Regeringen föreslår i en proposition att krafttag ska tas mot framför allt näthandel med droger. Detta kommer att innebära att polis och tull kan beslagta substanser som man misstänker är farliga och att Folkhälsoinstitutet (och under vissa omständigheter även Läkemedelsverket) ska ha möjlighet att via nätet inhandla misstänkta substanser för att analysera och värdera produkten och på så vis påskynda narkotikaklassning.

   – Hittills har vi legat steget efter, säger minister Maria Larsson, med ny lagstiftning ska vi på allvar ta upp kampen mot nätdrogerna.

   I samma proposition kommer regeringen också att föreslå högre straff för dopningsbrott och att en ändring i narkotikakontrollagen så att myndigheten har möjlighet att hantera narkotika för industriellt ändamål, exempelvis GBL och 1,4-butandiol.

   Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 april 2011.

Under de senaste sex åren har det skett en kraftig ökning av smugglingen av framför allt narkotika, men även alkohol, tobak och olagliga läkemedel. Detta framkommer i en intervju i Dagens eko (101024) med brottsbekämpningschefen Sven-Peter Ohlsson vid Tullverket. Smugglingen av cannabis via internetköp står för den största ökningen.

   Det är rena gissningarna när det gäller den totala volymen av smuggelgods. Tullverket efterlyser en nationell forskning som visar vilka effekter stora tullbeslag av en drog för med sig inom brukarleden. Då kan man effektivisera sin verksamhet bättre.

CANs halvårsrapport för 2010 om missbruksmönster och nya droger visar att missbruket av cannabis, alkohol och läkemedel ökar medan heroin och ecstasy minskar eller är oförändrat.

   Det är personer och institutioner i de 15 största kommunerna som lämnar rapporter. Det är av detta skäl ingen vetenskaplig undersökning utan sammanställningen ger indikationer på förändringar i samhället.

   En källa till frustration är internets allt större betydelse. Det har blivit vanligare att köpa droger över internet.

   Nya rapporterade droger är diablo (partypiller), 2-DPMP (amfetaminderivat) och krypton (blandning av kratom och tramadolvariant). Oroväckande är ökningen av fentanylplåstermissbruk. Plåstret antingen tuggas eller kokas för att sedan drickas.

Svensk förening för Beroendemedicin står den 2 december (Läkaresällskapets Riksstämma) som värd för ett spännande och högaktuellt symposium: En effektiv och jämlik beroendevård – om Missbruksutredningen och en beroendevård i förändring. Det är Gerhard Larssons emotsedda enmansutredning som ska presenteras någon dag senare: hur blir beroendevården inom den närmsta framtiden? Blir det en huvudman eller två? KOM OCH LYSSNA – Gerhard Larsson är naturligtvis som enmansutredare huvudperson i den panel som består av docent Sven Andréasson, professor Arne Gerdner och överläkare Åsa Magnusson. Moderator är Lars-Håkan Nilsson, själv mångårig beroendeläkare.

Vid årets ISBRA-möte i Paris handlade ett av de många symposierna om något så spännande som aperitif-hypotesen vid alkoholkonsumtion. Sarah Leibowitz från USA gjorde en sammanställning av de tre peptiderna galanin, enkefalin och orexin och dessas möjliga roll vid hög alkoholkonsumtion (råttforskning), eller rättare, vad kan antagonisten till respektive peptid ha för inverkan på hög alkoholkonsumtion. Svaret var tydligt: alkoholkonsumtionen minskar. Ges peptiden istället så ökar intaget av alkohol.

   Från Sverige presenterade professor Suzanne Dickson det från Göteborg utgående gemensamma forskningsprogrammet om ghrelin. Det är ett samarbete mellan fysiologiska (Dicksons grupp) och farmakologiska (Engels grupp) institutionerna vid Sahlgrenska akademin. Grundresultatet beträffande alkoholkonsumtionen är densamma som för orexin och de övriga peptiderna: alkoholkonsumtionen ökar vid tillförsel av ghrelin, minskar då antagonisten tillförs. Ghrelin påverkar på liknande sätt också kokain och amfetamin. Inom en icke alltför avlägsen framtid kan nästa generations läkemedel mot alkoholbroende vara en ghrelinreceptorantagonist. 


Suzanne Dickson
Foto Sternebring

 


Styrelsen: Julio Bobes, Jozsef Racz, Guri Spilhaug, Karl Mann, Gillian Tober, Friedrich Wurst, Emanuele Scafato (saknas: Toni Gual, Michel Lejoyeux). Foto Sternebring

 Sedan många år har tanken på en Europeisk federation av profesionella beroendesällskap funnits. En av idékläckarna var den spanske alkoholforskaren, professor Antoni Gual, men det blev hans tyske motsvarighet, professor Karl Mann, som slutförde uppdraget och den 15 september 2010 förklarades federationen instiftad. Det skedde under högtidliga former i samband med den internationella alkoholkonferensen ISBRA, som i år hade sina vetenskapliga presentationer i Paris.