Nyheter

Under en tidsperiod på 5,5 år följdes 17 152 japaner över 40 års ålder för att undersöka positiva och negativa psykosociala faktorer som framför allt kan vara förknippade med död och kardiovaskulär sjukdom. Forskargruppen undersökte den dagliga skrattfrekvensen i förhållande till död och hjärtsjukdom.

Under perioden avled 257 personer och 138 utvecklade kardiovaskulär sjukdom. Överlevnadsstatistik beräknades medelst Kaplan-Meyer och Cox regression.

Enligt Kaplan-Meyer visade det sig att incidensen för dödlighet och kardiovaskulär sjukdom var signifikant högre för de med låg frekvens skratt (p<0.01) och Cox regression med justering för ålder, kön, högt blodtryck, rökning och alkoholkonsumtion visade att risken för dödlig utgång var signifikant högre för de som skrattade mindre än en gång per månad än de som skrattade en gång i veckan eller mer. Risk för att utveckla hjärtproblem var högre för de som skrattade mer än en gång i månaden men mindre än en gång i veckan jämfört med de som skrattade mer än 1 gång i veckan.

doi.org/10.2188/jea.JE20280249

21 926 bilister har besvarat MHF:s och Bilprovningens undersökning om trafiknykterhet. Resultatet visar att, under det senaste året, har 15 procent kört bil efter att ha druckit en starköl eller ett glas vin.

Trafiknykterhetens dag 2026 uppmärksammades alkohol, droger och andra faktorer som kan påverka förmågan att köra säkert. I detta sammanhang presenterades denna enkätundersökning, som genomfördes under augusti-september 2026.

Undersökningen visar att nästan var sjunde bilist (14,8 procent) har kört bil efter att ha druckit en starköl eller ett glas vin under de senaste tolv månaderna. 12,4 procent av dessa förare uppger sig ha kört bil tre till fyra timmar efteråt och resterande 2,4 procent redan efter någon timme.

Bilprovningen.se

Nordiska ungdomars konsumtion av energidrycker är omfattande. Det visar en studie som förmedlas av Livsmedelsverket. Totalt inkluderades 4 916 ungdomar från Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island i åldern 15–19 år.

De svenska tonåringarna dricker energidryck oftare än jämnåriga i övriga Norden. Nästan tre av tio svenska ungdomar dricker energidryck minst en gång om dagen och tre av fyra dricker energidryck varje vecka. Svenska ungdomar anger också i högre grad att de dricker energidryck för att kunna prestera i skolan.

Lägst konsumtion av energidrycker bland ungdomar i åldrarna 15 – 19 år i Norden har Danmark. Här har den kompisattityderna betydelse för konsumtion eller inte. I Norge är konsumtionen också lägre än i Norden som helhet, och hälsorelaterade skäl är den vanligaste orsaken till att många vill minska sin konsumtion. Även Island har en lägre konsumtion, men resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom få svarade. I Finland börjar många unga dricka energidryck tidigt. Var fjärde uppger att de började före 12 års ålder, och i Finland är kaffedrycker vanligare.

Bland resultaten framkom att 39 procent började konsumera energidrycker vid 13 års ålder eller tidigare. 30 procent uppger att de har fått negativa hälsoeffekter av energidrycker, bland annat hjärtklappning, sömnproblem och yrsel. 15 procent uppger att de känner ett obehag när de inte dricker energidryck och var tredje vill minska sitt intag.

livsmedelsverket.se

För att stödja kommuner och regioner i genomförandet av samsjuklighetsreformen och tydliggöra ansvaret för hälso- och sjukvård för personer med skadligt bruk eller beroende har regeringen beslutat om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen och socialtjänstförordningen. De här förändringarna är ett viktigt steg i genomförandet av samsjuklighetsreformen.

Regeringen har nu också beslutat om ändringar i socialtjänstförordningen och hälso- och sjukvårdsförordningen för att särskilt betona det ansvar som regionerna har för vård och behandling av personer med skadligt bruk eller beroende. Ändringarna innebär att ett nytt kapitel införs i hälso- och sjukvårdsförordningen där det framgår att regionerna ska bedriva sin verksamhet så att personer med skadligt bruk eller beroende erbjuds den vård som de behöver. Den nya bestämmelsen i socialtjänstförordningen är en hänvisning till hälso- och sjukvårdsförordningens nya kapitel.  

Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2028, samtidigt som förslagen i propositionen. 

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att från den 1 december 2026 kommer inte extemporeläkemedel som innehåller cannabissubstanserna dronabinol eller cannabidiol i oral lösning att ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedel som apoteket självt tillverkar (sk extemporeberedning) är tänkt att kunna ge behandling med ett farmakon som inte finns som godkänt läkemedel.

TLV:s utredning visar att det under de senaste åren skett en kraftig ökning i försäljning av extemporeläkemedel med substanserna dronabinol och cannabidiol.

Utredningen visar också att de flesta av de patienter som har fått dessa extemporeläkemedel förskrivna inte tidigare har använt godkända läkemedel eller licensläkemedel med samma substanser. Förskrivningen av dessa läkemedel är uppenbarligen för att kunna tillgodogöra sig högkostnadsskyddet trots att det finns ett motsvarande godkänt läkemedel!

TLV menar att när det finns ett godkänt läkemedel på svenska marknaden som inte ingår i högkostnadsskyddet ska det inte gå att kringgå TLV:s beslut genom att i stället förskriva extemporeberedning för att subention ska utgå.

Amerikanska läkemedelsverket FDA har godkänt den första och hittills enda substans som är en återupptagshämmare för noradrenalin, dopamin och serotonin (NDSRI). Det är centanafadin som rekommenderas som förstahandspreparat vid ADHD hos vuxna och barn över 6 år/20 kg. Bakom beslutet finns fyra fas 3-forskningsrapporter som visade tolerans och signifikant och klinisk förbättring av sjukdomssymtomen.

Forskningen kommer från det japanska läkemedelsföretaget Otsuka. Läkemedel kommer att finnas i USA under slutet av 2026. Det finns ingen rapport om introduktion i något annat land.

Det kommer allt fler belägg för att glucagon-1-receptoragonister (som semaglutid) har klinisk effekt vid alkoholberoende. Under sommaren presenteras en fas-2-studie med semaglutid i tablettform. Det är en dubbelblind randomiserad studie med flera armar med syftet att undersöka den orala substansens effekt på alkoholsug (craving) och alkoholkonsumtion bland de ingående terapisökande vuxna med diagnosen alkoholberoende.

Kortfattat framkommer att semaglutid signifikant minskade antalet glas (drinks) per dag liksom suget efter alkohol och även antalet dagar med cannabisintag hos de som hade denna drog som komplement. Det visade sig också att semaglutidgruppen uppvisade minskade alkoholrelaterade konsekvenser jämfört med placebogruppen. Signifikant fler deltagare i semaglutidgruppen minskade sin riskkonsumtion jämfört med kontrollgruppen.

Resultaten bekräftar tidigare publicerade studier hos personer med ett mindre svårt alkoholberoende. Fortsatta fördjupade studie med oral semaglutid till alkoholberoende är önskvärda för att om möjligt få fram en enklare administrering (tablett vs injektion) av läkemedlet vid beroendesjukdomen.

doi.org/10.1176/appi.ajp.20260003

I betänkandet lämnar utredningen förslag som syftar till att reformera den statliga barn- och ungdomsvården genom att stärka det vårdande uppdraget och säkerställa att barn och unga ges en trygg och kvalitativ vård, skola och behandling.

Utredningen har haft i uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Ett särskilt uppdrag har varit att titta på tillgången till personuppgifter, informationsutbytet med andra myndigheter och personuppgiftsbehandling.

– Den här utredningen är ett viktigt steg mot att fortsätta stärka skyddet för utsatta barn och unga och säkerställa att de får den vård och det stöd de behöver. Bristerna har pågått för länge och sitter för djupt i väggarna. Det behövs ett avslut och en nystart, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

I sitt betänkande föreslår utredningen bland annat att det ska inrättas en ny myndighet undernamnet Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård (MBU). Denna ska fokusera enbart på barn- och ungdomsvård. Förslag ligger också för att det ska införas statliga hem för barn och unga som en ny placeringsform och ersätta de särskilda ungdomshemmen.

Utredaren föreslår även att den nya myndigheten får ett särskilt uppdrag att bedriva viss hälso- och sjukvård med sjuksköterskor och psykologer och därtill en ny reglerad vårdform för integrering av social och psykiatrisk vård för barn och unga med omfattade psykisk ohälsa.

Utredningen (SOU 2026:52), eller betänkandet som den kallas ska nu bedömas innan den bereds inom Regeringskansliet.

Sedan 2007 är det nolltolerans för narkotika i trafiken i Danmark. Detta år tog polisen 300 personer för drograttfylla (narkokørsel) och åren som följde ökade antalet misstänkta fall successivt om än med viss variation. Enligt senaste rapporten från Rigspolitiet togs 4 709 personer för drograttfylleri under första halvåret 2026 jämfört med 4 601 under samma tidsperiod 2025.

Största ökningen var på ön Fyn som hade en trettioprocentig ökning under årets första sex månader. Många andra polisområden steg också rejält som Köpenhamn och Bornholm.

Brasklappen. Till Danmarks Radio, som redovisar drograttfylleristatistiken, framhåller polisen att det genom åren använts allt bättre (säkrare?) mätmetoder, vilket delvis kan förklara ökningen.

Under första halvåret 2026 uppgick Tullverkets beslag av narkotika till drygt 6,3 ton(!). Det är över 900 kilo mer än under första halvåret 2025. Dessutom beslagtogs nästan 2,7 miljoner narkotiska tabletter.

Ser vi till volymer ökade beslaget av kokain från 724 kilo under förra årets första kvartal till 3 061 kilo under motsvarande period 2026. Narkotiska tabletter ökade också rejält från 433 000 till 2 669 000. Åt det andra håller gick cannabis som minskade från 2 150 kilo till 2 145 kilo, heroin från 97 till 33 kilo och amfetamin minskade från 748 till 175 kilo.