År: 2016

Enligt en stor brittisk studie (närmare 37 000 individer) som publicerades i somras drar forskargruppen slutsatsen att två och en halv timmes fysisk aktivitet i veckan reducerar väsentligen risken att dö i alkoholrelaterade sjukdomar – utom en sjukdom som nästan helt försvann ur sjukdomspanoramat: cancer
Perreault K, Bauman A, Johnson N, et al. Does physical activity moderate the association between alcohol drinking and all-cause, cancer and cardiovascular diseases mortality? A pooled analysis of eight British population cohorts. British Journal of Sports Medicine. Published online August 31 2016

I hård konkurens tilldelades årets Jörgen Engelstipendium till Charlotte Skoglund för hennes utomordentligt intressanta och välgjorda studie Attention-deficit/hyperactivity disorder and risk for substance use disorders in relatives (Biol Psychiatry 2015;77:880-6). Hon mottog hedersbetygelser och stipendiesumman på 10 000 kronor i samband med Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens i Göteborg.
   Bakgrund: ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av symtom på hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Även substansbrukssyndrom (SUD) är vanligt förekommande och bidrar till stort personligt lidande och funktionsnedsättning. Det har länge varit känt att personer med ADHD löper ökad risk att drabbas av SUD men trots att såväl familje- som tvillingstudier har visat att ärftliga faktorer spelar stor roll för båda tillstånden är de bakomliggande mekanismerna till stor del okända.
    
Jörgen Engel stipendium på 10 000 kronor instiftades 2009 med första utdelning 2010 och utdelas årligen till den forskare som har sitt vetenskapliga arbete knutet till svensk akademisk institution och som under året före utdelningsåret i en internationell referentgranskad tidskrift publicerat den originalartikel inom området beroendeforskning som varit av högsta kvalitet.

 

 Charlotte Skoglund. Foto:Sternebring 

 

Professor Markus Heilig börjar starkt sin nya professur i Linköping efter många år som chef inom alkoholforskningsinstitutet NIAAA i USA. Under hans ledning har nu ett enzym (histon-metyl-transferas PRDM2) förknippats med alkoholberoende. Detta enzyms aktivitet stängs av när ett alkoholberoende utvecklas. Med denna forskning närmar vi oss etiologin till varför alkoholberoende har en nedsatt frontallobsfunktion.
   Bristen på PRDM2 resulterar i inte bara ett ökat intag av alkohol utan även negligering av de negativa effekterna som beroendesjukdomen innebär liksom en ökad stresspåverkan som kan lätt kan leda till återfall. Dessa unika forskningsresultat på djur visar på nya epigenetiska mekanismer som påverkar utvecklingen av ett beteende som resulterar i ett tvångsmässigt sökande efter alkohol (craving?) hos den alkoholberoende individen. Det vill säga: när frontallobsfunktionen är nedsatt har vi svårt att styra impulser.
   Kan denna kunskap omsättas i klinisk verklighet? Mycket talar för att det på sikt skulle gå att få fram verksamma läkemedel. I Sverige finns kunskap men frågan är om det finns resurser – att forska fram läkemedel är mycket kostnadskrävande. Att missa det här tåget kan måhända kosta ännu mer för såväl individ som samhälle.
Barbie E, et al. Dependence-induced increase of alcohol self-administration and compulsive drinking mediated by the histone methyltransferase PRDM2. Molecular Psychiatry, 2016; DOI: 10.1038/MP.2016.131
Professor Markus Heilig. Foto:Sternebring 

 

Under augusti publicerades i den engelska BMC Psychiatry den hittills största undersökningen om läkemedelsmissbruk i Europa. Studien genomfördes 2014 med en modifierad WHO-intervjumetod i Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Sverige. Undersökningen fokuserade på icke-medicinsk användning av de receptbelagda läkemedlen mot ångest-oro, smärta och ADHD. De över 22 000 individerna fick svara på om de någon gång eller under senaste året använt läkemedlen på icke-medicinska grunder. Frågor gällde också hur man fått tag i läkemedlen.
   Sammanfattningsvis kan sägas att det var anmärkningsvärt hög prevalens för felaktigt (icke läkarordinerat) intag av dessa läkemedel. De högsta nivåerna fann forskargruppen i Storbritannien, Spanien och Sverige. Lägst i Tyskland.
   De flesta svarar att de får eller stjäl läkemedlen från någon i familjen eller hos vänner, men en icke försumbar mängd narkotikaklassade läkemedel införskaffas också via internet.
   För Sveriges del visade det sig att 11 – 12 procent missbrukat lugnande och smärtstillande (opioider) medan 6 procent någon gång missbrukat ADHD-läkemedel. Docent Anders Håkansson vid Lunds universitet var ansvarig för den svenska delen av forskningen. Han menar att ökningen av dessa beroendeframkallande läkemedel riskerar att bli ett stort folkhälsoproblem i såväl Sverige som Europa och något måste göras.
   Studiens viktigaste budskap är att problemet är stort och växande i Europa, något som kräver såväl vaksamhet som åtgärder. 
Novak SP, Håkansson A, et al. Nonmedical use of prescription drugs in the European Union. BMC Psychiatry, August 2016. DOI:10.11186/s12888-016-0909-3 

 

Det europeiska narkotikaorganet EMCDDA har under sommaren kommit med en rapport om omfattningen av sjukhusvård efter narkotikaintag. Undersökningen bygger på statistik från 14 länder inom EU. Över 2/3 av sjukhusvården noteras i fem medicinska centra: Dublin, London (2), Oslo och Paris. Studien omfattar de två senaste åren.
   Heroin är den vanligaste drogen som leder till sjukhusvård (24%). Sedan kommer kokain och cannabis med 16% vardera. De nya psykoaktiva substanserna (synetiska cannabinoider och katinoner), som går under förkortningen NPS, ligger fortfarande lågt med sina 7%, men är i ökande. De flesta sjukhusbesöken sker under sommarmånaderna, helger och sena nätter.
   De vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård är agitation och aggression (26%). Andra allvarliga tillstånd är bröstsmärtor (7%), psykos (6%), kramper (3%) och hypertermi (1,4%). Det finns 49 dödsfall beskrivna i vilka opioider var inblandade i 23, stimulantiadroger i 15 och NPS i 9.
www.emcdda.org 

 

I Wien framförhandlades i mars en deklaration att ligga till grund för Generalförsamlingens särskilda möte om narkotika (UNGASS United Nations General Assembly Special Session on Drugs), som hölls i New York en månad senare (19-21 april 2016). Dokumentet var första punkt på dagordningen och antogs. De följande dagarna ägnades åt nationella anföranden och rundabordssamtal. Sveriges delegation leddes av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.
   Den senaste gången som generalförsamlingen hade en debatt om narkotika var 1998.  Årets möte fokuserade framför allt på hälsoinriktad politik. Detta framkom redan i det första inlägget från Mexikos president Nieto, som ifrågasatte den gamla politiken som är alltför inriktad på kontroll. Han ifrågasatte förbud mot bruk av narkotika liksom av dödsstraffet. Många talare från Latinamerika hade i stort samma budskap. USA framhöll att fokus för landet nu är mänskliga rättigheter, minska efterfrågan och att satsa på individens hälsa.
   Dessa tongångar hördes inte från Ryssland och Kina – man ändrar inte på sin restriktiva politik. Singapore gick ännu längre: målet är ett narkotikafritt samhälle och att som stat således säga nej till droger.
   Legalisering och avkriminalisering har inte tagits upp i deklarationsförhandlingarna, varför de diskuterades mer ingående vid de olika sessionerna och informella rundabordssamtalen. Det var speciellt legaliseringen av cannabis som många delegater nämnde. Bland annat framförde man från Kanada, till allmän förvåning, att en stundande legalisering står för dörren. Mexiko kommer att avkriminalisera cannabis. I Uruguay och på Jamaica är cannabis inom ett regelsystem fritt liksom i flera delstater i USA. Alla höll inte med – vid ett möte sammanfattade ordföranden att det är viktigt att slå ett slag mot legalisering och framhöll att detta är fel väg att gå, legalisering leder enbart till ökat beroende och ökade hälsoproblem. Från svensk sida framhölls att en legalisering inte är förenlig med en folkhälsoinriktad politik. Från svensk sida deklarerades att det finns vetenskap och forskning som tyder på att cannabis är en medicinsk hälsofarlig substans varför den fortsatt bör vara reglerad enligt internationella regelverk.
   Vid ett viktigt möte uttryckte delegaterna stort bekymmer när det gäller de ökande problemen med Nya Psykoaktiva Substanser (NPS) och vikten av stort samarbete länder emellan för att få bukt med dessa farliga droger som i ungdomskretsar ofta kallas för ”legal high” och snälla utbytbara preparat för de tunga. NPS-substanser är bl.a. syntetiska cannabinoider (ex. spice) och katinoner (efedron, mefedron och metylon).
   Den svenska delegationen deltog aktivt i många sessioner och framförde landets officiella synpunkter, bl.a. menade Gabriel Wikström att vård och behandling är en viktig del i hälsoperspektivet. Det var LARO som är en viktig insats i Sverige och behöver utvecklas i stora delar av världen. 

 

 

Köpenhamnspolisen gjorde i juni en stor razzia mot Pusher Street i Christiania och rev ner 30 försäljningsbodar som tillhandahöll cannabis. Lite äggkastning var enda motståndet eftersom många christianiter är rätt trötta på att försäljningen inom området hanteras av den organiserade kriminaliteten i Köpenhamn. Polisen har sedan 2012 en egen insatsstyrka, Task Force Pusherstreet, som inom och utanför området bekämpar den illegala marknaden, som enligt polisen årligen omsätter cirka 1 miljard danska kronor.
   Dagen efter byggdes nya bodar upp, vilka polisen rev nattetid. 

Ingen förändring av alkoholkonsumtionen i Sverige. CAN har publicerat 2015 års konsumtion som visar sig vara nästan lika som 2014. Det betyer att vi under 2015 drack 9,2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre (2014 var det 9,3 liter). Jämfört med för 10 år sedan har konsumtionen minskat med 11 procent

Europa står inför ett växande problem vad gäller droger.
Den årliga sammanfattningen av Europas narkotikamarknad publicerades i början av juni 2016 från EU:s narkotikaorgan EMCDDA (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk). I år fokuserar byrån framför allt på konsekvenserna av de allt starkare drogerna och de förändrade mönstren i narkotikaanvändningen som lett till en anmärkningsvärd ökning av antalet dödsfall till följd av överdos och de hot som narkotikamarknaden på nätet utgör.
   Under 2015 hittades 98 nya drog-substanster, vilket är något färre än föregående år, men en allvarlig signal om ett stort och bestående problem. Det är framför allt syntetiska cannabinoider och katinoner som dominerar bland de nya drogerna.
   Den dominerande illegala drogen är fortfarande cannabis. I Europa är det ungefär 1 procent av alla vuxna som använder cannabis dagligen eller nästan dagligen. Användningen i Sverige är dock betydligt mindre även om det ses en lätt ökning av missbruket.
   Ett stort problem i Sverige är den narkotikarelaterade dödligheten. Vi toppar statistiken i Europa tillsammans med Estland, Irland, Litauen och Storbritannien. Folkhälsomyndigheten tillsammans med sjukvård och forskning försöker angripa detta problem som tycks öka; nytt lagförslag om sprutbytesverksamhet är på gång liksom försöksverksamhet med överlevnadskit (naloxon) till aktiva  heroinister. Sverige sticker ut när det gäller ålder och överdoser som leder till döden: det är hos oss betydligt yngre individer än i övriga Europa.
   Det har på senare år varit en nedgång i användandet av MDMA (ecstasy), men nu verkar trenden svängt och det rejält. Användningen har spritt sig från att vara en ungdomsdrog i samband med rave-partyn och motsvarande till nattklubbsmiljöer, barer, privata fester m.m. Dessutom har styrkan på ecstasy ökat under senare år. En allvarlig variant kallas för MasterCardEcstasy som lett till mycket allvarliga intoxikationer, även dödsfall, i Storbritannien.
   Näthandeln med droger är än så länge inte så omfattande, men EMCDDA betonar att denna distributionsform kan vara som ”växande mörka moln vid horisonten”. Marknadsföringen via nätet är på väg att bli allt mer sofistikerad och växer i omfattning.
   Cannabis odlas i allt varmare omgivning och därmed ökas halten THC rejält. Detta har visat sig vid undersökningar av hasch och marijuana i USA, Australien, Storbritannien, Sverige m.fl. länder. Även de syntetiska cannabinoiderna blir starkare. Mest känd är spice-versionen. Dessa varianter säljs nu som ”lagliga” ersättningsprodukter för cannabis. Skadeutvecklingen av cannabis är dos- och styrkerelaterad.
   Syntetiska katinoner är en s.k. ersättningsprodukt (ibland ännu inte narkotikaklassad) till kokain och amfetamin. De vanligaste katinonerna är PVP, badsalt m.m. Dessa syntetiska produkter är starkare än de gamla och leder till många akuta intoxikationer och i Europa har EMCDDA noterat över 100 dödsfall sedan 2011.
   Antalet syntetiska opioider ökar också. Sedan 2009 finns 19 nya syntetiska av vilka 11 är fentanyler. Många av dessa är mycket starka och kan av användarna förväxlas med det svagare heroinet, vilket leder till stor risk för överdoser. Under 2015 finns minst 32 dödsfall kopplade till den syntetiska opioiden acetylfentanyl.
   Trots den ökande delen syntetiska preparat är heroin fortfarande den vanligaste opioiden.
   Ett vanligt sätt att mäta en drogs medicinska tyngd är att se på sjukvårdsstatistiken. Ju fler som söker sjukvård för en viss drog, desto allvarligare är den och kan också vara ett mått på omfattningen av missbruket. Heroin är den olagliga drog som oftast rapporteras i akutvårdsfall, men kokain är också förekommande liksom amfetamin (och derivat därav) och cannabis, som ökat rejält. Antalet cannabismissbrukare som söker sjukvård för första gången ökade från 45 000 år 2006 till 69 000 under 2014.  
   Injicering av droger minskar i Europa, men amfetamin är fortfarande ett stort problem. Anmärkningsvärt är att nära hälften av förstagångspatienter berättar att injicering av amfetamin är den huvudsakliga administrationsvägen.
   Allt är inte negativt. Trenden att nyinsjuknandet i HIV fortsätter att minska bland de som injicerar droger i EU-länderna. Det finns dock undantag: Irland, Luxemburg och Storbritannien (Skottland) har sett lokaliserade utbrott av HIV. Dock fortsätter problemet med hepatit C, trots allt effektivare läkemedel.
   Kokain är sedan några år vanligare i Europa än andra stimulerande droger. Det är främst i västra och södra Europa som kokainmissbruket dominerar medan amfetamin och metamfetamin är vanligare i norra och östra Europa.
Europeisk narkotikarapport 2016: Trender och utveckling. EMCDDA, Lissabon

 

 

 

Efter några års arbete med kartläggning av användandet av dopningsmedel i Sverige, har den erfarne utredaren Gerhard Larsson (mannen bakom en av Sveriges förnämsta utredningar: Missbruksutredningen SOU 2011:35) lagt fram slutdokumentet om dopning: Översikt, vård och behandling med idéskiss till ett nationellt kompetenscentrum. Det handlar framför allt om androgena anabola steroider (AAS). Projektet kommer från Örebro region och universitetssjukhuset med ekonomiskt stöd av regeringskansliet. Projektledare var Tommy Strandberg.
   Bakgrunden till den nu aktuella utredningen är bristen på kunskap inom området. Det saknas i princip kontrollerade behandlingsstudier och synnerligen begränsat utbud av behandlingsinsatser (Beroendecentrum Örebro och Sahlgrenska), och allvarligt är att det finns ingen reglering av ett huvudmannaskap. Detta framkom redan vid presentationen av Missbruksutredningen, då Gerhard Larsson föreslog regeringen att inrätta ett nationellt kompetenscentrum. Den regering som fick ta emot missbruksutredningen gjorde inget åt dopningsförslagen (och praktiskt taget ingenting åt de andra utmärka förslagen heller).
   Antalet individer som regelbundet använder dopningspreparat uppskattas idag till 30 000. Det är sannolikt en siffra i underkant. Utredningen framhåller behovet av en ordentlig nationell kartläggning (som för alkohol och narkotika) för att kunna se vårdbehovet och dimensionera verksamheten därefter.
   Utredningen har tagit fram bakgrundsfakta för såväl diagnostisering som behandling. En viktig del av utredningen är förslag till medicinsk utredning, behandlingsinnehåll och även hur bemanningen på en specialistmottagning för dopningsproblematik kan se ut. Den initiala kontakten sker vanligen med primärvård och företagshälsovård, varför utredningen också tagit fram en checklista för dessa specialiteter.
   Det gäller dock att hitta AAS-användarna. De söker sällan vården för sitt bruk av anabola steroider utan för symtom som är förknippade med missbruket. Som kunskapscentrum, inklusive forskning, bör specialistmottagningar finnas vid universitetskliniker, helst integrerat med beroendemottagning när sådan finns.
   Beroendecentrum Örebro är på banan och har tagit första initiativet till ett Nationellt kompetenscentrum för dopningsproblematik. En specialiserad klinisk behandlingsverksamhet är redan igång och beredskap finns för en forsknings- och utbildningsenhet, men i dagsläget fattas ekonomiska resurser. Utredningen föreslår att det successivt bör finnas 5 regionala subspecialiserade mottagningar.
   Antalet människor med dopningsproblem ökar och sjukvården har inte bara begränsade resurser utan även begränsade kunskaper. Dopning leder i många fall till allvarliga sjukdomstillstånd och även ökad kriminalitet och utanförskap.
   Utredningen slår fast att det finns tunga såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl att realisera utredningens förslag.