År: 2021

Folkhälsomyndigheten presenterade under våren 2020 data om den svenska narkotikasituationen för 2019 med uppdatering av senast tillgängliga data för användning av cannabis i befolkningen.

Cannabis var den vanligaste narkotikatypen i Sverige 2020, vanligast bland yngre och bland män. Enligt rapporten har 3,8 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år använd cannabis under de senaste 12 månaderna. I åldersgruppen 16–34 år hade 9,5 procent av männen och 5,4 procent av kvinnorna använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

I tidigare forskning har det framkommit att ungdomar och vuxna med autismspektrumsjukdomar är benägna att använda droger i större utsträckning än icke-autistiska. Den här refererade studien hade som syfte att jämföra bakgrunden till och omfattningen av droganvändning mellan autistiska och icke-autistiska individer.

I studien deltog 2 386 individer (varav 1183 med autism, något fler kvinnor än män). Tolkningen av de framkomna resultaten var att för de med autism var det mindre troligt att de rapporterade sitt drogintag. De rapporterade ävenledes att drogerna i stor utsträckning användes som självmedicinering.

Det var framför allt underrapportering av regelbunden alkoholkonsumtion, även berusningsdrickande men det gällde även tobaksrökning och allmänt drogintag. För rekreationellt bruk av droger var individerna med autism (jämfört med gruppen utan autism) nio gånger mer benägna att tillstå detta. Orsaken till detta drogintag var för att lättare kunna hantera sitt upplevda mentala tillkortakommande.

Forskargruppen menar att det är viktigt för kliniker att vara varse om sårbarheten som är kopplad till drogintag hos autistiska patienter och fokusera på samsjukligheten mellan autism och det förekommande drogintaget. Ett förebyggande arbete bör inledas redan i barndomen.  

Lancet Psychiatry July 1, 2021 doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00205-4

Amfetamin och Cannabis är de vanligaste drogerna i Sverige just nu. När det gäller tabletter är alprazolam (Xanor) den vanligaste drogen och under det första halvåret i år.

Källa: Nationellt forensiskt centrum, P4 Östergötland

Samsjuklighetsutredningen står fast vid inriktningen att regionernas hälso- och sjukvård ska ha ensamt ansvar för all behandling av skadligt bruk och beroende.

I februari presenterade Samsjuklighetsutredningen inriktningen på sina förslag. Syftet var att i ett tidigt skede få in synpunkter för att utifrån dessa utveckla förslagen eller ändra inriktningen. En rad synpunkter har kommit in från verksamheter och enskilda medarbetare i hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Här redovisas i korthet några av de viktiga punkterna i den promemoria som sammanställdes i juni månad. Det finns fortfarande tid att kommentera och ge förslag till utredningen.

I utredningen i detta skede skriver man att ett viktigt motiv för slutsatsen att inriktningen när det gäller huvudmännens ansvar ska ligga fast är den stora samsjuklighet som finns hos personer med skadligt bruk och beroende. Det kräver att all behandling både för skadligt bruk/beroende och andra psykiatriska tillstånd hålls samman. Därför önskar utredaren också utforma vårdens uppdrag på ett sätt så att den som har ett skadligt bruk/beroende inte nekas vård för andra psykiska sjukdomar. Detta är en slutsats som Svensk förening för Beroendemedicin sedan många år framhållit.

Samsjuklighetsutredningen S2020:08. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2021. Direktiven i sin helhet finns på http://www.sou.gov.se/s-202008-samsjuklighetsutredningen/

Det omfattande opioidintaget som i flera länder, framför allt i USA, har en epidemisk karaktär kräver en bättre förståelse för såväl genetiska som miljömässiga faktorer som bidrar var för sig eller tillsammans till beroendet.

Humanstudier har gett vid handen att det kan vara möjligt att ultraviolett ljus som leder till solbränna kan vara beroendeframkallande eftersom tillståndet uppvisar karakteristika som påminner om opioidberoende. Nyligen framlagda forskningsresultat av preklinisk karaktär har identifierat en endogen opioidmedierad beroendeliknande väg triggad av UV-inducerad hudsyntes av beta-endorfin.

Detta är bakgrunden till den i Science Advances presenterade intressanta hypotesen att det för många efterlängtade solandet kan drivas av D-vitaminbrist för att maximera vitaminets syntes och att denna brist också kan göra individer känsliga för exogena opioider, som är UV-oberoende. Detta kan bidra till opioidberoende!

Science Advances 20210611

Myanmar eldade upp mängder av narkotika under Förenta Nationernas ”Day against Drug Abuse and Illicit Trafficking” den 26 juni. Heroin, cannabis, metamfetamin, ketamin och tramadol till ett marknadsvärde på nästan 500 miljoner engelska pund gick upp i rök.

Eldningen var massiv i de tre stora städerna Yangon, Mandalay och Tauggyi.

Trots covid-19 med alla reserestriktioner har det gått att distribuera narkotikan i samma omfattning som före pandemin. Smugglingen från Den Gyllene Triangeln (Myanmar, Laos och Thailand) har i decennier varit ett centrum för en lukrativ narkotikahandel inriktad mot framför allt Sydostasien, Japan och Australien.

Myanmars bergsluttningar är täckta av vackra vallmoblommor. De svårtillgängliga områdena har varit ideala för såväl vallmoodling som olagliga laboratorier vid vilka man förädlar opium till tyngre droger via okontrollerad import av prekursorkemikalier som flödar in i landet från Kina.

The Straits Time, Sky News (210627)

Alkohol orsakade mer än 35 000 alkoholrelaterade cancerfall under 2018 i fyra undersökta europeiska länder (Tyskland, Italien, Kazakhstan och Sverige). Högsta antalet konstaterades i Tyskland och lägsta i Sverige.

Författarna menar att med hundraprocentig höjd alkoholbeskattning skulle antalet alkoholrelaterade cancerfall minska med 3-7 procent. Finlands beskattningssystem tas som positivt exempel och skulle exempelvis Tyskland lägga sig på finsk skattenivå skulle cancerfallen årligen minska med cirka 1 600.

Summering enligt forskningsrapporten: En ökad beskattning på alkohol skulle leda till en rejäl minskning av cancerincidensen i Europa.

Eur Addict Res 2021;27:189–197

Vi är i ett internationellt perspektiv inte värst, men ett bekymmer är det. I juni lade regeringen fram förslag till skärpta regler för spelreklam. Man vill införa krav på så kallad särskild måttfullhet vid marknadsföring, samma nivå av återhållsamhet som vid reklam för alkohol.

Nästan hälften av de spelare som kontaktade Stödlinjen uppgav att kasinospel online är den spelform som är mest problematisk, följt av sportspel online (17 procent). Andelarna var något högre jämfört med 2019. Spel på kasinospel online ökade också under 2020, vilket bland annat Folkhälsomyndighetens rapport om spelproblemen kopplat till covid-19-pandemin visar (spelprevention.se).

Vi toppar inte listan när det gäller spel om pengar. Australien leder med 9 206 kronor per person. I Hongkong spelar man för 6 582 kronor, i Singapore för 6 095 kronor, i Finland för 3 731 kronor och i Sverige för 3 280 kronor per person (H2 Gambling Capital).

Många väljer att stänga av sig från spel om pengar via Spelpaus.se. Idag är över 64 000 avstängda och de flesta väljer att stänga av sig till vidare, den längsta perioden. Av de som stängt av sig är 75 procent män och 25 procent kvinnor (Spelpaus.se).

Sjutton av USAs stater och District of Columbia har fram till i år infört legalisering av cannabis för rekreationsbruk. I en nyligen publicerad studie har en forskargrupp analyserat sambandet mellan legal cannabis och illegal cannabis, metamfetamin, kokain, heroin oxykodon, hydrokodon, morfin, amfetamin och alprazolam när det gäller gatupris, styrka/kvalitet och legala ingripanden. I undersökningen ingick 11 stater som legaliserat cannabis och 40 som inte legaliserat.

För illegal cannabis sjönk gatupriset med 9,2% och för cannabis av sämre kvalitet var prisreduktionen 19,5%. Dock var bilden inte entydig. Det fanns områden där den illegala cannabismarknaden fortsatte att vara oförändrat aktiv.

Priset inom den illegala opioidmarknaden ökade. Det gällde för såväl heroin (64%), oxykodon 7,3%) och hydrokodon (5,1%). Även styrkan/kvaliteten på heroin ökade med 54% efter cannabislegaliseringen i de undersökta staterna.

Den publicerade studien innehåller många intressanta hypoteser till resultaten, väl värda att reflektera över.

 Addiction  doi:10.1111/add.15517

Amerikanska FBI och Australiens motsvarighet AFP har lyckats infiltrera stora delar av den globala grova organiserade brottsligheten via en krypterad kommunikation (ANOM). Ett samlat tillslag skedde den 7 juni i 16 länder och blev ett dråpslag för narkotikamaffians ledare eftersom syftet med operationen var att komma åt de tunga kriminella nätverken som sysslar med narkotika, mord och våld samt därtill hörande penningtvätt.

De flesta ANOM-telefonerna fanns i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Australien och Serbien, men anmärkningsvärt många också i Sverige, som tillsammans med Nederländerna hade huvudansvaret för den europeiska delen av den massiva polisinsats som det enorma förarbetet ledde fram till.

Den globala insatsen ledde inte bara till en mängd frihetsberövanden utan även beslag av över 8 ton kokain, 22 ton cannabis, 2 ton syntetiska droger (amfetamin, metamfetamin), 6 ton prekursorer för framställning av syntetiska droger, 250 illegala skjutvapen, 55 lyxbilar och kontanter värda över 48 miljoner dollar i olika valutor, inklusiva kryptovalutor.

De kriminella har uppenbarligen för närvarande inte en lugn stund. Några veckor före ”det stora tillslaget” tog rumänska polisen i hamnstaden Constanta vid Svarta havet 1,5 ton heroin (på väg till EU-länder) till ett uppskattat marknadsvärde på 45 miljoner euro.

Tre dagar efter storfångsten var det åter dags: Då slog spansk polis och Europol till mot ett annat kriminellt nätverk som smugglade kokain från Sydamerika till Europa. Bytet blev 29 arresteringar, 1,6 ton kokain och 16,5 miljoner euro. 

europol.org.eu