Svensk förening för Beroendemedicin

EUDA har presenterat en uppdatering av antalet drogrelaterade dödsfall i Europa. Under 2023 som är undersökningsåret noteras 7 500 dödsfall inom EU och inräknas även Norge och Turkiet ökar antalet till 8 100.

Det är främst män runt fyrtio år som är vanligast i dödsstatistiken. Opioider är inblandade i två tredjedelar av de drogrelaterade dödsfallen. Det är framför allt heroin, metadon och olika syntetiska opioider som föregår döden. Det finns dock nationella skillnader.

Till bilden hör också att praktiskt taget utan undantag är flera droger inblandade vid den droginducerade döden. Vanligaste sidodrogerna är bensodiazepiner och alkohol men också legala läkemedel som oxykodon och tramadol.

Kokain har noterats i allt högre grad som huvudorsak till drogrelaterad död. Det är rapporter från framför allt Portugal, Spanien och Tyskland. Även här finns fler droger inblandade, främst opioider.

Det har i flera europeiska länder funnits lokala utbrott av förgiftning med opioiden nitazen. Störst problem noteras i Estland och Lettland. Dessa länder har en nitazemkopplad dödlighet som är sex gånger större än EU-genomsnittet. Mycket talar för en nedgång i nitazemdödligheten i dessa två länder. Dock förekommer akuta förgiftningar och dödsfall förknippade med nitazen i flera andra länder som Frankrike, Tyskland, Sverige och Norge.

euda.europa.eu

Alkoholnormen är stark inom studentlivet och aktiviteterna i nollnings- och insparkstider är inget undantag enligt IQs senaste undersökning. Närmare nio av tio (86 procent) bekräftar att det förekommit alkohol på deras nollningsaktiviteter och två av tre studenter (66 procent) menar att aktiviteterna till och med har kretsat kring alkohol. Drygt varannan (54 procent) skulle uppskatta om det var mindre fokus på alkohol under nollningen. 

-Många kan också känna ett tryck att dricka, eller att dricka mer än vad de egentligen vill, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ.

Närmare var tredje (32 procent) har känt en oro över att bli utsatt för något förnedrande och nästan var fjärde (23 procent) har oroat sig för att bli pressad eller tvingad att göra något mot sin vilja. Två av tre (67 procent) tror att det är svårare att passa in i studentlivet om man vill ta det lugnt med alkoholen.

Undersökningen är genomförd av Novus bland 618 personer mellan 16–23 år i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Fältperiod 17–28 juli 2025. 368 personer är 16–19 år och 250 är 20–23 år.

En forskargrupp från Lunds universitet har tillsammans med CAN tagit fram data från senaste skolundersökningen för att undersöka svenska ungdomars intag av psykedeliska substanser. Med psykedelika menas exempelvis LSD och psilocybin. Studien är publicerad i Int J Ment Health Addiction.

Bakgrunden till denna undersökning är att se om motsvarande ökning av användningen av psykedeliska substanser bland ungdomar i USA också ses i Sverige.

I denna undersökning framkommer dock att det är ovanligt med användning av denna typ av droger bland ungdomar i Sverige. Det finns ett samband mellan drogintaget och psykiskt dåligt mående. Sambandet verkar till stor del bero på personlighet hos de som använder psykedelika.

https://doi.org/10.1007/s11469-025-01481-7

För tidig död till följd av rökning, alkohol och övervikt är en farlig trippel. I England uppskattas att en person på 50 som är över 16 år riskerar att dö 20 tidigare än förväntat. Det är framför allt sjukdomar som cancer och diabetes som leder till döden. Det handlar om ungefär en miljon individer. Räknar vi in två av riskfaktorerna är den 10 miljoner och vid minst en riskfaktor är det nästan 40 miljoner (74 procent av befolkningen) som har ett riskbeteende. Data framtagna av Health Survey for England. The Guardian.

Enligt en fransk undersökning ökar prevalensen för problematisk alkoholkonsumtion bland patienter som behandlas för substansberoende (Substance Use Disorder, SUD). Det är mest omfattande i gruppen unga med stimulantiaberoende.

Bakgrunden till studien är att se hur alkoholsituationen ser ut bland franska substansberoende (cannabis, opioider och stimulantiadroger som amfetamin och kokain) eftersom det finns en tendens att vården tycks förbise en hos många tämligen hög alkoholkonsumtion samtidigt som behandlingen av SUD pågår.

Mer än en halv miljon individer inkluderades i studien. De flesta hade behandling för cannabis (300 000), opioider (255 000) och stimulantia (60 000). Undersökningsperioden var mellan 2012 och 2022. Alkoholdiagnosen var minst problematisk alkoholkonsumtion (PA).

I cannabisgruppen var det drygt 27 procent som tillskrevs PA, samma omfattning i opioidgruppen medan det var närmare 40 procent för de som behandlades för stimulantiadroger. Den höga alkoholkonsumtionen fanns framför allt bland män, äldre, de fått diagnosen substansberoende i tidig ålder, tobaksrökande och d som en hade psykiatrisk samsjuklighet.

https://doi.org/10.1111/dar.14078

Att dricka alkohol under graviditeten kan för fostret leda till en rad fysiska skador liksom utvecklings- och beteendestörning. Graden av problem efter prenatal alkoholkonsumtion varierar stort och är beroende av såväl mängden intagen alkohol som när den tas under graviditeten.

Det råder ingen konsensus över varken kriterier eller terminologi för personer som har fått påverkan av en prenatal alkoholkonsumtion. Fetal alkoholspektrumsjukdom (FASD) och neurologiska defekter ingår i den breda terminologin som idag råder. Globalt utskattas prevalensen för FASD vara 7,7 per tusen men för vissa riskgrupper är den sannolikt 10 till 40 gånger större.

I en översikt från International Adult Leadership Collaboration FASD framkommer att många vuxna med FASD har en samsjuklighet som är relaterad till en divergerande och omfattande sjukdomsutveckling som leder till en besvärande hälsoproblematik.

I en studie som publicerats av en forskargrupp i Australien har man fokuserat på att få fram en hälsomässig helhetssyn för individer som utsatts för alkoholpåverkan under fosterstadiet.

Närmare två tusen artiklar gicks igenom men det var endast 41 nyligen publicerade som inkluderades, vilka höll en acceptabel vetenskaplig nivå.

Enligt denna genomgång finns det en ökad evidens för att personer med FASD har en samsjuklighet som är relaterad till metabol sjukdomsbild, kroppsutveckling, hjärt-njurproblem, fertilitet och immunologiska problem liksom svårigheter med hörsel, syn och sömn. Håller denna studie efter ytterligare klinisk forskning betyder det att begreppet FASD är en ”helkroppsdiagnos” som sträcker sig över hela livscykeln.

Den breda samsjukligheten för FASD-personer bör följas upp utöver de gängse kliniska standardsärdragen relaterade till hjärna och beteende. Forskargruppen understryker att vad som framkommit i denna studie tarvar fortsatta undersökningar för att få fram ett underlag som kan ligga till grund för att kunna erbjuda adekvat vård.

https://doi.org/10.35946/arcr.v45.1.05

Prevalensen av hyperurikemi och gikt har haft en ständig ökning. Olika faktorer kan påverka sjukdomsutvecklingen och alkohol spelar en huvudroll i detta för patienten eländiga skådespel med den kraftigt ömmande, blåröda svullna portvinstån (ibland kallas den för podager). Det är stortåns grundled som blir inflammerad.

Det finns begränsad etiologisk kunskap trots sjukdomens allvar. En meta-analys presenterades i somras. Fokus var alkohols roll i form av intagets omfattning, kön och andra relevanta faktorer.

Analysen konfirmerar att alkoholkonsumtion signifikant ökar risken för hyperurekemi och gikt. Ju större alkoholkonsumtion desto större är risken. Män har en avgjort större risk jämför med kvinnor.

Doi.10.3389/fnut.2025.1588980

De bästa medicinska universiteten i världen 2025 rankade av QS World University Rankings toppas av Harvard följt av Oxford, Stanford, Johns Hopkins och Cambridge. Karolinska kommer på hedrande nionde plats, Köpenhamns universitet på 52:a, Oslos på 82:a och Lund på 92:a. Strax efter plats hundra hittar vi Göteborgs universitet.

Den totala listan över alla typer av universitet och inkluderar all forskning och utbildning ser annorlunda ut. Här toppar Masachusetts MIT, första svenska universitet är Lund som kommer på 72:a plats och KTH i Stockholm på 78:e.  

Andra rankingslistor med hög kvalitet är Times World University Rankings och Shanghai Ranking. I stort ser listorna lika ut men med lite omplaceringar i rankingen.

I en retrospektiv studie som inkluderade patienter från fyra psykiatriska sjukhus i London har en forskargrupp studerat abstinensutvecklingen för cannabisanvändare som även har en psykiskiatrisk diagnos.

Totalt var det drygt 52 tusen individer som mellan 2009 och 2023 togs in på sjukhus (icke psykiatrisk) av vilka 4 691 fick överföras till psykiatrisk akutvård. Cannabisanvändarna var mer representerade i intaget till denna akutvård (31 procent) jämfört med de som inte använde drogen (24 procent). Sambandet mellan abstinensutvecklingen och den förvärrade psykiatriska situationen, som föranledde överflyttningen till psykatrisk akutvård, var mer påtaglig för kvinnor och de som var äldre än 35 år.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom och är cannabisanvändare kan utveckla en cannabisabstinens några dagar (dag 3 – 5) efter intaget på sjukhus. Abstinensen kan rejält förvärra den mentala hälsobilden att den leder till behov av psykiatrisk akutvård.

Doi.10.1001/jamapsychiatry.2025.1216

Enligt en rapport från Lancet Commission on hepatocellular carcinoma förutspås under de kommande 25 åren en 35-procentig ökning av levercancer orsakad av metabol dysfunktion relaterad till steatos.

Ökningen är påtaglig främst i Europa, USA och Asien. Största riskgrupperna finns inom diabetes och obesitas. En viktig förebyggande åtgärd är hälsokontroller för hepatit B och C samt minska alkoholkonsumtionen. Kommissionen listar ytterligare ett antal rekommendationer i förebyggande syfte.

Ur en global synvinkel är levercancer är den sjätte vanligaste cancerformen och den tredje ledande orsaken till cancerrelaterad död.

Sverige.  Levercancer är relativt ovanlig. Under 2023 avled 823 (av totalt 22 665) personer (statistik: cancerfonden). Femårsöverlevnaden är knappt 25 procent. Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer och bland män är det prostatacancer. Bland kvinnor avled flest av lungcancer och bland män var prostatacancer den vanligaste cancerdödsorsaken under 2023.