Opioidöverdoser har aldrig varit så omfattande i USA som för närvarande. För att förhindra en stor del av dessa kan medicinering ske med bland annat buprenorfin. En studie från University of Michigan visar sorgligt nog att sedan 2018 har påbörjan av buprenorfin på amerikanska sjukhus legat på en platå. Dessutom är det en låg nivå på bibehållen medicinering: 25 procent mellan 2016 och 2022.

Under forskningsperioden var det dock över 3 miljoner individer som startade buprenorfinbehandling.

JAMA. 2023;329(16):1402-1404. doi:10.1001/jama.2023.1207

Spelberoendet har globalt sett ökat under de senaste tio åren och ligger som högst på över 10 procent. I Sverige är ungefär 0,6 procent av befolkningen spelberoende. Bland de spelberoende i vårt land har 73 procent även en psykiatrisk diagnos och mortaliteten och självmorden har ökat 15-falt enligt en studie från 2018. Samtidigt ses en ökning av antalet individer som söker hjälp för sitt beroende (idag ungefär 20 procent).

Andelen kvinnor som har diagnosen spelberoende har under senare år ökat. Män är fortfarande kraftigt överrepresenterade. Den nyligen publicerade studien från Göteborg undersökte om det fanns skillnader mellan män och kvinnor ur framför allt sociodemografisk hänsyn men även samsjuklighet och hur och när spelberoendet initierades.

Sammanfattning av de omfattande data som insamlades visar att män börjar spela ungefär tio år tidigare än kvinnor. Ett signifikant resultat var också att de spelande kvinnorna var i högre grad än männen ensamstående föräldrar.

Kvinnor hade i högre omfattning diagnoserna depression och ångest och karakteriserades ofta som emotionellt sårbara spelare. Forskargruppen menar att dessa två tillstånd kan vara inkörsporten till spelandet.

Män hade å sin sida större problem med alkohol och droger och platsade i kategorin antisociala-impulsiva spelare. Detta kan vara inkörsporten till spelberoende för män.

Forskargruppen rekommenderar mot bakgrunden av resultaten att det bör vid behandlingen av spelberoendet tas hänsyn till genderperspektivet.

https://doi.org/10.3389/fpsyt.2022.1054236

Varför behöver vi en folkhälsobaserad alkoholpolitik?

Två halvdagskonferenser med synnerligen kompetenta deltagare. Här hittar du programmet.

3 maj(14.00 – 15.30): Alkoholens skador och paneldiskussion

4 maj (10.00  – 14.00): Hur implementerar vi en folkhälsobaserad alkoholpolitik?

Arrangör Movendi (IOGT-NTO).

Den nyligen publicerade rapporten från EMCDDA om droger i avloppsvatten kommenteras av utredaren João Matias att en av de viktigaste och mest oroande upptäckterna av vattenanalyserna var att ketamin och metamfetamin börjar breda ut sig i främst södra Europa men också i Köpenhamn. Tidigare har dessa droger använts mycket begränsat geografiskt sett.

För svensk del kommenterar han de höga amfetaminhalterna. Kan det vara så att substansen finns i ADHD-medicin. Det tror inte utredaren, det är illegal användning som vi ser. Tidigare studier har nämligen visat att användningen av mediciner som baseras på amfetamin knappast har någon inverkan alls på halterna i avloppsvatten.

can.se

Nya Zeeland är det land i världen som har lägst antal rökare och antalet minskar successivt och är nu nere i cirka 8 procent. År 2025 ska antalet rökare vara nere i 5 procent och sedan sjunker andelen årligen beroende på legala åtgärder.

Sannolikt är Nya Zeeland pionjärer när det gäller att åldersmässigt förbjuda (kriminalisera) tobaksrökning. Det kommer att bli olagligt med tobaksrökning för individer födda efter 1 januari 2009. Detta innebär rent matematiskt att år 2050 är 40-åringarna ”för unga” för att köpa tobak. Målsättningen är sålunda att Nya Zeeland ska bli helt rökfritt. Orsaken till detta politiska beslut är uteslutande hälsomässigt.

Redan nu är det tämligen kostsamt att röka. En ask cigaretter kostar NZ$36 (235 SEK). För att inte tala om vad det kostar att bryta mot den kommande lagen. Det kan bli böter upp till NZ$150 000 (nästan 1 miljon SEK).

https://www.health.govt.nz, www.theguardian.com, https://www.smokefree.org.nz

I Australien har en undersökning visat att höjda minimipriser på alkohol har liten påverkan på inköpen. Det är en snäv undersökning men resultatet kan ge en fingervisning att alkoholkonsumenter inte är särskilt priskänsliga. En viss påverkan på inköp noterades för den billigaste alkoholen men ingen påverkan på övriga sortimentet. Detta gällde försäljning i alkoholbutiker, när det gällde försäljning inom barer och restauranger noterades ingen påverkan alls.

Drug Alcohol Review https://doi.org/10.1111/dar.13638