En statistiskt säkerställd ökning av receptbelagda sömn och ångestdämpande läkemedel utan läkarordnination för elever i årskurs nio är det mest anmärkningsvärda resultatet av 2019 års skolundersökning av elevers drogvanor. Under en femårsperiod har intaget ökat från tre till fem procent.
Annars visar den aktuella undersökningen inte på några större variationer jämfört med föregående år. Nu ses en utplaning av den minskning som noterats under hela tvåtusentalet av alkohol- och tobakintaget.
Narkotikaanvändningen har legat på en i stort sett oförändrad nivå, men vad beträffar nätdroger och sniffning/boffning ses en diskret minskning från redan låg nivå.
CAN
Månad: december 2019
|
Eric Augier erhåller Jörgen Engel Stipendium 2019 för etablerandet av en unik metod inom beroendefältet, och med vars hjälp han visat att neurotransmittor systemet GABA, specifikt i hjärnområdet amygdala, är av vikt för råttors val att dricka alkohol. Detta har han även visat hos personer med alkoholberoende. Sammantaget kan dessa translationella studier ge uppslag till helt nya behandlingar av alkoholberoende. In summary, our data provide strong support for a causal contribution of neuroadaptations affecting GABA signaling within the amygdala to the development of alcohol addiction. Furthermore, our findings suggest that pre-existing differences in GABAergic gene expression in the CeA may also influence susceptibility to developing alcohol addiction. Collectively, these experiments identify that impaired GABA clearance within the amygdala contributes to alcohol addiction, appears to translate between species, and may offer targets for new pharmacotherapies for treating this disorder.
I nummer 2 (februari 2020) av Bulletin skriver Eric Augier en utförligare sammanfattning av den forskning som premierades med Jörgen Engel Stipendium 2019. |
|
Medicinska cannabinoider (THC och CBD) inklusive medicinsk cannabis och syntetiska derivat har föreslagits spela roll i behandling av vissa psykiska sjukdomstillstånd. En forskargrupp från National Drug and Alcohol Research Centre under ledning av professor Louisa Degenhardt (Australien) har gått igenom vad som finns i vetenskapliga studier sedan 40 år tillbaka: 83 rapporter inklusive 40 randomiserade.
Resultatet av denna meta-analys visar att det är tveksam evidens på att cannabis förbättrar depression, ångest, ADHD, Tourette, PTSD eller psykos. Det finns sålunda, fastslår forskargruppen, ingen vetenskaplig grund för att föreslå farmakologisk THC (med eller utan CBD) i behandlingsriktlinjer. Snarare konkluderas att riskerna är större än möjliga vinster, framför allt när det gäller depression, ångest och psykotiska symtom – här är risken att cannabisintag ökar problemen.
The Lancet 2019. DOI:doi.org/10.1016/S2215-0366(19)30401-8
I USA är det nu elva stater och District of Columbia som ha legaliserat marijuana. Tre universitet (Washington State University, Stockton University och University of Utah) har publicerat en rapport om hur legaliseringen har påverkat kriminaliteten.
Det finns tidigare publicerade studier, men dessa har inte varit konklusiva. Nu gjordes en rejäl satsning och det var staterna Colorado och Washington som undersöktes. De har haft längst tid med legaliseringen. Forskningen leddes av kriminaljuridikprofessor Rubin Lu vid Stocktonuniversitetet.
Studien omfattade de två staterna före och efter legaliseringen och jämförelse gjordes med 21 stater som inte har legaliserat marijuana.
Resultatet kan snabbt sammanfattas: det finns inga statistiskt signifikanta långtidsskillnader när det gäller vålds- eller egendomskriminalitet. Ett undantag noteras dock, inbrotten minskade i staten Washington under undersökningsperioden.
Forskargruppen menar att legaliseringen och försäljningen av marijuana har i de undersökta staterna haft mininal eller ingen effekt på den grövre brottsligheten.
Ruibin Lu, et al. The Cannabis Effect on Crime. Justice Quarterly 2019. https://doi.org/10.1080/07418825.2019.1666903
Mental ohälsa och riskkonsumtion av alkohol samverkar ofta. Från Lunds universitet kommer en studie som belyser behandlingsaspekter kring depression och riskkonsumtion av alkohol.
Syftet med studien var att undersöka hur dryckesmönstret ser ut efter evidensbaserad depressionsbehandling. 540 patienter deltog i undersökningen.
Resultatet visar att alkoholkonsumtionen inte förändrades trots en effektiv depressionsbehandling. Författarna menar att patienter med depression också ska undersökas huruvida en skadlig alkoholkonsumtion föreligger. Båda tillstånden ska behandlas enligt gängse behandlingsmodeller.
Strid C, et al. BMJ Open 2019;9:e028236. DOI:10.1136/bmjopen-2018-028236
 Torkel Richert och Björn Johnson. Foto Sternebring |
| Uppmärksamheten och de många kategoriska påståendena i debatten om det så kallade läckaget fick en av författarna till denna artikel (Björn Johnson) att börja skissa på ett forskningsprojekt om fenomenet. Det fanns flera studier från USA, Europa och Australien som visade att erfarenhet av illegalt bruk av metadon och buprenorfin var vanligt bland aktiva droganvändare med heroin som huvuddrog och bland personer som sökt behandling för opioidberoende – det sistnämnda kunde även personal inom LARO vittna om. Forskningen om hur dessa substanser kom ut på den illegala marknaden visade sig dock vara mycket knapphändig. I studier där brukare tillfrågats uppgav de flesta att de fått läkemedlen från patienter med substitutionsbehandling, men i den handfull studier där sådana patienter hade tillfrågats var det få som uppgav att de hade sålt eller delat med sig av sina läkemedel (som lägst två procent och som högst 24 procent det senaste året). Det var något som inte stämde, resultaten rimmade för dåligt med varandra. I nästkommande nummer av Bulletin (feb 2020) kommer hela historien bakom kampanjerna mot LARO (framför allt från KRIS) och de genomgripande studier som Björn Johnson och Torkel Richert gjorde för att få klarhet i hur det egentligen ligger till med läckage. Det är för dessa studier som Björn Johnson och Torkel Richert erhöll Nordic Drugs Stora Pris 2019 med motiveringen Nordic Drugs Stora Pris 2019 tilldelas Björn Johnson och Torkel Richert för deras vetenskapliga arbeten som givit upphov till ny kunskap, som otvivelaktigt bidragit till en positiv utveckling av underhållsbehandlingen i Sverige. |
Den europeiska drogmarknaden omsätter årligen minst 30 miljarder euro. Det är en guldkalv för den organiserade brottsligheten. Detta fastslår det europeiska narkotikaorganet EMCDDA med eftertryck i den senaste årsredovisningen av narkotikan i EU-länderna (inklusive Turkiet och Norge).
Den största drogen är som tidigare cannabis (39%), sedan följer kokain (31%), heroin (25%), amfetamin (3%) och MDMA (2%).
Drogmarknaden leder till till fysiskt och psykiskt lidande och leder i många fall till döden, men det finns också andra förfärande aspekter. Den kriminella världen (även terrorism) är starkt involverad i drogerna. Mord, våld, gängkriminalitet och miljöskador följer i narkotikans spår liksom ekonomiska, legala oegentligheter och korruption som kan gå långt in i samhällsstrukturen (offentliganställda, regeringsmedlemmar, styrelser etc).
Drograpporten tar för svensk del fasta på bekymret med drogförsäljning som sker av asylsökande, ofta gatubarn som kommer från främst Afganistan. Det är polisen i Göteborg och Stockholm som lämnar den rapporten. I bakgrunden finns kriminella gäng som tvingar genom hot och våld dessa unga att vara försäljare.
Europa översvämmas av droger vilket gör att priserna pressas neråt och för närvarande är narkotikan billigare än den varit under den senaste tioårsperioden. Detta trots att EMCDDA ser en ökad kvalitet på de flesta drogerna (renare och högre effekt).
När det gäller vägarna in i Europa så ses en ökad transit av framför allt kokain genom Afrika. De största produktionsländerna av droger är Afganistan och Sydamerika, men Kina och i viss mån Indien kommer alltmer och det är här som de flesta nya psykoaktiva drogerna produceras (eller prekursorer till dem). Praktiskt taget all produktion och handel med drogerna styrs av organiserade kriminella organisationer.
Källa: emcdda.europe.eu