Saudiarabien har stoppat libanesiska leveranser av frukt och grönsaker efter flera beslag av Captogen (fenetyllin) som i stora mängder varit insmugglat i frukt och grönt, senast tillsammans med ett parti granatäpplen. Ibland har insmugglingen skett via té, druvor, äpplen… Utskeppningen sker vanligen via Libanon, men produktionen sker sannolikt mestadels i Syrien.

Enligt en sammanställning av EMCDDA sker tablettproduktionen av Captogen i Syrien av så stor omfattning att den är nu en av landets stösta affärssuccéer med ett ekonomiskt omfång som är nästan lika stort som den totala exportinkomst och närmar sig landets BNI (bruttonationalinkomst). Det finns forskare som antyder att omfattningen är så stor att regimen med presidenten Bashar al-Assad inte kan ha undgått den, kanske är den även inblandad i processen.

Det finns få uppgifter om omfattningen av konsumtionen av Captogen, det är mest hörsägen och kalkyleringar med beslagen som bakgrund (UNODC). Mycket talar för att intaget av drogen är omfattande i länderna i Mellersta Österna. Fenetyllin är att jämställa med amfetamin och i drogstatistiken skiljer man inte alltid på dessa droger utan lägger samman dem som en enhet. Det finns inget som talar för att Captogen finns i Europa utom i gränsländerna till Syrien, framför allt i Turkiet och Rumänien. De länder som har beslagtagit drogen i större omfattning är Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Bahrain och Dubai.

Captogen (fenetyllin är den aktiva substansen) var från början ett läkemedel som producerades under 1960-talet av den tyska firman Degussa Pharma Gruppe. Indikationen var ADD, narkolepsi och uppiggningsmedel för centrala nervsystemet. Marknaden var Europa och Mellersta Östern. Andra marknadsnamn är Biopaton och Fitton.

Idag finns inte läkemedlet utan nu är det illegal produktion och största användningsområdet är soldater i krig (Syrien) och välbeställda yngre män i länder i Mellersta Östern. ”Indikationen” nu är uthållighet och oräddhet i strid respektive rekreationsdrog.

Uppdaterat 22-12-20

Den 21 sep 2022 godkände representanthuset i USA ett lagförslag  (Captagon Act) som ska leda till att bekämpa all handel (smuggling) av den olagliga drogen som förekommer framför allt i Mellersta Östern. Aktionen är specifikt riktad mot Syriens president. Lagen ska ses som ett första steg i en bredare jakt på internationell drogsmuggling.

Närmast ska senaten godkänna förslaget och slutgiltigt är det presidenten innan det blir en lag i USA.

Källor: The Guardian, The Financal Times, EMCDDA, UNODC
The National News dec 22

Antalet förgiftningar till följd av läkemedel eller droger har under 2021 minskat från 781 (2020) till 723. Oxikodon (100) leder dödsfallsligan före buprenorfin (87), men det mest anmärkningsvärda är att metadondödsfallen har minskat rejält. Förra mätningen (2020) låg metadon på 5:e plats, nu har metadon som orsak till dödsfall hamnat på 11:e plats. Buprenorfin ligger fortfarande på hög nivå.

Rättsmedicinalverket har ingen förklaring till denna för metadon positiva trend.

Det är också en minskning av heroindödsfallen, från 95 till 67.

Doktor Carl Söderberg vid Rättsmedicinalverket kommenterar:

– Även om antalet heroinförgiftningar minskar, är gruppen opioder som helhet fortsatt mycket vanliga i förgiftningsdödsfall. Den höga förekomsten av opioder i dödliga förgiftningar ses även hos våra nordiska grannar såväl som i resten av Europa.

rmv.se

Årsrapporten för 2021 innehåller en summering av utvecklingsprojekt som Bättre Beroendevård arbetat med under året, våra fokusområden framåt samt relaterade artiklar och intervjuer. Här finns statistik för beroendevården i landet, med jämförelser mellan åldersgrupper, kön, beroendegrupper och regioner.

Varför inte vara med på årskonferensen den 10 februari 2023, den är digital. Du hittar allt om Bättre Beroendevård och konferensen på battreberoendevard.registercentrum.se

https://battreberoendevard.registercentrum.se/nyheter/med-kurs-mot-en-baettre-beroendevard

I slutet av året redovisade CAN för den nationella skolundersökningen för 2022. Det är som tidigare elever i årskurs 9 och gymnasieåret 2 som svarar på en omfattande enkät som tar upp framför allt intag av alkohol, narkotika, läkemedel, tobak, dopning och spel om pengar. Syftet med den årliga frågeenkäten är att ge en bild av ungdomars erfarenheter av olika substanser under en lång tidsperiod.

Alkoholkonsumtionen hos de undersökta grupperna har sedan millennieskiftet praktiskt taget halverats. I årets undersökning redovisar 38 procent i åk 9 att de under de senaste 12 månaderna druckit alkohol. Motsvarande siffra för gymnasieungdomarna var 67 procent.

Undersökningen tar också reda på om alkoholkonsumtionen ställt till med några bekymmer. Den självrapporterade problembördan har minskat i takt med konsumtionsminskningen, men intressant är att den nu för niondeklassarna ökat. Bland de vanligaste problemen är att saker och kläder gått sönder, gräl vänner eller ovänner emellan eller att man blivit fotograferad eller filmad i en pinsam eller kränkande situation.

Bland gymnasieeleverna har problembördan dock minskat successivt sedan början av 2000-talet.  

Svensk förening för Beroendemedicins årsmöte, eller föreningsmöte som det egentligen heter, hölls traditionsenligt sedan decennier under sista fredagen i november. Ett 25-tal medlemmar hade slutit upp till mötet på Svenska Läkaresällskapet.

Inför mötets öppnande bjöd föreningen på en enkel förtäring under en timmes mingel i den vackra mötessalen på Svenska Läkaresällskapet.  

Stipendium för fördjupad alkohol- och drogforskning 2022

Styrelsen beviljade två sökande utan rangordning till årets stipendium på 15 000 kronor. De delar på summan med 7 500 kronor vardera. Det var Jessie McMillion som är ST-läkare i psykiatri och Ylva Jerner, underläkare vid Beroendekliniken  i Göteborg.

Jessie McMillion har intresserat sig för psykedelikaassisterad terapi mot bland annat terapiresistent depression, PTSD och beroendesjukdom. Stipendiet ska täcka del av kostnaden till en ICPR-konferens i Amsterdam. Ämnet aktuellt och Svensk förening för Beroendemedicin kommer att ägna 2023 års vetenskapliga möte åt Droger som läkemedel? Här kommer naturligtvis behandling med psykeledika att tas upp.

Ylva Jerner ska också använda stipendiepengarna till en konferens. Det är organisationen INHSUs (International Network on Health and Hepatitis in Substance Users) glasgowkonferens om hälsofrämjande insatser för personer som använder droger. Konferensen kommer väl till pass i Ylvas kliniska arbete och blir en infallsvinkel i utveckling av sitt doktorandprojekt.

Är du medlem och önskar förkovra dig inom vårt område (alkohol- och drogforskning), varför inte söka stipendiet i år. Du hittar allt om detta och våra andra stipendier under fliken Föreningen. År 2023 är stipendiesumman höjd till 20 000 kronor.

WHO har i en hälsorapport (2018) uppskattat att hög alkoholkonsumtion noteras i cirka 14 procent av den totala dödligheten bland personer mellan 20 och 39 år.

Den toxiska effekten av alkohol kan ha en direkt och negativ påverkan på immunsystemet, speciellt på organspecifika immunceller. Hög alkoholkonsumtion är förknippad med skador på organ som hjärna, lungor, lever och tarm; de negativa effekterna kan delvis tillskrivas alkoholens felreglering av immunsvaret till dessa organ.

De organspecifika immuncellerna inkluderar mikroglia i hjärnan, alveolära makrofager i lungerna och Kupfferceller i levern. Dessa celler är vitala byggstenar i vävnadsreparationer och för uppnående av homeostas.

Denna negativa immunpåverkan ökar bl a med personens stigande ålder.

De organskador som alkohol ger har flera etiologier och därmed svåra att hantera behandlingsmässigt. Det finns ingen effektiv terapeutisk strategi för att hantera detta problem. Den här publicerade översikten beskriver dock nya möjliga mekanismer som kan leda till alkoholens skadepåverkan på immunsystemet. Dock ges inga direkta vägledande svar på frågan hur man ska behandlingsmässigt hantera problemet.

Fortsatta studier är naturligtvis viktiga och kan leda till möjliga insatser.

Alc Clin Exp Res

https://doi.org/10.1111/acer.14979

Kliniska riktlinjer för utredning och behandling

Huvudredaktör är Åsa Magnusson.
Nu kan du hämta hem den innehållsrika läroboken i pdf-format.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket.

Bakgrunden till lagändringen är att det sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år.

I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter.

Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse.

I samband med amerikanska delstatsvalen hade invånarna i Colorado att ta ställning till legalisering av de psykedeliska substanserna psilocybin (den aktiva substansen är psilocin) samt DMT, ibogain och meskalin.

Det var en majoritet på mer än 2,2 miljoner individer som röstade för legaliseringen (52 procent). Lagförslaget som kommer att omsättas i verkligheten inom två år har sina begränsningar. För att få använda drogerna måste individen ha uppnått 24 års ålder och försäljning i detaljhandel får inte förekomma. Vidare är det inte tillåtet att inta drogerna på allmän plats, i skolsammanhang eller i trafiken.

Colorado blir således den andra staten i USA som legaliserar dessa droger. Oregon var först (2020) med att tillåta intag av psykedelika under övervakning i terapeutiskt syfte. Lagen kommer att träda i kraft i början av 2023.

Även om psilocybin enligt federal lag är en illegal och därmed förbjuden drog är det en hel del på gång i flera delstater. Washington DC tillsammans med ett dussintal andra städer har avkriminaliserat innehav och användning av psychedeliska svampar (psilocybin). Några stater ha godkänt behandlingsforskning med dessa droger.

USToday, nbcNews