Dataspelsberoende kommer med nästa efterlängtade revision av ICD (sannolikt i juni 2018) att erkännas som en sjukdom av världshälsoorganisationen WHO. ICD är det diagnostiska system som svensk sjukvård (och mer är 100 andra länder) använder.
Socialdepartementet avvisade i ett interpellationssvar dataspelsberoende som en diagnos i paritet med spelberoende med pengar som drivkraft. En nyligen (2017) publicerad kandidatuppsats från Socialhögskolan i Lund drar slutsatsen att det finns både för- och nackdelar med att sjukdomsförklara dataspelsberoende.
Tarik Jasarevic, WHO:
– Beroendet av data-, tv- eller olika onlinespel kommer att listas i den elfte upplagan av WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser (ICD).
Professor Anders Håkansson, Svensk förening för Beroendemedicins vetenskaplige sekreterare, menar att det är ett viktigt ställningstagande, att bestämma sig för att det här är någonting som behöver behandlas och därför bli ett område för mer forskning.
Sjukdomen beskrivs som ”ett mönster av spelbeteende, som kan vara digitalt spel eller videospel, karaktäriserat av försämrad kontroll över spelandet, ökad prioritering av spelet framför andra aktiviteter i sådan utsträckning att spelandet går före andra intressen”.
Andra symtom som nämns är att spelandet fortsätter trots förekomsten av negativa konsekvenser.
Anders Håkansson:
– Metoder som fungerar på andra beteenden, och som vi jobbar med idag inom psykiatrin och i beroendesjukvården, skulle också kunna fungera när problembeteendet är dataspelsberoende.
Enligt Jasarevic kommer de nya riktlinjerna (ICD 11) att stadga att en individ bör lida av en onormal fixering av spelande i minst ett år innan diagnosen kan ställas.
Hur stort problemet är går ännu inte att säga enligt WHO-talesmannen.
Bild: Professor Anders Håkansson/foto Sternebring