobelpristagare i författarlistan.

Vad vore världen utan dessa banbrytande forskarinsatser. https://improbable.com/ig/winners/#ig2024