År: 2022
Hälsominister Christian Dubé i Quebec meddelade att från 18 januari gäller det att ha ett vaccinationsbevis i mobilen för att kunna inhandla cannabis i de statliga affärerna (Société du cannabis stores). Anledningen är naturligtvis att försöka få kontroll över den för tillfället rusande infektionsvågen i delstaten. Officiellt menar man också att detta kan vara ett sätt att uppmuntra till att få folk till vaccinationscentralerna. Det var uppenbarligen inte en tanke på att ta tillfället i akt och dämpa cannabisintaget.
I rättvisans namn ska tilläggas att samma regler gäller för inköp av alkohol.
BBC Canada 220118
FNs program mot HIV/AIDS (UNAIDS) har som målsättning att globalt ska från år 2020 90 procent av alla med diagnosen HIV ha behandling och vid 2030 års utgång ska hepatit C (HCV) vara utrotad. I en väl genomförd undersökning om oordnat och otryggt boende har en forskargrupp från Bristol tydliggjort att boendet har en essentiell påverkan på interventionsresultatet när det gäller injektionsbrukarna.
Studier visar att det för injektionsbrukare är 29 gånger högre risk att få HIV än för individer som inte injicerar droger. Denna riskgrupp svarar för 40 procent av alla nya HCV-infektioner.
För många i den utsatta riskgruppen är det ett ständigt problem att finna ett ställe att övernatta på och detta oordnade boendet kan vara en grogrund till spridning av nya infektioner. Boendet ”betalas” med bl a byte av droger, sexuella tjänster, lån av varandras injektionsutrustning (nålar mm).
Bristolundersökningen visar klart att ska det gå att rejält få ner smittorna så måste bland de främsta åtgärderna vara ett säkert leverna, inte minst en i detta sammanhang säker bostad att leva och bo i.
Den globala utrotningen av såväl HIV som HCV misslyckas om behandlingen inte bara omfattar medicinering och vanligt medicinskt omhändertagande (där är vi bra) utan också inkluderar strukturella faktorer som förhindrar virus att blomstra.
The Lancet 2022. doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00258-9http://doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00258-9
The Lancet 2022. doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00276-0
Amerikanska FDA (Food and Drug Administration, motsvarande myndighet i Sverige är Läkemedelsverket) har utfärdat en varning för allvarliga tandproblem för patienter som tar buprenorfin som upplöses i munnen. Det är tabletter eller film som läggs under tungan eller placeras i munnen längs käken.
De dentala problem som kan uppstå är att tänder förstörs, infektioner i munhålan och även tandlossning.
FDA tillägger dock att medicineringen med buprenorfin är av yttersta vikt och patienten ska inte avbryta sin behandling men ha extra noggrann munhygien. Rekommendationen är att efter att tabletten upplösts helt och hållet ska en rejäl mängd vatten intas och med denna skölja runt i munnen, sila vattnet mellan tänderna och sedan svälja. Däremot ska man inte borsta tänderna förrän efter minst en timme för att undvika att skada tänderna och låta munhålan återgå till normalstatus.
Drug Safety Communication (fda.gov)
En studie från Ottawa Hospital Research Institute i Kanada visar en av baksidorna med legaliseringen av cannabis. Allvarliga förgiftningar hos barn under 10 år har ökat sedan legaliseringen trädde i kraft. Det är den största ökningen sedan det blev tillåtet att marknadsföra ätbara cannabisprodukter, inklusive godis.
Kanada har gjort canabis legalt i två steg, man började med tillåtelse att sälja blomma, frö och olja från plantan för att ett år senare tillåta ett bredare sortiment som innehåller cannabis, inklusive ätbara produkter som godis. Försäljningen ökade dramatiskt efter godkännandet.
Nu förordar forskarna att det bör bli en reglering av cannabisätbara produkter för att få en minskning av de pediatriska problem som dykt upp.
JAMA Netw Open. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.42521
I Sveriges Televisions Vetenskapens värld sändes den 10 januari ett amerikanskt reportage om cannabis (Cannabisfrågan). Programmet tog upp i princip hela spektrum av cannabis, från drog till läkemedel. Hur farlig eller ofarlig är drogen, hur effektiv eller ineffektiv är cannabis som läkemedel. Programmets inriktning var huvudsakligen en betoning på vad vetenskapen idag vet mot bakgrunden med inslag av personliga reflektioner av brukare.
Programmet avslutades med en svensk synvinkel på cannabis i vårt medicinska perspektiv med en kort intervju med professor Fred Nyberg.
SVT 220110
Det är vår förhoppning att den 6 maj kunna genomföra den vetenskapliga konferensen som till följd av pandemin blev uppskjuten 2021.
Preliminärt program – senaste uppdateringen hittar du på vår hemsida under fliken Föreningen.
Det finns en uppsjö behandlingsalternativ mot alkoholinducerad baksmälla (dagen efter, hangover). Någon fördjupad vetenskaplig genomgång av litteraturen i ämnet finns inte, eller snarare har inte funnits förrän nu(?). Ett forskarteam från King’s College London and South London och Maudsley NHS Foundation Trust har tagit på sig uppgiften att systematiskt gå igenom vad som publicerats i försöket att få kläm på vad som med evidens för effektivitet kan erbjudas mot baksmälla.
Syftet med genomgången var att jämföra kvantitativt effektiviteten och toleransen av den farmakologiskt aktiva behandlingsinsatsen för att förhindra alkoholbaksmällan.
Forskarna hittade 21 placebokontrollerade randomiserade studier som redovisade resultat för röd ginseng, koreansk päronjuice och andra mer eller mindre suspekta kurer. Det slutliga resultatet blev naturligtvis haltande emedan ingen publicerad forskning visade sig undersöka samma substans. Någon meta-analys var inte att tänka på.
Men många substanser blev det, här den engelska listan över de möjliga och efterlängtade kurerna:
- Curcumin, Duolac ProAP4 (probiotics), L-cysteine, N-Acetyl-L-Cysteine (NAC), Rapid Recovery (L-cysteine, thiamine, pyridoxine and ascorbic acid), Loxoprofen (loxoprofen sodium), SJP-001 (naproxen and fexofenadine), Phyllpro (Phyllanthus amarus), Clovinol (extract of clove buds), Hovenia dulcis Thunb. fruit extract (HDE), Polysaccharide rich extract of Acanthopanax (PEA), Red Ginseng, Korean Pear Juice, L-ornithine, Prickly Pear, Artichoke extract, ’Morning-Fit’ (dried yeast, thiamine nitrate, pyridoxine hydrochloride, and riboflavin), Propranolol, Tolfenamic acid, Chlormethiazole, and Pyritinol.
Den trivsamma genomgången som publicerades i Addiction avslutas med konklusionen att det finns endast mycket låg evidens för effektiviteten varför någon behandlingsrekommendation av de genomgångna farmakologiskt aktiva substanser inte går att ge. Alla studierna visade dock på god tolerans. Det kan, enligt författarna, möjligen finnas anledning att göra fördjupade studier med pyritinol (C16H20N2O4S2, har bl a använts mot ångest), kryddnejlikeextrakt och NSAID-medlet tolfenamin, även om dessa tre också har mycket låg evidens för effektivitet.
Även om det är från en låg nivå så ökade i procent produktionen och konsumtionen av den alkoholfria ölen (≤0,5procentig alkoholhalt) i Europa mellan 2013 och 2019 mer än den alkoholhaltiga ölen. Den alkoholfria ölen svarade 2019 för 3,8 procent av all öl volymmässigt och i euro räknat var motsvarande procentsats 4,1.
Det är fem länder som svarar för nästan 81 procent av försäljningen med Tyskland i täten, följt av Nederländerna, Spanien, Polen och Tjeckien. Räknas intaget volymmässigt av den alkoholfria ölen är det Tjeckien som dricker mest, sedan följer Nederländerna, Spanien, Luxemburg och Tyskland.
https://doi.org/10.1111/dar.13429
Det blev ingen start för den psykedeliska drogen LSD som terapeutikum mot generaliserad ångest. Det är ett kanadensiskt läkemedelsbolag som fått nobben av FDA att starta försöksverksamhet. Tidigare har FDA (U.S. Food and Drug Administration – motsvarar Läkemedelsverket) sagt nej till försök med psilocybin som läkemedel.
Reuters