|
Efter några års arbete med kartläggning av användandet av dopningsmedel i Sverige, har den erfarne utredaren Gerhard Larsson (mannen bakom en av Sveriges förnämsta utredningar: Missbruksutredningen SOU 2011:35) lagt fram slutdokumentet om dopning: Översikt, vård och behandling med idéskiss till ett nationellt kompetenscentrum. Det handlar framför allt om androgena anabola steroider (AAS). Projektet kommer från Örebro region och universitetssjukhuset med ekonomiskt stöd av regeringskansliet. Projektledare var Tommy Strandberg.
Bakgrunden till den nu aktuella utredningen är bristen på kunskap inom området. Det saknas i princip kontrollerade behandlingsstudier och synnerligen begränsat utbud av behandlingsinsatser (Beroendecentrum Örebro och Sahlgrenska), och allvarligt är att det finns ingen reglering av ett huvudmannaskap. Detta framkom redan vid presentationen av Missbruksutredningen, då Gerhard Larsson föreslog regeringen att inrätta ett nationellt kompetenscentrum. Den regering som fick ta emot missbruksutredningen gjorde inget åt dopningsförslagen (och praktiskt taget ingenting åt de andra utmärka förslagen heller).
Antalet individer som regelbundet använder dopningspreparat uppskattas idag till 30 000. Det är sannolikt en siffra i underkant. Utredningen framhåller behovet av en ordentlig nationell kartläggning (som för alkohol och narkotika) för att kunna se vårdbehovet och dimensionera verksamheten därefter.
Utredningen har tagit fram bakgrundsfakta för såväl diagnostisering som behandling. En viktig del av utredningen är förslag till medicinsk utredning, behandlingsinnehåll och även hur bemanningen på en specialistmottagning för dopningsproblematik kan se ut. Den initiala kontakten sker vanligen med primärvård och företagshälsovård, varför utredningen också tagit fram en checklista för dessa specialiteter.
Det gäller dock att hitta AAS-användarna. De söker sällan vården för sitt bruk av anabola steroider utan för symtom som är förknippade med missbruket. Som kunskapscentrum, inklusive forskning, bör specialistmottagningar finnas vid universitetskliniker, helst integrerat med beroendemottagning när sådan finns.
Beroendecentrum Örebro är på banan och har tagit första initiativet till ett Nationellt kompetenscentrum för dopningsproblematik. En specialiserad klinisk behandlingsverksamhet är redan igång och beredskap finns för en forsknings- och utbildningsenhet, men i dagsläget fattas ekonomiska resurser. Utredningen föreslår att det successivt bör finnas 5 regionala subspecialiserade mottagningar.
Antalet människor med dopningsproblem ökar och sjukvården har inte bara begränsade resurser utan även begränsade kunskaper. Dopning leder i många fall till allvarliga sjukdomstillstånd och även ökad kriminalitet och utanförskap.
Utredningen slår fast att det finns tunga såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl att realisera utredningens förslag.
|
|