Läkemedelsföretaget Nordic Drugs har tillsammans med Svensk förening för Beroendemedicin instiftat ett stipendium inom området beroendemedicin. Stipendiet, som är på hela 50 000 kronor  utdelas årligen i samband med föreningens möte vid Läkaresällskapets riksstämma. Stipendiet kan delas ut till en eller flera sökande.
  
Syftet med stipendiet är att främja vård och utveckling för opiatberoende och stadgarna säger att stipendiet avser att gratifiera upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling av patienter med opiatberoende i Sverige. Stipendiet kan sökas av enskild person eller klinik med verksamhet inom privat eller offentlig beroendeverksamhet.
Första stipendieutdelningen kommer att äga rum vid årets stämma i Stockholm i samband med föreningens vetenskapliga program den 1 december. Stipendiestyrelsen består av två läkare varav en ska vara ledamot av styrelsen för Svensk förening för Beroendemedicin, en sjuksköterska, en lekmannarepresentant och en representant för Nordic Drugs.
   Ansökningstiden går ut den 1 augusti.

Årets stipendium på 10 000 kronor tilldelades Martin Kåberg, Stockholm. I samband med sin ST-utbildning i Australien kommer han att specialstudera sprututbytesverksamheten där.

   Svensk förening för Beroendemedicin delar årligen ut ett stipendium för fördjupad alkohol- och drogkunskap. Stipendiet är på 10 000 kronor och kan fördelas på två. Syftet med stipendiet är att främja forskning och kunskap samt personlig utveckling för aktiva inom alkohol- och narkotikaområdet.

   Rätt att söka stipendiet har samtliga medlemmar av Svensk förening för Beroendemedicin utom medlemmar av styrelsen.

   Sista ansökningsdag är den 1 oktober och beslut tillkännages i samband med årets  föreningsmöte och i Bulletin.

 


Martin Kåberg

 

 

Enligt den nyligen framlagda utredningen om gårdsbutikers försäljning av egenproducerad alkohol föreslås nu fri försäljning av såväl inhemsk som importerad alkohol, slopat monopol och i princip fri försäljning av allt, överallt.

   Barn- och äldreminister Maria Larsson, som har ärendet på sitt bord, är lite försiktig i sitt första utlåtande, men menar att förslaget skiljer sig markant från det som står i direktiven.

   Folkpartiets ekonomiske talesman Carl B Hamilton är övertygad om att förslaget aldrig blir verklighet. Eskil Erlandsson från regeringen är ännu mer rakt på sak: ”släng det i papperskorgen”.

   Dock är regeringen oense.

När det gäller antalet alkoholrelaterade skador har män alltid legat en bra bit högre än kvinnor. Enligt en aktuell rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har utvecklingen ändrats dramatiskt: männens problem har minskat något medan kvinnornas ökat. Även om de alkoholrelaterade skadorna fortfarande är flest hos män, har skillnaden könen emellan avsevärt minskat.

   Det finns många indikationer på att jämställdheten har ett pris: andelen kvinnor som omhändertas för fylleri har stigit, kvinnor misstänkta för trafiknykterhetsbrott har ökat, alkoholrelaterad slutenvård har ökat och 2010 har var fjärde patient som vårdats för alkoholrelaterad slutenvård varit en kvinna.


Louise Adermark
Foto Sternebring

Jörgen Engel stipendium har i år för första gången utdelats till den forskare som under föregående kalenderår i en internationell referensgranskad tidskrift publicerat den originalartikel inom området beroendeforskning som varit av högsta kvalitet.

I hård konkurrens har medicine doktor Louise Adermark belönats med 2010 års stipendium. Hon får utmärkelsen för sitt högkvalitativa och intressanta arbete i Journal of Neuroscience (2009.29:1375) med titeln Frequency-dependent inversion of net striatal output by endocannabinnoid-dependent plasticity at different synaptic inputs.

   Louise Adermark forskar för närvarande på beroendemedicin vid Institutionen för Neurovetenskap och fysiology vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

   Louise Adermark har en organisk-kemisk bakgrund från Karlstads Universitet men disputerade i professor Elisabeth Hansson- gruppen i Göteborg 2003 med en avhandling om alkoholens effekter på astrogliaceller. Under 2005-2007 vistades vår stipendiat i professor David Lovinger forskargrupp på NIAAA/NIH i Washington där hennes prisbelönta arbete utfördes.

   Louise Adermark har hitintills publicerat ett 20-tal originalarbeten och hon har för närvarande en meriterande forskarassistenttjänst vid Vetenskapsrådet i Sverige.

 


Gerhard Larsson
Foto: Sternebring

 

Regeringens enmansutredare Gerhard Larsson var vid årets Riksstämma huvudtalare vid ett välbesökt symposium som anordnats av Svensk förening för Beroendemedicin.

   I tiden nära förestående har han nu att lägga fram missbruksutredningen och därmed påverka morgondagens lagstiftning när det gäller Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, LVM, LPT och LOB, d.v.s. hela kedjan som legalt rör missbruk och beroende.

   Det som tycktes bekymra Gerhard Larsson mest var att endast 1 av 5 missbrukare når sjukvård och socialtjänst. Något måste göras och Gerhard Larsson menar att en mycket stor roll måste primärvård och företagshälsovård ta på sig samtidigt som det är viktigt att höja kunskapsnivån och då måste skola och universitet får helt nya direktiv. Gerhard Larsson är inte främmande för tanken att skapa en ny subspecialitet i läkarutbildningen: specialist i beroendesjukdomar.

   Därtill finns idag ett organisatoriskt problem: sjukvård och socialtjänst klarar inte den samordning som de enligt gällande lag är skyldiga att få till stånd.

   Det finns olika sätt att få en bättre tingens ordning när det gäller samordningen, men klarast och bäst lyckas samhället om missbruk och beroende har en huvudman, inte som idag två (sjukvård och socialtjänst). Med något undantag har samtliga länder inom EU en huvudman!

   Missbruksutredningen, som är mycket omfattande, har blivit ett halvt år försenad och kommer att läggas fram in medio april 2011. Efter en remissrunda kan den  lagstiftning som får sitt ursprung ur denna utredning träda i kraft först 2012.  

 


Magdalena In de Betou
Foto Peter Knutsson

Svensk förening för Beroendemedicin har sedan mer än 10 år delat ut årets MediaDiplom till mediaperson som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senaste året spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Magdalena In de Betou har i TV-serien Kysst av spriten med sin lågmälda nyfikenhet och osvikliga känsla för missbrukaren som individ förmått visa att bakom en djup tragik, fördunklad av skuld och skam, finns en människa som är som du och jag. 
   Se vidare i  medlemstidningen Bulletin nr 3/2010 – december.

 

CANs årliga skolundersökning är nu för 2010 klar. Undersökningarna ha pågått sedan 1971 och i år deltog 4829 elever från årskurs 9 och 3 936 från gymnasiets årskurs 2. Bortfallet var 16 respektive 17 procent.
  
Antalet alkoholkonsumenter i båda grupperna har sjunkit och gjort så för niorna sedan mätningarna började. Den totala konsumtionen har dock inte minskat hela tiden. Under 1980-talet skedde en ökning som fortsatte år från år till 2000-talet för att sedan dess successivt minskat.
  
Eftersom den stora mängden elever är minderåriga är det en viktig fråga varifrån alkoholen kommer. Det är ju trots allt langning det handlar om. Undersökningen visar att de flesta får alkoholen från kompisar, föräldrar eller andra vuxna. Ett icke försumbart antal ungdomar får alkoholen serverad på krogen.
  
Anmärkningsvärt många har nu uppgivit att de rökt vattenpipa, men vanligen inte kontinuerligt. Tobaksrökningen har annars gått ner. Under hela mätperioden har det varit fler flickor än pojkar som röker.
  
Andelen elever som prövat narkotika har varit i sjunkande under senare år, men har ånyo stigit. Det är cannabis som är den i särklass vanligaste drogen. Sedan föregående års undersökning är det pojkarna som ökat med några procent. När det gäller narkotikaintaget är det stora nationella skillnader; storstadsregionerna dominerar.

 www.can.se

EU:s narkotikacentrum i Lissabon har sammanställt narkotikasituationen i Europa 2009. I stort har det under senaste året inte hänt så mycket ur ett europeiskt perspektiv utom att det har inrapporterats ett rekordstort antal nya droger. Det är framför allt katinoner som ökar i popularitet. Den mest förekommande katinonen är mefedron, som nu narkotikaklassats i flera länder.

Ett annat problem är den ökande utbredningen av spice (en rökmix av växtbaserade produkter med tillsats av syntetiska cannabinoider. Denna produkt säljs på nätet under beteckningen legal highs. Nya syntetiska ämnen som liknar kokain är också på väg in i missbrukarkretsar.

   Kokainmissbruket fortsätter att öka inom EU och har sedan flera år ”gått förbi” amfetaminet. Det är vanligt med utspädning av det i handeln förekommande kokainet. Ett vanligt utspädningsmedel är levamisol som vid långvarigt användande kan ge ytterligare skador utöver kokainets.

   När det gäller amfetamin ligger Sverige högst inom EU. Metamfetaminmissbruket är fortfarande begränsat men vinner terräng. Tjeckien och Slovakien ligger sedan flera år i tätposition, men nu finns också rapporter om ökad tillgänglighet i Norge, Sverige, Lettland och Finland.

   Cannabismissbruket ökar i vissa länder, stabilt i flera och minskar i några. Lågt men stabilt är läget i Sverige, Grekland, Ungern och Finland.

Ett växande problem inom EU är den inhemska odlingen av cannabis. Marijuana (bladet används) produceras nu i minst 29 europeiska länder och flera har i princip egenförsörjning.
www.emcdda.europa.eu 

EU:s narkotikacentrum (ECNN) redovisar efter en genomgång av de Europeiska ländernas narkotikasituation att narkotikamissbrukarna åldras. Vården av äldre narkotikamissbrukare blir ett växande problem för behandlingsinsatserna. Det visar sig att äldre narkotikamissbrukare redan nu utgör en betydande andel av klienterna. I genomsnitt har en femtedel av alla som påbörjar en behandling i Europa fyllt minst 40. Andelen varierar något. Portugal har det största antalet (29%) narkomaner som är 40_. Det land som under senaste åren ökat andelen äldre mest är Spanien.

   Att narkomanerna blir fler och äldre blir en utmaning för såväl sjukvård som socialtjänst. De äldre är oftast arbetslösa och socialt isolerade och uppvisar de kroniska fysiska och psykosociala konsekvenserna av långvarigt narkotikamissbruk, d.v.s. leversjukdomar, överdosrelaterade skador och depressioner).