Prisjuryns motivering: Sven Andréassons bidrag till svensk alkohol- och drogforskning är betydande både vad gäller vetenskaplig publicering och i att tillämpa forskningsresultat i praktisk förebyggande verksamhet.
   Sven Andréasson är professor i socialmedicin vid Karolinska institutet och ansvarig för alkoholmottagningen Riddargatan 1 i Stockholm. Han har genom åren arbetat inom såväl beroendevården i Stockholm som för Folkhälsoinstitutet. Sven har trots stora vetenskapliga framgångar aldrig lämnat patientkontakten och den kliniska verkligheten.
   Sven är sedan lång tid en lika aktiv som aktad styrelseledamot i Svensk förening för Beroendemedicin. 
 

 
Sven Andréasson
Foto: Sternebring 

 

 
Professor Hanne Tönnesen
Foto: Sternebring 

Det finns rejält på fötterna när det gäller evidensen för att sänka riskfaktorerna för utveckling av en rad sjukdomstillstånd. Enligt doktor Gauden Galea, director of the Division of Non Communicable Diseases (WHO), är det för närvarande över 80 procent av dödligheten i Europa som livsstilsfaktorer påverkar eller ligger bakom. Detta framkom vid invigningen av det nya Collaboration Centre i WHO:s regi med ekonomiskt stöd från Lunds universitet, Region Skåne och Systembolaget. Chef för detta nya forsknings- och kunskapscentrum är professorn och överläkaren Hanne Tönnesen.
   Syftet med WHO Collaborating Centre är att implementera evidensbaserad klinisk hälsoforskning med fokus på riskfaktorerna alkohol, tobak, droger, övervikt, undernäring, fysisk aktivitet och samsjuklighet. En riktig utmaning är att det ska gå kort tid mellan forskningsresutat och användning i den kliniska vardagen. Idag tar det i bästa fall 10 år, många gånger ännu längre tid. Hanne Tönnesen vill göra gällande att det ska kunna gå snabbare, gärna inom ett år! 
   Läs mer: www.whocc.se

 

 

Professor Mats Berglund har tilldelats Systembolagets kunskapspris 2016. Motiveringen:
Professor emeritus Mats Berglund tilldelas Systembolagets kunskapspris 2016 för att han, genom sin omfattande, breda och nydanande bidrag till alkoholforskningen, påtagligt ökat medvetandet och kunskaperna om alkoholkonsumtionens risker, problembilder och förlopp för hälsa och social funktion både i kliniskt arbete och i samhället.
   Mats Berglund har i decennier som styrelseledamot synnerligen förtjänstfullt även arbetat inom Svensk förening för Beroendemedicin.
   Grattis!
Foto: Sternebring 

Debattartikel i Svenska Dagbladet om Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

I februari i år kom Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Föreskrifterna är välbalanserade och baserade på normala medicinska ställningstaganden.
   Samtidigt saknas dock en nationell strategi för att säkerställa att behandlingen blir av god kvalitet. Undermålig behandling ger dåliga resultat, och bäddar för läckage av narkotiska läkemedel till gatu­missbruk, med risk för dödliga överdoser. En sådan utveckling skulle urholka förtroendet för behand­lingen bland politiker och allmänhet. Då finns en risk att pendeln svänger tillbaka till gamla tiders restriktioner och repressiva förhållningssätt.
   Vi ser med oro på att Socialstyrelsen och regeringen inte förberett förändringarna på det sätt som krävs, och tycks sakna en strategi för att möta de ut­maningar de aktualiserar. Nedan diskuterar vi den balansgång mellan möjligheter och risker vi ser ­behov av, och beskriver vad vi tror snabbt måste ­göras för att möjligheterna skall tillvaratas, och riskerna minimeras.
   Med professor Markus Heilig i spetsen har en rad beroendeläkare i landet uttryckt sin oro över att det saknas specifika anvisningar om hur en högkvalitativ behandling ska se ut. Problematiken kan beskrivas i att det råder stor brist på behandlare med kompetens, det saknas konkreta riktlinjer och uppföljningssystem för vad som utgör en behandling av godtagbar kvalitet och det saknas ett nationellt organ där företrädare för forskning, behandling och brukarorganisationer fortlöpande kan följa utvecklingen.
   Svensk beroendevård står inför en historisk möjlighet som det nu ligger i Socialstyrelsens händer att förvalta så att möjligheten inte förvandlas till bakslag.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet 2016-04-18;

Under senare år har antalet barn, ungdomar och vuxna i Sverige som fått diagnosen adhd (attention deficit hyperactivity disorder – uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet) ökat. I takt med detta har alltfler patienter fått läkemedel mot adhd. Ny forskning, nya läkemedel och utökade indikationer har tillkommit, varför den tidigare behandlingsrekommendationen nu har uppdaterats.
   Denna uppdaterade behandlingsrekommendation bygger på dokumentation som utgjort grunden för läkemedlens godkännande, vilket avspeglas i läkemedelsmonografier och produktresuméer. Rekommendationen baseras också på publicerade studier, publicerade kunskapsdokument såsom SBU-rapporten nr 217 och Socialstyrelsens beslutsstöd, samt expertgruppens samlade erfarenhet av behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd.
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2016/Uppdaterad-rekommendation-for-lakemedelsbehandling-av-adhd/

Tre synnerligen ”sakkunniga” inom området har på DN Debatt 20160403 hävdat att Socialstyrelsen i sin analys av ökningen av antalet narkotikarelaterade dödsfall mörkar den verkliga sanningen.
   Socialstyrelsens menar att deras analys visar att den förmodade ökningen av narkotikarelaterade dödsfall som vi sett i Sverige sedan 2006 huvudsakligen kan förklaras av fler och förbättrade rättsmedicinska analyser, hur dödsorsaksintyg registreras och kodas samt förändringar där vissa läkemedel tillkommer och andra fasas ut.
   De tre forskarna, Anna Fugelstad, Lars Age Johansson och Ingemar Thiblin, förtydligar att det inte går att utläsa denna tolkning i den kraftigt ökade dödligheten till följd av narkotika. Ökningen är hela 30 procent vid jämförelse mellan åren 2014 och 2015. Det är det ökade missbruket av opioider som ligger bakom och i debattartikeln menar de tre att de får intrycket av att Socialstyrelsen vill tona ned risken att vi står inför ett allvarligt hälsoproblem som påminner om den opioidepidemi vi ser i USA.
   Det finns naturligtvis nyanser i Socialstyrelsens redovisning (på uppdrag av Regeringen). Exempelvis menar man att analysen av dödsorsaksintygen pekar på ett omfattande blandmissbruk. Hos merparten av dem som avlidit förekom minst två substanser, främst opioider i kombination med bensodiazepiner.
   – En annan mindre, men ökande, del av dödsfallen sker till följd av nya psykoaktiva substanser, så kallade nätdroger som säljs och marknadsförs på internet innan de narkotikaklassas och ersätts av nya substanser, säger Bengt Danielsson, medicinskt sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.
   Bakgrunden till forskargruppens inlägg i DN Debatt är att USA står inför en mycket allvarlig ökning av antalet heroinmissbrukare och här sätter man den dramatiskt ökade dödligheten helt i samband med det ökade missbruket. Heroinmissbruket har under den senaste tioårsperioden ökat med 63 procent. Dödligheten har mellan 2002 och 2013 ökat med 286 procent. I antal var det mer än 8 200 individer som avled till följd av heroinrelaterad överdos under 2013. Bland andra har Hillary Clinton kallat heroin- och metamfetaminmissbruket som en ”tyst epidemi”.
   Det är denna utveckling som forskargruppen ser att aktuella data gällande narkotikarelaterad död i första hand återspeglar.
www.dn.se/debatt/20160403
www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/mangaorsakerbakomnarkotikadoden
www.time.com/3946904/heroin-epidemic/

 

Det börjar bli allt mer uppenbart att den sedan många år i flera studier omhuldade hypotesen att lite alkohol är bra för hjärtat, hjärnan och viss form av diabetes är ganska tveksam. Förra året kom en genomgång av referee-granskade studier som ifrågasatte de positiva effekterna (Bulletin 2015). I mars i år publiceras en meta-analys av 87 studier med samma resultat: det finns anledning att vara skeptisk till resultaten.
   Under ledning av Tim Stockwell vid University of Victoria’s Centre for Addictions Research in British Columbia (Kanada) har dessa forskningsrapporter analyserats. Det genomgående problemet med studierna är att de som avstår från alkohol (abstainers) inte är enhetligt definierade och omfattar även de som av hälsoskäl avstår från alkohol, d.v.s. är en riskgrupp.
   Den fundamentala frågan är sålunda vilka de moderata konsumenterna jämförs med!
   Den kanadensiska forskargruppen har tagit hänsyn till förekommande felkällor och så blir resultatet helt annorlunda än vad de enskilda studiernas slutsatser är: de moderata konsumenternas ”alkoholfördelar” försvann. Till bilden hör att 13 av de 87 fingranskade studierna tog hänsyn till felkällor med resultatet att de framkom inga hälsofördelar med alkoholkonsumtionen.
Stockwell T, et al. Do moderate drinkers have reduced mortality risk? A systematic review and meta-analysis of alcohol consumption and all-cause mortality. J Studies Alcohol and Drugs 2016; DOI:10.15288/jsad.2016.77.185
Låg till måttlig alkoholkonsumtion är inte bra för hälsan. Bulletin 2015;3:13

 

På nätet kan du nu hitta en nystartad hemsida som riktar sig till alla som är anhöriga till någon med alkohol-, narkotika/läkemedel- eller spelproblem . På hemsidan finns information om anhörigas situation, tips för hur/var man kan söka hjälp, information om alkohol, droger och spel om pengar samt en forumdel där man kan skriva själv eller ta del av andras berättelser. Och mycket annat. Sidan är framtagen och drivs av Riddargatan 1, Mottagning för alkohol och hälsa. Du kan läsa mer om bakgrunden till hemsidan i nästa nummer av Bulletin.
www.anhorigstodet.se

Karolinska institutet och Uppsala Universitet erbjuder hösten 2016 en nationell forskarskola i klinisk psykiatri. Syftet är att ge kliniskt aktiva personer inom området psykiatri aktuell kunskap om mekanismerna för uppkomst av psykisk sjukdom, metoder att studera dessa samt metoder för behandling. Nu utlyses 15 platser till forskarskolan med sista ansökningsdag den 10 maj. Kursstart sker i november 2016. 
http://ki.se/utbildning/nationell-forskarskola-kiuppsala-universitet-inom-klinisk-psyskiatri-2016-2017 

AUGUSTIKONFERENSEN 26 augusti 2016 i Göteborg mellan 09.00 (start 10.00) och 16.30. 
Frukostbullar, kaffe och kakor i pauserna och lunch ingår! 

Boka redan nu en spännande heldag med Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens 2016. Temat i år är spelberoende och en översikt över beroende som inte är drogrelaterat. Program håller på att utformas och som vanligt med internationell och nationell expertis.
   Du kan redan nu anmäla dig. Då försäkrar du dig om en plats – stora salen rymmer 100 personer och nästan varje autustikonferens är överbokad! Tryck på flyern till höger.