År: 2014

Fredagen den 5 december
12.15 – 13.15 Att ha något att erbjuda vid alkkoholproblem. Beroendemedicin, allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, levnadsvaneprojektet
13.30 – 15.00 Berusningsdrickande – hur uppmärksammar vi och vad har vi att erbjuda. Levnadsvaneprojektet
15.30 – 17.00 Hälsovinster med måttligt drickande – en myt? Allmänmedicin, onkologi, IOGT-NTO

I en ledare den 27 juli har tidningens ledning tagit ställning i marijuana-frågan. Man säger sig ha nogsamt vägt för- och nackdelar med totalt legalisering av det narkotiska preparatet, ur såväl hälsosynpunkt som social och legal synvinkel. Vågskålen vägde över för en nationell legalisering.
   I USA idag finns olika nivåer för marijuanalegalisering: medicinsk, sänkt straff till total frihet.
   NYT: ”There is honest debate among scientists about the health effects of marijuana, but we believe that the evidence is overwhelmning that addiction and dependence are relatively minor problem, especially compared with alcohol and tobacco.”
   Vad som oroar ledarsidan är att det finns anledning till åldersrestriktioner eftersom de medicinska bevisen för hjärnskador hos yngre är otvetydiga: åldersgräns på 21 år.
NYT Editorial board 2014-07-27

Kommentar
Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet
Ordentlig kollisionskurs med såväl forskning som hälsoexperter
   Ansvariga för ledaren i den amerikanska dagstidningen The New York Times, som uppmanat politikerna i kongressen att legalisera marijuana för dem som är över 21 år, har uppenbarligen lyssnat mer till de krafter som är drivna av ekonomiska förtjänster än de som värnar om individers hälsa. Tidningsartikeln hävdar att ”måttligt bruk av marijuana inte verkar utgöra någon risk för vuxna som är friska”.
   Artikeln beskriver marijuana som långt mindre farligt än alkohol och tobak men deras propaganda kommer ordentligt på kollissionskurs, inte bara med forskningen utan även med landets egna hälsoexperter.

LÄS hela kommentaren Legalisering_Marijuana

Vi har sedan länge förstått att ”one for the road” saknar komplett giltighet. I sommar har vi fått stryka ännu en slogan: ”one for the heart” gäller inte längre – allt enligt en meta-analys av 56 epidemiologiska studier som publicerades i mitten av juli 2014 i British Journal of Medicine. Det var sammanlagt över 260 000 individer, alla var av europeiskt ursprung. Cirka 20 000 hade en hjärtsjukdom och 10 000 hade utvecklat stroke. Förutom kardiovaskulära biomarkörer och alkoholfenotypning fanns även data för ADH1Brs229984.
   Det visade sig att bärare av A-allelen till ADH1Brs1229984 konsumerade mindre alkohol, hade lägre prevalens för berusningsdrickande och avstod i högre grad från att dricka alkohol än individer som inte hade denna allel.
   Resultatet blev slående: individer med den genetiska varianten som var kopplad till låg alkoholkonsumtion/ingen alls hade ett bättre kardiovaskulärt status, vilket bland annat innebar en mindre risk att utveckla hjärtsjukdom än de som inte hade denna genvariant. Detta tolkar forskargruppen som att en sänkning av alkoholkonsumtionen, även för de som dricker måttligt, till och med de med liten konsumtion, förbättrar den kardiovaskulära hälsan.
   Vän av ordning undrar då hur vi under senaste decenniet kommit fram till (även forskningsmässigt) att lite alkohol skyddar hjärta och kärl? Författarna till denna studie menar att forskningen som publicerats innehåller olika felkällor, inkluderande även  selektionen av patienter.
   Läs hela denna detaljerade analyserande artikel som utmanar tidigare enskilda studier. Källa: BMJ 2014;349:g4164(publicerad 10 juli 2014).

Under almedalsveckan är det inte bara politik. Under en julivecka är Visby händelsernas mittpunkt. I mängder av symposier och sammankomster avhandlades de mest skilda ämnen – till och med firade den amerikanska ambassaden USA:s nationaldag innanför stadens murar och har även sedan något år CAN presenterat årets skolundersökning.
   Årets undersökning (gällande 2013) visar glädjande nog på fortsatt minskning av andelen alkoholkonsumenter. Sedan några år är andelen flickor i årskurs 9 fler än pojkar som druckit alkohol, så även 2013: 44 % pojkar och 50 % flickor. För gymnasieeleverna var det 77 % (samma för pojkar som flickor) som använt alkohol. För pojkar i åk 9 är detta den lägsta uppmätta nivån sedan undersökningarna startade 1977, för flickor den lägsta sedan 1986. Även för gymnasieeleverna var 2013 ett år med minskande konsumtion och nivåerna var de lägsta sedan 2004.

Hela artikeln CAN

Lundbeck lanserar läkemedlet Selincro (nalmefen) för att minska alkoholkonsumtion hos vuxna patienter med alkoholberoende. Selincro är avsett för personer som har fått en diagnos fastställd av en läkare att de är alkoholberoende och där patienten har en stark vilja att komma ur sitt beroende. Selincro är det enda läkemedlet mot alkoholberoende som tas vid behov och som ska förskrivas i samband med annan behandling, till exempel psykosocialt stöd med fokus på följsamhet. Läkemedlet finns att förskriva men är ännu inte rabatterat, men frågan är vilket som kostar mest: alkoholen eller tabletten?

Cannabis är den överlägset mest använda drogen inom Europa. Nära 74 miljoner européer har någon gång i livet testat drogen och 18 miljoner har använt den under senaste året. Långt därefter ligger kokain, som kommer som god tvåa med 3 miljoner användare under senaste året (testat någon gång: 14 miljoner). För trean amfetamin är motsvarande siffror 1,5 miljoner/11 miljoner. Heroinmissbruket är på nedgång även om det skiljer mycket stater emellan. Ett ökande problem är de syntetiska opioiderna som tycks ersätta heroinet. Idag finns det 1,3 miljoner opioidanvändare; än så länge är de flesta heroinister.
   Narkotikamissbruket är en av de främsta orsakerna till dödsfall bland ungdomar i Europa, såväl direkt som genom överdoser och indirekt genom sjukdomar, olyckor, våld och självmord som kan knytas till narkotika. Antalet dödsfall till följd av överdoser i Europa beräknas till 17 per 1 miljon invånare. Det finns några länder som har ett anmärkningsvärt högt antal dödsfall, tyvärr är Sverige ett av dessa med 63 dödsfall per 1 miljon invånare, Norge har motsvarande 76. Finland ligger också högt med 58/1 miljon. Heroin ligger bakom många dödsfall, men minskar medan systetiska opioider (fentanyl i olika varianter förekommer ofta i rapporteringen) ökar. 

EU:s narkotikabyrå i Lissabon sammanställer årligen en analys av narkotikaläget inom Europeiska Unionen. Läs mer på emcdda.europa.eu. Här finns också många intressanta tabeller och figurer över narkotikasituationen inom unionens länder plus Turkiet och Norge.