En nyligen publicerad amerikansk studie visar att hög alkoholkonsumtion förknippas med en klart förhöjd risk att drabbas av intracerebral blödning ungefär 11 år tidigare än de som inte har hög alkoholkonsumtion (tre eller fler glas/drinks dagligen*). Dessutom är blödningen betydligt större i omfattning.

Bakgrunden till studien är att det råder föga kunskap om förhållandet mellan alkoholkonsumtion och cerebral blödning.

Forskningsunderlaget bestod av 1 600 patienter vid Massachusetts General Hospital som diagnostiserades med spontan icke-traumatisk intracerebral blödning. Det var 104 individer som uppfyllde kriteriet för hög alkoholkonsumtion (HA). Jämfört med cohorten med mindre alkoholkonsumtion (<3 drinkar/dag) var HA-gruppen signifikant yngre vid blödningstillfället, större blödningsområde och tendens till djupare liggande blödning med intraventrikulär omfattning.

På drygt tusen patienter gjordes även MRI-analys som visade på en hypertensiv påverkan på de små cerebrala kärlen.

Framtida studier får klargöra närmare hur de alkoholrelaterade mekanismerna påverkar såväl kärlpatologin som de allvarliga blödningarna och ta fram strategier för att förebygga sjukdomsutvecklingen.   

*Amerikanskt standardglas är cirka 14,7 ml ren alkohol.

https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000214348

Nya nikotinprodukter som vitt snus (nikotinportioner, nikotinsnus, nikotinpåsar) och e-cigaretter (vejps) har blivit vanligare, särskilt bland unga. Samtidigt minskar cigaretter liksom tobakssnus. Det framkommer i en ny rapport från CAN som omfattar den totala konsumtionen av tobaks- och nikotinprodukter i Sverige under 2024.

Sedan vitt snus introducerades 2016 har konsumtionen fram till 2024 ökat med 40 procent (i kilo) och med 100 procent i antal doser. Uppgången fortsätter under 2024 då konsumtionen av vitt snus var 20 procent högre än 2023 medan det bruna snuset minskade med 10 procent. Under 2024 var 4 av 10 sålda snusdosor vitt snus.

När det gäller vejpandet (e-cigaretter) som ökade markant (femdubblades) mellan 2021 och 2023 tillskrivs fortfarande hög konsumtion men intaget ökar inte längre utan har under senaste året planat ut.

När det kommer till cigarettkonsumtionen så har den halverats sedan 2003: registrerade cigaretter har minskat med 45 procent och oregistrerade cigaretter med 82 procent.

CAN.se

Vallmoodlingarna i Afghanistan har minskat under 2025 med 20 procent jämfört med föregående år. Detta enligt en rapport från UNDOC (United Nations Office on Drugs and Crime) som publicerades i november. Mycket tyder på att opiumproduktion och handel håller på att förändras i regionen.

Den totala odlingsarealen uppskattas till 10 200 hektar jämfört med 2022 då odlingarna omfattade 232 000 hektar. Även opiumproduktionen i Afghanistan har minskat med 32 procent och odlarnas inkomster har minskat med 48 procent, allt jämfört med 2024.

En av anledningarna till minskningen är att många odlare skiftat till grönsaksodling efter det nationella förbudet att odla opiumvallmo. Därtill kommer svåra väderförhållanden med antingen torka eller massiva regn.

Den globala skattningen över universitet toppas 2026 hos QSranking av Massachusetts Inst Technology (MIT). Ett universitet som i många år legat i topp på de tre stora rankinglistorna QSranking, Times Ranking och den kanske mest ansedda av de tre – Shanghai ranking, som ännu inte publicerad sin värdering för 2026.

På QSranking efter MIT kommer Imperial College London, Stanford, Oxford och Harvard. Bland de svenska universiteten kommer Lund främst (72:a plats) och på 93:e finns Uppsala och ett bra kliv ner hittar vi Stockholms universitet på 147:e plats, Chalmers 165:e och Göteborg på 202:a plats. Övriga finns inte bland de 300 bästa. Intressant är att Karolinska kommer över huvud taget inte med på QSranking för 2026.

QSranking har sedan några år även en skattning av universitetens hållbarhetsprofil och här ståtar Lunds universitet som etta(!) följt av Toronto och UCL. Uppsala kommer på 32:a plats, Göteborg 50:e och Chalmers på 64:e.

Times Ranking för 2026 (globalt) toppas av Oxford följt av MIT, Prinston, Cambridge och Harvard. Bäst bland svenska i denna ranking är Karolinska främst men endast på 53:e plats, Lund på 95:e och Uppsala på 128:e.

Shanghai ranking har ännu inte publicerat sin lista för 2026.

Även om alkoholkonsumtion förknippas med åtskilliga hälsoproblem är ett eventuellt samband mellan alkohol och lungor föga undersökt. Därför är en ny studie från universiteten i Lund och Aalborg ett viktigt tillskott. Forskarna fann en koppling mellan riskbruk av alkohol och andfåddhet, kronisk hosta och hälsorelaterad livsstil.

Sambandet kvarstod även efter att hänsyn tagits till bl a tobaksrökning, kön, BMI, ålder och samsjuklighet. Max Olsson, som är en av forskarna från Lunds universitet, säger i ett pressmeddelande från Hjärtlung-fonden, att resultaten understryker vikten av att uppmärksamma alkoholvanor hos personer med lungsjukdomar och KOL.

Bakgrundsdata erhölls från över 25 000 individer som var mellan 50 och 64 år (the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)). Riskkonsumtion enligt AUDIT (≥8 items) förelåg hos 11 procent av det analyserade underlaget och 15 procent bland gruppen som hade kroniska luftvägsbesvär (KOL). För denna grupp fanns även ett starkare samband med riskbrukskonsumtion jämfört med de som drack mindre alkohol.

Resp. Medicine. Vol. 248 108350 November 2025 och Hjärtlung-fonden 2025. Se gärna BULLETIN 4/2025:22 – Cannabis och lungcancer.

För 20 år sedan var förhållandet det omvända

I en nyligen publicerad rapport från CAN visas att alkoholkonsumtionen i Sverige sedan 2005 minskat med drygt en femtedel. Unga mellan 17 och 29 år har minskat sin konsumtion med en tredjedel, vilket lett till att skillnaden mellan unga och äldre (65 – 84 år) är nästan utraderad, till viss del beroende på att äldre har ökat sin konsumtion med en tredjedel. Denna utveckling har pågått mer eller mindre kontinuerligt under den rapporterade tjugoårsperioden.

Förändringarna i alkoholvanor har lett till att personer i 70-årsåldern idag dricker nästan 20 procent mer alkohol jämfört med personer i 30-årsåldern. För 20 år sedan var förhållandet det omvända.

Det finns skillnader mellan grupperna. Den äldre åldersgruppen har traditionellt sett druckit minst – fram till nu. De äldre dricker oftare och mer utspritt och har ett mindre berusningsdrickande. Män har minskat sin konsumtion medan kvinnornas intag varit relativt stabilt, men fortfarande dricker män betydligt mer än kvinnor, närmare 80 procent högre konsumtion.

I undersökningen framkommer också att svenskfödda med inrikes födda föräldrar konsumerar betydligt mer alkohol än såväl utrikesfödda som svenskfödda med utrikesfödda föräldrar.

Ser man sedan på geografiskt finns stora skillnader. Storstadsbor har visserligen minskat sin konsumtion men ligger fortfarande över riksgenomsnittet. Alkoholkonsumtionen i de norrländska länen ligger under riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan storstad och kommuner har dock minskat under de senaste tjugo åren från 25 procent till 11 procent.

Guttormsson U. Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2024. CAN 2025. Rapport 237.

ECT (elektrokonvulsiv behandling) har länge ansetts vara den mest effektiva behandlingen för svåra depressioner. Tills senare tid då meta-analyser och RCT-studier visat att ketamin skulle kunna vara ett bättre alternativ. I en rapport i The Lancet har en forskargrupp fingranskat dessa publicerade studier och kommit fram till att de innehåller metodologiska tveksamheter vilket äventyrar tilliten till evidensbaserad medicin och riskerar att leda patienter och kliniker på villovägar och erbjuda en behandling som är mindre effektiv.

ECT är enligt denna genomgång fortfarande den mest effektiva behandlingen för svår depression.

För första gången har forskare skapat en detaljerad karta över hur hjärnan avskiljer sig från stamceller under utvecklingen under den embryotiska utvecklingen i den tidiga fasen av livet. De anmärkningsvärda resultaten beskriver i flera artiklar hur hundratusentals tidigare hjärnceller i hjärnbarken, såväl humana som animala (möss) utvecklas till en blandning av neuroner och stödceller.

Hjärnforskaren Hongkui Zeng kommenterar i Nature forskningsrapporterna med att man nu för första gången ser början till en cell-karta för den utvecklande hjärnan. Det kan finnas nya möjligheter att exempelvis utforska de neurologiska bakgrunderna till såväl autism som schizofreni.

Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent. Framför allt minskar antalet dödsfall bland män, och främst i gruppen unga vuxna. Dödsfallen minskar inte lika mycket bland kvinnor som bland män.

Enligt Mimmi Eriksson Tinghög, som är utredare vid myndigheten, är det en trend som troligen är resultat av insatser som ökad tillgång till naloxon mot överdoser, läkemedelsassisterad behandling och sprututbytesmottagningar.

Allt går dock inte åt rätt håll emedan de läkemedels- och narkotikarelaterade suicidtalen ökar och dödsfallen i gruppen 55 och äldre ökar.

En av de tydligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, demens och förtida död är ett obehandlat högt blodtryck. Det är en välkänd kunskap att alkoholkonsumtion bidrar till förhöjt blodtryck. En japansk longitudinell studie är publicerad i J American Collage of Cardiology där man undersökt om låg till måttlig alkoholkonsumtion kan påverka blodtrycket.

Ett synnerligen stort antal individer ingick i två grupper: den ena omfattade de som avstod (25 600 individer) från alkohol och den andra de som började dricka alkohol (31 500 individer). Låg till måttlig konsumtion innebar i denna studie ett dagligt intag av 1 glas för kvinnor, 2 för män (1 glas = 10 g etanol).

Författarna konkluderar resultaten med att även lågt alkoholintag är förknippat med högre blodtryck medan ett avslut av alkoholkonsumtionen ledde till lägre blodtryck. Resultaten talar således för att även låg till måttlig alkoholkonsumtion kan påverka blodtrycksnivåerna. Tryckförändringarna var dosberoende oavsett kön. Likaså spelade alkoholsorten ingen roll, också det oavsett kön. Författarna framhåller att för kvinnor sågs påverkan på blodtrycket vid så låga intag som 0,5 – 1 glas per dag.

I en artikel i DN kommenterar professor Johan Sundström den japanska artikeln med att det på sistone har publicerats flera genetiska studier där man inte behöver lita på enkätsvar. Denna forskning visar entydigt att det inte finns någon positiv effekt av alkohol. Och då inte bara för blodtrycket utan även för en rad andra sjukdomar och förtida död. Johan Sundström:

– Ju mindre alkohol, desto bättre.

J American Collage Cardiology 251022, DN 251102