Under de senaste 20 åren har cannabisutlösta psykoser ökat i betydande omfattning i såväl Norge, Sverige som Danmark. Detta framkommer i en nyligen publicerad (Psychological Medicine) undersökning från Cambridge University.
Symtomen avtar vanligen efter några dagars drogfrihet, men tillståndet kan vara en allvarlig signal om framtida allvarliga psykiska problem. Sannolikt är antalet av cannabis utlösta psykoser underdiagnostiserade.
Under de senaste 10-15 åren har det hänt mycket inom svensk vård för opioidberoende. Utbudet av läkemedelsassisterad rehabilitering för opioidberoende (LARO) har ökat på många håll, arbetssätt har förändrats, nationella riktlinjer har uppdaterats och nya preparat har tillkommit. Inom Svensk förening för beroendemedicin har vi engagerat oss i detta på en rad olika sätt. Men vi är ju i grunden en förening för läkare, och det har saknats en naturlig mötesplats för alla olika yrkeskategorier som arbetar med LARO.
Vi blev därför glada över det förslag som universitetslektor Andrea Capusan, Linköpings universitet och professor Björn Johnson, Malmö universitet kom till oss med under våren 2022. Bägge är ju välkända experter inom området, och ville ta initiativ till ett tvärprofessionellt nätverk för alla som arbetar med LARO. Förslaget var att upprätta ett digitalt diskussionsforum och på sikt även anordna återkommande fysiska möten, med syfte att öka vår kunskap, stötta varandra, sprida bra arbetssätt och bidra till en mera jämlik vård för opioidberoende.
Under 2022 kom en ny rapport om effekterna för de kognitiva funktionerna vid långtidsbehandling med bensodiazepiner. Sedan tidigare har effekter vid långa behandlingsperioder med bensodiazepiner varit välkända även om forskningen varit begränsad och inte systematiskt överblickat hela spektrum av kognitioner.
Denna studie har undersökt via neuropsykiatriska tester hos 92 patienter fyra kognitiva domäner och jämfört resultat med normativa data. Undersökningen gällde även eventuella skillnader beträffande kön, ålder, läkemedelsdoser och ångestnivåer.
För patienterna med långtidsbehandling med bensodiazepiner kunde 20,7 procent klassas som kognitivt försämrade i samtliga fyra områden. Sämst var utfallet för snabbhet och uppmärksamhet. Ålder eller bensodiazepindos hade ingen betydelse.
Sålunda konstaterar forskargruppen att påverkan på de kognitiva funktionerna slår generellt och inte enbart på specifika funktioner och rapporten slår fast att det finns all anledning att undvika långtidsbehandling med bensodiazepiner
För exakt 100 år sedan (1922) publicerades den första tillförlitliga analysmetoden för bestämning av alkohol (etanol) i mikrovolymer av blod (Biochemishe Zeitschrift 131; 473-484, 1922). Författaren var Erik MP Widmark (1889-1945), professor och föreståndaren för medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Tack vare denna analysmetod kunde Norge och Sverige tidigt introducera straffbara blodalkoholkoncentrationer för bilkörning. I Norge (1936) blev den 0,5 promille och i Sverige (1941) 0,8 promille. Idag har båda länderna en straffbarhetsgräns för bilkörning på 0,2 promille.
Vem var Erik Widmark? I BULLETIN nr 4/nov 2022 finns historik.
Widmark E. M. P. Eine Mikromethode zur Bestimmung von Äthylalkohol im Blut. Biochemische Zeitschrift 131 (1922) 473-485.
Äldre i dag dricker mer än vad äldre gjorde förr. Samtidigt tål kroppen alkohol sämre med stigande ålder. Ett förhållande som inte uppmärksammas tillräckligt av politiker eller ansvariga myndigheter. Sven Andreasson, professor i socialmedicin.
Altinget.se
Utvecklingen under perioden 2006–2020 för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 66, 46 respektive 41 procent. För kvinnor 15–29 år var antalet fall otillräckligt för att möjliggöra analys.
I åldersgruppen 65–84 år steg dödligheten enligt alkoholindex bland både män och kvinnor; sammantaget med 29 procent. I den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, steg dödligheten endast bland män.
Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten
Socialstyrelsen inför från och med 2023-01-01 ett antal nya diagnoskoder, närmare bestämt s.k. tilläggskoder för remission när det gäller beroendetillstånd. Vår förening (tillsammans med kvalitetsregistret Bättre Beroendevård) har varit drivande i frågan och sedan 2022-01-01 finns sådana tilläggskoder för opioidberoende, men till 2023 införs alltså motsvarande för samtliga beroendetillstånd.
I en nationell undersökning i USA i vilken 21 863 individer deltog framkom en viss evidens för att legalisering av cannabis för rekreationellt intag är förknippad med risk för ökat intag av drogen för såväl unga som vuxna. Speciellt allvarlig var utvecklingen för gruppen som tidigare inte använt cannabis men som börjat i och med legaliseringen.
Allt fler studier visar att alkoholkonsumtion är en icke försumbar faktor för utveckling av cancer, inte bara generellt utan även på individnivå finns möjlighet att styra risken (minska eller dessvärre även öka) för utveckling av cancer.
Nyligen har en koreansk forskningsrapport med ett stort ingående patientunderlag publicerats i amerikanska JAMA. Den visar att mycket talar för att det sannolikt går att individuellt påverka cancerutvecklingen genom förändringar i alkoholkonsumtionen.
Studiens huvudresultat är att
Det finns flera begränsningar i denna studie, men resultaten är trots att allt av sådan tyngd att forskargruppen menar att det finns anledning att replikera undersökningen med lite mer omfattande inklusionskriterier och omfattning.
1) Incidens (epidemiologisk) = antalet händelser i en viss population under en avgränsad tidsperiod, exempel nya fall av en sjukdom.
doi:10.1001/jamanetworkopen.2022.28552
Socialdepartementet bör ta tag i det mer eller mindre seriösa månghövdade utbudet av hälsoappar. Svenska Läkaresällskapet och en rad andra organisationer påtalar att det måste bli en sammanhållande enhet som skapar en tydligare struktur inom området till gagn för vård och leverantörer och inte minst för patienter och medborgare.
Det finns idag runt 400 000 appar inom området hälsa!
SLS20220902
En nationell plan för eliminering av hepatit C har godkänts och är tillgänglig för införande i landets alla regioner. Syftet är att uppnå Världshälsoorganisationen (WHO:s) mål att sjukdomen ska vara eliminerad till år 2030.
Elimineringsplanen har tagits fram av Nationell arbetsgrupp (NAG) för hepatit inom programområdet för Infektionssjukdomar i det nationella systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.
Planen fokuserar på insatser för att minska smittspridningen av hepatit C, att höja kunskapsnivån om sjukdomen, samt att öka tillgängligheten till testning och behandling.
Prioriterade aktiviteter:
– Utse samordnare för insatser i varje region
– Utbildningsinsatser för allmänhet och personal
– Ökad testning av alla personer som tillhör riskgrupper för hepatit C
– Intensifierat arbete för att hitta personer med odiagnostiserad hepatit C och för att fånga upp personer med diagnos som inte behandlats
– Alla personer med diagnostiserad hepatit C ska erbjudas behandling
– Intensifierat arbete för att minska risken för smittspridning hos personer som injicerar droger
– Alla som blivit botade men har fortsatt riskbeteende ska provtas regelbundet (minst 1-2 ggr/år) så att man tidigt kan upptäcka eventuell återsmitta
Nationell elimineringsplan för HCV: https://www.kunskapsstyrningvard.se/download/18.3caad861182723b39d2ad79e/1661150632057/Hepatit-C-elimineringsplan-2022-08-22.pdf