En mycket omfattande sammanställning hur alkohols konsumtionsnivåer påverkar dödlighet.
En forskningsrapport, som publicerades i The Lancet, grundar sig på 83 studier som inkluderar 600 000 alkoholkonsumenter i 19 höginkomstländer (Sverige är ett av dessa). Sammanfattningen visar att ju högre alkoholkonsumtion en individ har, desto större är risken för att drabbas av stroke, hjärtsjukdom (men inte infarkt) fatalt aortaaneurysm och död.
En demarkationslinje för en konsumtion som leder till ökad sjukdomsrisk är enligt denna studie en veckokonsumtion på 100 g alkohol. Forskargruppen framhåller dock att det inte finns någon tydlig riskfri konsumtionsnivå.
I Storbritannien innehåller ett standardglas cirka 17 cl vin och då är det fem glas i veckan som gäller för 100-gramsnivån. Vid en konsumtion som överstiger 100-gramsgränsen ökar dödligheten. Det kan finnas anledning att fundera över värdet på det extra glaset som, enligt denna studie, förkortar livet med en halvtimme(?).
Forskarna har räknat på den förtida döden i relation till alkoholkonsumtionen och statistiskt ger en fördubbling av riskkonsumtionen, dvs 200 – 350 g i veckan en tvåårig livsförlust, över 350 gram så förloras 4 – 5 år.
Det finns forskning som visar på fördelar med intag av alkohol. Även denna studie visar att risken för hjärtinfarkt minskar med viss ökning alkoholkonsumtion över 100-gramsgränsen, men denna ”vinst” måste ställas i relation till den högre risken att utveckla andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som även kan leda till döden. Sedan icke att förglömma de under senare tid publicerade rapporterna om alkohols roll vid utvecklingen av demens(!).
Lancet 2018, 391:1513-23