Det från många håll kritiserade motståndet mot gårdsförsäljning av vin kommer att omprövas och nu gäller, enligt jordbruksministern, inte om vi ska tillåta försäljning utan hur den ska ske. Tidigare har inte bara hänsyn tagits till folkhälsan utan även till systembolagsmonopolet, något som EU ställt sig tveksam inför.

Restaurangbranschen drar en lättnadens suck: det kommer att bli enklare och lättare att få serveringstillstånd. Hittills har ”lagad varm mat” varit ett krav för att få servera alkoholhaltiga drycker. Nu ändras denna regel till restauranger som har ett kök i anslutning till serveringslokalen och erbjuder ett varierat utbud av maträtter. Sålunda även kalla och som exempel nämner utredarna sushi-restauranger. Dock finns många fallgropar kvar och kommunerna kommer att tillsammans med statens folkhälsoinstitut att reglera och intensifiera sina kontroller. Ett ”husförhör” kommer också att ingå i tillståndsansökan, d.v.s. krögaren, som måste vara mer än 20 år gammal, måste uppvisa rejäla kunskaper om gällande alkohollag. Gatukök, kaféer och hamburgerbarer göre sig dock icke besvär. Den krögare som har sitt utskänkningstillstånd får från juli blanda kryddorna till sitt egen brännvin, något som hittills varit strängeligen förbjudet.

Den något slappa kontrollen, till följd av otydligt regelverk, vid försäljning av folköl förtydligas rejält i nya lagen. I denna kontrollerande anda kommer nya lagstiftningen att värna om ungdomen på ett tydligare sätt än tidigare. Det är fortfarande tillåtet att bjuda yngre som inte uppfyllt åldersgränsen för offentligt intag av alkohol, men nu står det i lagen att erbjudandet gäller endast enstaka glas under kontrollerade former.

Utan tvekan kommer antalet utskänkningsställen att öka med nya lagen. Detta är något som oppositionen tar fasta på i den gemensamma motion som är lagd som motvikt mot regeringens förslag. Oppositionen önskar skärpt alkoholpolitik med sänkta införselkvoter, högd skatt på bl.a. alkoläsk och mer förebyggande insatser.

De första resultaten publicerades i januari 2010. Polisen har samlat in salivproven och dessa har samtliga lämnats anonymt och frivilligt. Analysen av de 6 400 salivproverna har gjorts av Rättsmedicinalverket och varje prov omfattade en test på cirka 30 substanser som man inte bör ha i kroppen vid bilkörning (legala och illegala droger). I 2,6% av de lämnade proverna hittade man minst en substans och av den 161 proven innehöll 25 stycken illegala substanser.

Den andra delen av DRUID-projektet omfattar individer som avlidit till följd av trafikolycka. Totalt kontrollerade och analyserade man 164 sådana fall varav 16% hade alkohol och minst en annan trafikfarlig drog i sig i samband med trafikolyckan. Därutöver hittade man i 7% av det analyserade materialet spår av trafikfarliga mediciner och i 3% spår av illegala droger.

Det är att jämföra med 0,18% av misstänkta rattfyllerister (av totalt 10 200 individer) som stoppats och kontrollerats i poliskontroller.

Mot bakgrunden av jämförelsen med ordinarie poliskontroller och att denna undersökning är helt frivillig är det således anmärkningsvärda resultat som VTI publicerar. Hela EU-projektet avslutas 2011 och då kan jämförbara och definitiva resultat presenteras.