Vid årets ISBRA-möte i Paris handlade ett av de många symposierna om något så spännande som aperitif-hypotesen vid alkoholkonsumtion. Sarah Leibowitz från USA gjorde en sammanställning av de tre peptiderna galanin, enkefalin och orexin och dessas möjliga roll vid hög alkoholkonsumtion (råttforskning), eller rättare, vad kan antagonisten till respektive peptid ha för inverkan på hög alkoholkonsumtion. Svaret var tydligt: alkoholkonsumtionen minskar. Ges peptiden istället så ökar intaget av alkohol. Från Sverige presenterade professor Suzanne Dickson det från Göteborg utgående gemensamma forskningsprogrammet om ghrelin. Det är ett samarbete mellan fysiologiska (Dicksons grupp) och farmakologiska (Engels grupp) institutionerna vid Sahlgrenska akademin. Grundresultatet beträffande alkoholkonsumtionen är densamma som för orexin och de övriga peptiderna: alkoholkonsumtionen ökar vid tillförsel av ghrelin, minskar då antagonisten tillförs. Ghrelin påverkar på liknande sätt också kokain och amfetamin. Inom en icke alltför avlägsen framtid kan nästa generations läkemedel mot alkoholbroende vara en ghrelinreceptorantagonist. |
|