EU:s narkotikacentrum i Lissabon har sammanställt narkotikasituationen i Europa 2009. I stort har det under senaste året inte hänt så mycket ur ett europeiskt perspektiv utom att det har inrapporterats ett rekordstort antal nya droger. Det är framför allt katinoner som ökar i popularitet. Den mest förekommande katinonen är mefedron, som nu narkotikaklassats i flera länder.

Ett annat problem är den ökande utbredningen av spice (en rökmix av växtbaserade produkter med tillsats av syntetiska cannabinoider. Denna produkt säljs på nätet under beteckningen legal highs. Nya syntetiska ämnen som liknar kokain är också på väg in i missbrukarkretsar.

   Kokainmissbruket fortsätter att öka inom EU och har sedan flera år ”gått förbi” amfetaminet. Det är vanligt med utspädning av det i handeln förekommande kokainet. Ett vanligt utspädningsmedel är levamisol som vid långvarigt användande kan ge ytterligare skador utöver kokainets.

   När det gäller amfetamin ligger Sverige högst inom EU. Metamfetaminmissbruket är fortfarande begränsat men vinner terräng. Tjeckien och Slovakien ligger sedan flera år i tätposition, men nu finns också rapporter om ökad tillgänglighet i Norge, Sverige, Lettland och Finland.

   Cannabismissbruket ökar i vissa länder, stabilt i flera och minskar i några. Lågt men stabilt är läget i Sverige, Grekland, Ungern och Finland.

Ett växande problem inom EU är den inhemska odlingen av cannabis. Marijuana (bladet används) produceras nu i minst 29 europeiska länder och flera har i princip egenförsörjning.
www.emcdda.europa.eu 

EU:s narkotikacentrum (ECNN) redovisar efter en genomgång av de Europeiska ländernas narkotikasituation att narkotikamissbrukarna åldras. Vården av äldre narkotikamissbrukare blir ett växande problem för behandlingsinsatserna. Det visar sig att äldre narkotikamissbrukare redan nu utgör en betydande andel av klienterna. I genomsnitt har en femtedel av alla som påbörjar en behandling i Europa fyllt minst 40. Andelen varierar något. Portugal har det största antalet (29%) narkomaner som är 40_. Det land som under senaste åren ökat andelen äldre mest är Spanien.

   Att narkomanerna blir fler och äldre blir en utmaning för såväl sjukvård som socialtjänst. De äldre är oftast arbetslösa och socialt isolerade och uppvisar de kroniska fysiska och psykosociala konsekvenserna av långvarigt narkotikamissbruk, d.v.s. leversjukdomar, överdosrelaterade skador och depressioner).

I början av nästa år lägger enmansutredan Gerhard Larsson fram sin utredning om missbruksvården i landet. Det är anmärkningsvärda uppgifter som förhandsmeddelas från utredarens kansli: missbruket kostar samhället närmare 170 miljarder kronor varje år, bara 1 av 5 personer med missbruk eller beroende hittar idag sjukvården.
   Missbruksvård kan vara effektiv – varje investerad krona kan ge flera tillbaka. För att få ner kostnaderna och kunna erbjuda en effektiv insats mot missbruk och beroende anser Gerhard Larsson att det krävs att sjukvården och socialtjänsten får ett tydligare uppdrag såväl lagstiftningsvägen som organisatoriskt. Enmansutredaren föreslår att Sverige gör som i andra länder: samordnar missbruksvården under en huvudman, landstinget.

Regeringen föreslår i en proposition att krafttag ska tas mot framför allt näthandel med droger. Detta kommer att innebära att polis och tull kan beslagta substanser som man misstänker är farliga och att Folkhälsoinstitutet (och under vissa omständigheter även Läkemedelsverket) ska ha möjlighet att via nätet inhandla misstänkta substanser för att analysera och värdera produkten och på så vis påskynda narkotikaklassning.

   – Hittills har vi legat steget efter, säger minister Maria Larsson, med ny lagstiftning ska vi på allvar ta upp kampen mot nätdrogerna.

   I samma proposition kommer regeringen också att föreslå högre straff för dopningsbrott och att en ändring i narkotikakontrollagen så att myndigheten har möjlighet att hantera narkotika för industriellt ändamål, exempelvis GBL och 1,4-butandiol.

   Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 april 2011.

Under de senaste sex åren har det skett en kraftig ökning av smugglingen av framför allt narkotika, men även alkohol, tobak och olagliga läkemedel. Detta framkommer i en intervju i Dagens eko (101024) med brottsbekämpningschefen Sven-Peter Ohlsson vid Tullverket. Smugglingen av cannabis via internetköp står för den största ökningen.

   Det är rena gissningarna när det gäller den totala volymen av smuggelgods. Tullverket efterlyser en nationell forskning som visar vilka effekter stora tullbeslag av en drog för med sig inom brukarleden. Då kan man effektivisera sin verksamhet bättre.

CANs halvårsrapport för 2010 om missbruksmönster och nya droger visar att missbruket av cannabis, alkohol och läkemedel ökar medan heroin och ecstasy minskar eller är oförändrat.

   Det är personer och institutioner i de 15 största kommunerna som lämnar rapporter. Det är av detta skäl ingen vetenskaplig undersökning utan sammanställningen ger indikationer på förändringar i samhället.

   En källa till frustration är internets allt större betydelse. Det har blivit vanligare att köpa droger över internet.

   Nya rapporterade droger är diablo (partypiller), 2-DPMP (amfetaminderivat) och krypton (blandning av kratom och tramadolvariant). Oroväckande är ökningen av fentanylplåstermissbruk. Plåstret antingen tuggas eller kokas för att sedan drickas.

Svensk förening för Beroendemedicin står den 2 december (Läkaresällskapets Riksstämma) som värd för ett spännande och högaktuellt symposium: En effektiv och jämlik beroendevård – om Missbruksutredningen och en beroendevård i förändring. Det är Gerhard Larssons emotsedda enmansutredning som ska presenteras någon dag senare: hur blir beroendevården inom den närmsta framtiden? Blir det en huvudman eller två? KOM OCH LYSSNA – Gerhard Larsson är naturligtvis som enmansutredare huvudperson i den panel som består av docent Sven Andréasson, professor Arne Gerdner och överläkare Åsa Magnusson. Moderator är Lars-Håkan Nilsson, själv mångårig beroendeläkare.

Vid årets ISBRA-möte i Paris handlade ett av de många symposierna om något så spännande som aperitif-hypotesen vid alkoholkonsumtion. Sarah Leibowitz från USA gjorde en sammanställning av de tre peptiderna galanin, enkefalin och orexin och dessas möjliga roll vid hög alkoholkonsumtion (råttforskning), eller rättare, vad kan antagonisten till respektive peptid ha för inverkan på hög alkoholkonsumtion. Svaret var tydligt: alkoholkonsumtionen minskar. Ges peptiden istället så ökar intaget av alkohol.

   Från Sverige presenterade professor Suzanne Dickson det från Göteborg utgående gemensamma forskningsprogrammet om ghrelin. Det är ett samarbete mellan fysiologiska (Dicksons grupp) och farmakologiska (Engels grupp) institutionerna vid Sahlgrenska akademin. Grundresultatet beträffande alkoholkonsumtionen är densamma som för orexin och de övriga peptiderna: alkoholkonsumtionen ökar vid tillförsel av ghrelin, minskar då antagonisten tillförs. Ghrelin påverkar på liknande sätt också kokain och amfetamin. Inom en icke alltför avlägsen framtid kan nästa generations läkemedel mot alkoholbroende vara en ghrelinreceptorantagonist. 

Suzanne Dickson
Foto Sternebring

 


Styrelsen: Julio Bobes, Jozsef Racz, Guri Spilhaug, Karl Mann, Gillian Tober, Friedrich Wurst, Emanuele Scafato (saknas: Toni Gual, Michel Lejoyeux). Foto Sternebring

 Sedan många år har tanken på en Europeisk federation av profesionella beroendesällskap funnits. En av idékläckarna var den spanske alkoholforskaren, professor Antoni Gual, men det blev hans tyske motsvarighet, professor Karl Mann, som slutförde uppdraget och den 15 september 2010 förklarades federationen instiftad. Det skedde under högtidliga former i samband med den internationella alkoholkonferensen ISBRA, som i år hade sina vetenskapliga presentationer i Paris.

 
Deborah Dawson
 
John Saunders
Foto Sternebring

 Trots att det är mer än 20 år sedan behandlingsmodellen Kort Rådgivning (Brief Intervention) introducerades och att åtskilliga forskningsrapporter visar på metodens evidens, har implementationen gått långsamt. Inebria är en världsomspännande organisation för lansering, utveckling och förbättring av tidigupptäckt och Brief Intervention. Under några septemberdagar 2010 samlades man i Göteborg till årets internationella möte.

   I Sverige finns försök att nå ut med screening och återkoppling enligt KR-konceptet via internet och e-mail. Professor Preben Bendtsen presenterade ett nationellt projekt för universitet och högskolor. Ungefär 200 000 studenter är erbjudna att vara med i forskningen via e-mail. Det är stor skillnad i svarsfrekvensen högskolorna emellan. Målsättningen är att hitta riskkonsumenterna och med en normativ feedback få dessa att förändra sina alkoholvanor till icke skadlig nivå. Mycket återstår innan metoden är klar för allmän användning.

   Inebria-gruppen kommer under professor Antoni Guals (Barcelona) ledning inom kort att starta ett internationellt europaprojekt som har som målsättning att implementera den vetenskapliga kunskapen om upptäckt av riskkonsumtion med uppföljande behandling (SBI) i den kliniska verkligheten. Projektet går under namnet ODHIN. Det är hittills en handfull länder som deltar och Sverige är ett av dessa.

   Det är stora skillnader länder emellan hur och vad man tolkar in i riskkonsumtion. Detta kan försvåra en internationell terminologi. Auktoriteten inom området riskkonsumtion, professor Deborah Dawson från amerikanska NIAAA, har sammanställt några olika länders syn på riskkonsumtion och även genomfört enormt stora studier själv (närmare 80 000 individer deltog). Dawson är huvudansvarig för de amerikanska guidelines vid riskkonsumtion. Hennes senaste sammanställning pekar på att bästa utfall för att fånga riskkonsumenter är att ha brytpunkten vid 14 glas (ett glas är 12 gram alkohol) för såväl män som kvinnor medan den dagliga konsumtionen för riskkonsumtion börjar vid 4 glas för män och 3 glas för kvinnor. Då är alla parametrar inkluderade. Det är viktigt att notera, att man inte kan lägga samman dagskonsumtionen för att få veckokonsumtionsnivån .

– Det är ingen matematisk formel mellan dagligt riskfyllt intag och veckokonsumtionen, påpekade Deborah Dawson.

   Överstiger patienten dagskonsumtionen (d.v.s. bingedrinking) ett par gånger i veckan men inte ”veckotaket” ligger patienten i den s.k. gråzonen och forskningen visar att denna grupp har tre gånger högre risk att bli beroende.