Socialutskottet har enhälligt beslutat att narkotikapolitiken ska utredas, men socialminister Lena Hallengren (S) fastslog snabbt att avkriminalisering av eget bruk inte ska omfattas av den kommande utredningen. Detta är ett allvarligt misstag. Från Svensk förening för beroendemedicin kräver vi att denna viktiga del av narkotikapolitiken utreds, och att utredningen får vägleda framtida ställningstaganden.
Läs hela debattartikeln (DN-debatt 200222)
Författare: Martin
Under 2019 fattade Transportstyrelsen beslut om att återkalla 36 692 körkort vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år då 34 617 körkort återkallades. Den största procentuella ökningen sker i återkallelsegrund 1 vilket i huvudsak betyder rattfylleri eller drograttfylleri. Ökningen i den kategorin var 13,1 procent.
Transportstyrelsen 200127
LSD uppfattades under 1950-60-talen som ett mirakel-läkemedlet – för i princip allt beroende men framför allt var det standardbehandling för alkoholberoende på flera ställen i USA och Kanada. Här var det ett halvdussin sjukhus som erbjöd denna behandlingsform. Efter att ha legat i träda har forskare under senaste decenniet tagit upp tråden.
Läs hela artikeln LSD
En forskargrupp kring den världsledande kognitivexperten på cannabis, doktor Staci Gruber, har undersökt hur marijuana påverkar bilförare. I en körsimulator för bilar har kroniska tunga rekreationsanvändare av marijuana undersökts beträffande trafiksäkerhet. Under försöket var ingen påverkad av marijuana utan tvärtom, inget pågående intag. Kontrollgruppen hade aldrig använt någon form av cannabis.
Resultatet blev anmärkningsvärt. Jämfört med icke-användarna, hade cannabisbrukarna fler olyckor, körde snabbare, och körde oftare mot rött ljus. De som börjat med cannabis tidigt i åren (före 16 års ålder) hade sämre resultat än de som börjat senare i livet. Forskning visar också entydigt på att tidig debut med droger, inklusive cannabis, är förknippad med sämre kognitiv förmåga (enligt en av forskarna, Mary Kathryn Dahlgren).
Forskargruppen drar slutsatsen att rekreationsbruk av marijuana kan ha en negativ påverkan på körförmågan. Till detta må läggas att invånarna i de amerikanska delstater som legaliserat marijuana upplever ett ökat problem med förare som under färden är påverkade av drogen.
Med tanke på en ökad marknad för medicinsk cannabis är det viktigt att också tänka på möjligt risktagande i trafiken. Eftersom det är olika kategorier användare finns anledning att undersöka förhållandet.
Forskningsrapport från McLean Hospital 14 jan 2020 (mvleanhospital.org).
Foto Sternebring
Stor alkoholkonsumtion är bland annat förknippad med förmaksflimmer, men vad sänkt alkoholkonsumtion (helst till noll) gör som sekundär prevention är oklart. Detta är bakgrunden till att en multicenter, prospektiv, öppen RCT-undersökning genomförts vid sex sjukhus i Australien.
I studien inkluderades 140 vuxna som uppgav en veckokonsumtion på 10 standardglas (à 12 gram ren alkohol) eller mer och hade ett paroxysmalt eller bestående förmaksflimmer. Indelningen gjordes i två lika stora grupper: A skulle avstå från alkohol och B skulle behålla sin vanliga alkoholkonsumtion.
Det tog längre tid innan den alkoholfria gruppen åter hade förmaksflimmer (p=.005) efter en tvåveckors kontrollperiod (nykterhet vs vanliga intaget) medan vid sexmånadersuppföljningen hade alkoholfria gruppen (A) signifikant skillnad i flimmerfrekvens jämfört med grupp B (p=.01).
Forskargruppen tillåter sig konkludera att nykterhet reducerar flimmerfrekvensen för ordinära (enligt definitionen ovan) alkoholkonsumenter med förmaksflimmer.
N Engl J Med 2020;382:20-28
En statistiskt säkerställd ökning av receptbelagda sömn och ångestdämpande läkemedel utan läkarordnination för elever i årskurs nio är det mest anmärkningsvärda resultatet av 2019 års skolundersökning av elevers drogvanor. Under en femårsperiod har intaget ökat från tre till fem procent.
Annars visar den aktuella undersökningen inte på några större variationer jämfört med föregående år. Nu ses en utplaning av den minskning som noterats under hela tvåtusentalet av alkohol- och tobakintaget.
Narkotikaanvändningen har legat på en i stort sett oförändrad nivå, men vad beträffar nätdroger och sniffning/boffning ses en diskret minskning från redan låg nivå.
CAN
|
Eric Augier erhåller Jörgen Engel Stipendium 2019 för etablerandet av en unik metod inom beroendefältet, och med vars hjälp han visat att neurotransmittor systemet GABA, specifikt i hjärnområdet amygdala, är av vikt för råttors val att dricka alkohol. Detta har han även visat hos personer med alkoholberoende. Sammantaget kan dessa translationella studier ge uppslag till helt nya behandlingar av alkoholberoende. In summary, our data provide strong support for a causal contribution of neuroadaptations affecting GABA signaling within the amygdala to the development of alcohol addiction. Furthermore, our findings suggest that pre-existing differences in GABAergic gene expression in the CeA may also influence susceptibility to developing alcohol addiction. Collectively, these experiments identify that impaired GABA clearance within the amygdala contributes to alcohol addiction, appears to translate between species, and may offer targets for new pharmacotherapies for treating this disorder.
I nummer 2 (februari 2020) av Bulletin skriver Eric Augier en utförligare sammanfattning av den forskning som premierades med Jörgen Engel Stipendium 2019. |
|
Medicinska cannabinoider (THC och CBD) inklusive medicinsk cannabis och syntetiska derivat har föreslagits spela roll i behandling av vissa psykiska sjukdomstillstånd. En forskargrupp från National Drug and Alcohol Research Centre under ledning av professor Louisa Degenhardt (Australien) har gått igenom vad som finns i vetenskapliga studier sedan 40 år tillbaka: 83 rapporter inklusive 40 randomiserade.
Resultatet av denna meta-analys visar att det är tveksam evidens på att cannabis förbättrar depression, ångest, ADHD, Tourette, PTSD eller psykos. Det finns sålunda, fastslår forskargruppen, ingen vetenskaplig grund för att föreslå farmakologisk THC (med eller utan CBD) i behandlingsriktlinjer. Snarare konkluderas att riskerna är större än möjliga vinster, framför allt när det gäller depression, ångest och psykotiska symtom – här är risken att cannabisintag ökar problemen.
The Lancet 2019. DOI:doi.org/10.1016/S2215-0366(19)30401-8
I USA är det nu elva stater och District of Columbia som ha legaliserat marijuana. Tre universitet (Washington State University, Stockton University och University of Utah) har publicerat en rapport om hur legaliseringen har påverkat kriminaliteten.
Det finns tidigare publicerade studier, men dessa har inte varit konklusiva. Nu gjordes en rejäl satsning och det var staterna Colorado och Washington som undersöktes. De har haft längst tid med legaliseringen. Forskningen leddes av kriminaljuridikprofessor Rubin Lu vid Stocktonuniversitetet.
Studien omfattade de två staterna före och efter legaliseringen och jämförelse gjordes med 21 stater som inte har legaliserat marijuana.
Resultatet kan snabbt sammanfattas: det finns inga statistiskt signifikanta långtidsskillnader när det gäller vålds- eller egendomskriminalitet. Ett undantag noteras dock, inbrotten minskade i staten Washington under undersökningsperioden.
Forskargruppen menar att legaliseringen och försäljningen av marijuana har i de undersökta staterna haft mininal eller ingen effekt på den grövre brottsligheten.
Ruibin Lu, et al. The Cannabis Effect on Crime. Justice Quarterly 2019. https://doi.org/10.1080/07418825.2019.1666903
Mental ohälsa och riskkonsumtion av alkohol samverkar ofta. Från Lunds universitet kommer en studie som belyser behandlingsaspekter kring depression och riskkonsumtion av alkohol.
Syftet med studien var att undersöka hur dryckesmönstret ser ut efter evidensbaserad depressionsbehandling. 540 patienter deltog i undersökningen.
Resultatet visar att alkoholkonsumtionen inte förändrades trots en effektiv depressionsbehandling. Författarna menar att patienter med depression också ska undersökas huruvida en skadlig alkoholkonsumtion föreligger. Båda tillstånden ska behandlas enligt gängse behandlingsmodeller.
Strid C, et al. BMJ Open 2019;9:e028236. DOI:10.1136/bmjopen-2018-028236