Månad: juni 2010

Mats Ramstedt är forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet. Han är sedan 2005 docent i sociologi.

   Han har tilldelats årets CAN-pris för sin betydande forskning inom alkohol- och alkoholrelaterade problem. Mats Ramstedts forskning har i flera fall legat till grund för dagens alkoholpolitik.

   Ett av de viktigaste forskningsreslutaten handlar om den möjliga kärlprotektiva effekten av alkohol bland måttlighetskonsumenter. Enligt Ramstedts forskning tycks den positiva effekten inte uppväga den negativa inverkan som en ökad konsumtion innebär och för högkonsumenter är effekten diametralt motsatt.

   Förutom äran består priset av 25 000 kronor.

   CANs pris delas ut årligen till en person som genbom mycket framstående forskning bidragit med ny värdefull kunskap inom drogområdet.  

Under våren genomförde Systembolaget ett internationellt symposium under rubriken ”Vad händer inom alkoholforskningen”. Huvudtalare var alkoholforskarna och professorerna Thomas Babor och Mary O’Brien från USA. Från Sverige kom Elisif Elvinsdotter och Sören Sanz som berättade om och visade förfärande bilder från verksamheten vid Södersjukhusets antivåldsgrupp.

   Mary O’Briens presentation rörde kombinationen av energidryck och alkohol, en allt vanligare konsumtionskälla för ungdom. Kontentan av budskapet var att de som blandar alkohol och energidryck dricker mer för de känner sig inte så berusade som de promillemässigt är. Detta leder till sviktande omdöme i många ibland farliga situationer. I förlängningen lurar en högriskkonsumtion som kan leda till missbruk och beroende.

   I USA finns färdigblandade drycker av detta potentiellt farliga slag, ännu inte i Sverige men det hindrar inte att svensk ungdom blandar själv. Med samma konsekvenser. Detta presenterade Elisif Elvinsdotter från en undersökning gjord på svenska ungdomars konsumtion av blandningen.

   Thomas Babor sammanfattade resultat från sin genomgång av kunskapen inom området åtgärder och effektivitet. Inte helt oväntat visade det sig att den åtgärdsprofil som den internationella forskargruppen presenterade för det svenska etablissemanget i samband med EU-inträder fortfarande stämmer bra. De mest kraftfulla och samtidigt kostnadseffektiva strategierna är fortfarande hög  prissättning, begränsningen av tillgängligheten, åtgärder mot rattfylleri och tidig intervention av riskkonsumenter.