Författare: Redaktör

En 45-årig kvinna i Luleå önskade byta sitt förnamn till Marijuana. Det gick inte namnbeviljande myndighet (Skatteverket) med på eftersom man ansåg att det kunde väcka anstöt och vara henne till men.

När och varför marijuana började användas som pseudonym för cannabis är osäkert. Begreppet marijuana för cannabistobaken härstammar dock från 1890-talets Mexiko. Namnet och drogen spred sig successivt norrut via migration över Rio Grande till Texas.

Sannolikt härstammar dock marijuana från kvinnonamnen Maria y Juana (på engelska Mary Jane) som var slang inom den mexikanska militären med den ursprungliga betydelsen prostituerad eller bordell. I denna betydelse må vi ha en viss förståelse för Skatteverkets beslut.

En annan kanske rimligare förklaring är att ordet härstammar från aztekernas benämning: mallihuan som med spanskt uttal liknar marijuana.

Temadag Kloka Kliniska Val – var är vi och vart är vi på väg?

SLS arbetsgrupp Kloka Kliniska Val bjuder in till temadag den 5 februari 2025 i SLS hus: Svenska Läkaresällskapets hus, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm och online.

Förbered dig genom att läsa Ledaren i Bulletin nr 4 2024, finns också att nå direkt här via annonserna.

Systembolaget publicerade i november 2024 års Alkoholindex, som är en årlig attitydundersökning. Det är Novus som samlar in material och analyserar. Resultatet visar att det är fortsatt restriktiv attityd till berusningsdrickande bland äldre (65+) och till viss del bland kvinnor. För yngre personer är det en mer tillåtande attityd till berusningsdrickande, tydligast ses detta bland yngre män.

Jämfört med 2020 års alkoholindex är det totalt sett något färre som har en tillåtande attityd till berusningsdrickande (63,4 procent jämfört med 59,1 år 2024).

Det är 5 500 svenskar som tillfrågats. En majoritet tycker att det är fel att bli berusad när barn är med, men det är en något mindre andel som tycker så i årets undersökning. Förra året var det 84 procent som tyckte det var fel, i årets undersökning var det 83 procent som svarade att det var fel.

En lägre andel tillfrågade tyckte att det var fel att bli berusad när man äter middag på restaurang. Det var samma som vid förra undersökningen: 57 procent. På en firmafest var det lite mer tillåtande, men 40 procent tyckte det var fel att emellanåt blir berusad under det kollegiala festandet.

Alkoholindex är en årligt återkommande undersökning om attityden till alkohol i Sverige och frågorna handlar om hur svenskar mellan 17 och 84 år ser på berusningsdrickande i olika situationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är just att följa hur synen på alkohol förändras över tid.

Systembolaget.se

Även om psykedeliska substanser användes redan för mer än 10 000 år sedan fokuserar författarna Vamvakopoulou och Nutt i en översiktsartikel i European Addiction Research kring nutid. Från urminnes tider kom de psykedeliska substanserna till användning i samband med ritualer och ceremonier, men avtog med årtusenden för att helt leva sitt liv i skymundan under den sk civiliserade världen – fram till nu.

Det är först under senare tid som de psykedeliska drogerna åter blivit aktuella, nu i en terapeutisk kontext eller mer specifikt: som en behandling av beroendesjukdomar. Det är substanser som psilocybin, LSD, DMT, meskalin, ketamin ibogain, metamfetamin.

Bakom historiken ligger naturligtvis nestorn inom området, den understundom kontroversielle men i mångt respekterade beroendeforskaren, professor David Nutt.

Läsvärd artikel.

Rättsmedicinalverket har på uppdrag av Folkhälsomyndigheten studerat trafikdöden under den senaste tioårsperioden.

Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri.

Sammanlagt avled 1 525 förare i Sverige under tioårsperioden. Alkohol och/eller narkotika återfanns hos 39 procent av de avlidna. Enbart narkotika identifierades hos 23 procent, alkohol hos 11 procent. Hos 5 procent av de avlidna identifierades både alkohol och narkotika.

Folkhälsomyndigheten

Efter en glad festkväll med berusningsdrickande är morgonen därpå inte riktigt lika glädjefylld. Hjärtat har fått sig en törn, tillståndet brukar kallas för ”holiday heart syndrome” och kännetecknas av hjärtarytmi och förmaksflimmer. En tysk prospektiv studie från Ludwig-Maximilians-universitetet i München har undersökt förloppet för alkohols påverkan under drickandet fram till återhämtandet (dagen efter).

Det var 202 frivilliga som under kontroll intog alkohol tills vederbörande nådde en alkoholkoncentration i blodet som motsvarade 1,2 g/kg. Under 48 timmar kontrollerades hjärtat med EKG. Baseline vid start, dryckesperioden omfattade nästkommande 5 timmarna och återhämtningsperioden mellan 6 och 19 timmar. EKG kontrollerades enligt protokoll.

 Data visade på ökad hjärtrytm och en rejäl ökning av förmakstakykardi under alkoholintaget. Analysen indikerar en autonom påverkan på det sympatiska nervsystemet under alkoholpåverkan medan det var aktivering av det parasympatiska som dominerade under återhämtningsperioden. Tio deltagare fick under återhämtningsperioden påtagliga arytmiska perioder inklusive förmaksflimmer.

Berusningsdrickande påverkar således hjärtat under såväl dryckestillfället som under tillnyktringsfasen. Författarna påpekar speciellt förekomsten av kliniskt relevanta arytmier under återhämtningen. Detta understryker att holiday heart syndrome är ett ur kardiologiskt synvinkel ett icke försumbart hälsoproblem.

https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehae695

Det är från Colombia som huvudparten av all kokain härstammar. Mindre mängder kommer från Bolivia och Peru. FN-organet UNODC¹⁾ har publicerat kokainproduktionen i Colombia för 2023. Det har skett en ökning av kokaplanteringarna med 10 procent jämfört med året dessförinnan. Under de senaste tio åren har det årligen skett en ökning av den colombianska kokaproduktionen.

År 2023 var omfattningen av kokaodlingarna cirka 253 000 hektar vilket kan motsvara en potential (finns naturligtvis ingen tillförlitlig statistik) på 2 664 metrisk ton²⁾. Sedan 2022 är det en möjlig ökning av kokainproduktionen med 53 procent.

Kokabuskarna odlas på totalt sett en mindre areal inom landet, vanligen på tämligen svårtillgängliga platser, men intressant är att det sedan en tid tillbaka även odlas nära större samhällen. Detta för att den kriminella verksamheten kan utnyttja den legala (service, transporter, lager…). Denna nya samordning mellan legalt och illegalt kan fungera tack vare att den illegala kokahandeln bevakas av paramilitära förband knutna till den kriminella verksamheten

¹⁾Se BULLETIN nr 1 2024 sid 28.
²⁾En metrisk ton motsvarar 1 000 kg.

En omfattande studie publicerad i Addiction fann att opioidberoende och alkoholberoende (enligt DSM 5) som tog Ozempic eller motsvarande farmaka för diabetes/bantning utvecklade 40 procent mindre överdossymtom vid opioidintag och vid alkoholberoende var de 50 procent lägre antal förgiftningar jämfört med andra som hade samma beroende men inte tagit Ozempic eller motsvarande.

Ozempic eller substanser som är glukagonpeptid 1-receptoragonister (GLP-1RA) interagerar med det mesolimbiska systemet som minskar aptiten och ger en mättnadskänsla efter matintag. Det mesolimbiska systemet överlappar inom hjärnan den process som styr beroendebeteendet.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.16679

Elisabet Jerlhag Holm är professor i farmakologi vid Göteborgs universitet och har med sin banbrytande forskning kring sambandet mellan tarm-hjärn-axeln och belöningssystemet förändrat vår syn på beroendesjukdomar, särskilt alkoholberoende. 

Hennes forskning har lett till identifieringen av nya möjliga behandlingsmetoder för alkoholberoende. Genom att visa att tarm-hjärn-peptider inte bara påverkar kroppens energibalans utan även spelar en nyckelroll i hjärnans belöningssystem, har Elisabet Jerlhag Holm öppnat dörren för nya behandlingar mot beroende.

Hennes prekliniska forskning har nyligen fått stöd av kliniska studier som visar att läkemedel som påverkar tarm-hjärn-signalerna kan minska alkoholintaget avsevärt. Detta representerar ett viktigt genombrott i jakten på nya, innovativa behandlingar för alkoholberoende.

Sedan 1970-talets totala repression av cannabisanvändning, allt var illegalt, har det i USA blivit alltmer liberalt tänkande kring cannabisintag. Vid en lägesgenomgång i augusti 2024 visar det sig att medicinsk användning av cannabis är tillåten i 39 delstater, tre territorier och District of Columbia (där huvudstaden ligger) och när det gäller rekreationellt bruk är det tillåtet i 24 stater och District of Columbia.

Med tanke på denna successivt ökande användning av cannabis har nu en studie genomförts i syfte att undersöka hur och om cannabis påverkar utvecklingen av cancer.

Den cancerform som hittills är mest frekvent för cannabisanvändare är den i sig ovanliga non-seminoma testikelcancern, en cancerform som i nästan hälften av fallen är spridd när den väl upptäcks – till skillnad från den seminoma. Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos yngre män.

Det finns en begynnande evidens för ökad cancerrisk av ett flertal andra typer hos cannabisanvändare.Med tanke på att flera av cancertyperna redan vid upptäckten till stor del är spridda är det, enligt författarna, av största vikt att nå den cancerdiagnostiserade patientgruppen för preventiva åtgärder, dvs avsluta intaget av cannabis.

Fortsatta studier viktiga då evidensen inte är stabil för sambandet mellan cannabisintag och cancerutveckling. Forskarteamet framhåller vikten av att replikera studien med ett än mer noggrannare protokoll för att få bort faktorer som förvillar resultaten.

doi.org/10.1016/S2468-2667(24)00223-8