Det europeiska narkotikaorganet EMCDDA har under sommaren kommit med en rapport om omfattningen av sjukhusvård efter narkotikaintag. Undersökningen bygger på statistik från 14 länder inom EU. Över 2/3 av sjukhusvården noteras i fem medicinska centra: Dublin, London (2), Oslo och Paris. Studien omfattar de två senaste åren.
   Heroin är den vanligaste drogen som leder till sjukhusvård (24%). Sedan kommer kokain och cannabis med 16% vardera. De nya psykoaktiva substanserna (synetiska cannabinoider och katinoner), som går under förkortningen NPS, ligger fortfarande lågt med sina 7%, men är i ökande. De flesta sjukhusbesöken sker under sommarmånaderna, helger och sena nätter.
   De vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård är agitation och aggression (26%). Andra allvarliga tillstånd är bröstsmärtor (7%), psykos (6%), kramper (3%) och hypertermi (1,4%). Det finns 49 dödsfall beskrivna i vilka opioider var inblandade i 23, stimulantiadroger i 15 och NPS i 9.
www.emcdda.org 

 

I Wien framförhandlades i mars en deklaration att ligga till grund för Generalförsamlingens särskilda möte om narkotika (UNGASS United Nations General Assembly Special Session on Drugs), som hölls i New York en månad senare (19-21 april 2016). Dokumentet var första punkt på dagordningen och antogs. De följande dagarna ägnades åt nationella anföranden och rundabordssamtal. Sveriges delegation leddes av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.
   Den senaste gången som generalförsamlingen hade en debatt om narkotika var 1998.  Årets möte fokuserade framför allt på hälsoinriktad politik. Detta framkom redan i det första inlägget från Mexikos president Nieto, som ifrågasatte den gamla politiken som är alltför inriktad på kontroll. Han ifrågasatte förbud mot bruk av narkotika liksom av dödsstraffet. Många talare från Latinamerika hade i stort samma budskap. USA framhöll att fokus för landet nu är mänskliga rättigheter, minska efterfrågan och att satsa på individens hälsa.
   Dessa tongångar hördes inte från Ryssland och Kina – man ändrar inte på sin restriktiva politik. Singapore gick ännu längre: målet är ett narkotikafritt samhälle och att som stat således säga nej till droger.
   Legalisering och avkriminalisering har inte tagits upp i deklarationsförhandlingarna, varför de diskuterades mer ingående vid de olika sessionerna och informella rundabordssamtalen. Det var speciellt legaliseringen av cannabis som många delegater nämnde. Bland annat framförde man från Kanada, till allmän förvåning, att en stundande legalisering står för dörren. Mexiko kommer att avkriminalisera cannabis. I Uruguay och på Jamaica är cannabis inom ett regelsystem fritt liksom i flera delstater i USA. Alla höll inte med – vid ett möte sammanfattade ordföranden att det är viktigt att slå ett slag mot legalisering och framhöll att detta är fel väg att gå, legalisering leder enbart till ökat beroende och ökade hälsoproblem. Från svensk sida framhölls att en legalisering inte är förenlig med en folkhälsoinriktad politik. Från svensk sida deklarerades att det finns vetenskap och forskning som tyder på att cannabis är en medicinsk hälsofarlig substans varför den fortsatt bör vara reglerad enligt internationella regelverk.
   Vid ett viktigt möte uttryckte delegaterna stort bekymmer när det gäller de ökande problemen med Nya Psykoaktiva Substanser (NPS) och vikten av stort samarbete länder emellan för att få bukt med dessa farliga droger som i ungdomskretsar ofta kallas för ”legal high” och snälla utbytbara preparat för de tunga. NPS-substanser är bl.a. syntetiska cannabinoider (ex. spice) och katinoner (efedron, mefedron och metylon).
   Den svenska delegationen deltog aktivt i många sessioner och framförde landets officiella synpunkter, bl.a. menade Gabriel Wikström att vård och behandling är en viktig del i hälsoperspektivet. Det var LARO som är en viktig insats i Sverige och behöver utvecklas i stora delar av världen. 

 

 

Köpenhamnspolisen gjorde i juni en stor razzia mot Pusher Street i Christiania och rev ner 30 försäljningsbodar som tillhandahöll cannabis. Lite äggkastning var enda motståndet eftersom många christianiter är rätt trötta på att försäljningen inom området hanteras av den organiserade kriminaliteten i Köpenhamn. Polisen har sedan 2012 en egen insatsstyrka, Task Force Pusherstreet, som inom och utanför området bekämpar den illegala marknaden, som enligt polisen årligen omsätter cirka 1 miljard danska kronor.
   Dagen efter byggdes nya bodar upp, vilka polisen rev nattetid. 

Ingen förändring av alkoholkonsumtionen i Sverige. CAN har publicerat 2015 års konsumtion som visar sig vara nästan lika som 2014. Det betyer att vi under 2015 drack 9,2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre (2014 var det 9,3 liter). Jämfört med för 10 år sedan har konsumtionen minskat med 11 procent

Europa står inför ett växande problem vad gäller droger.
Den årliga sammanfattningen av Europas narkotikamarknad publicerades i början av juni 2016 från EU:s narkotikaorgan EMCDDA (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk). I år fokuserar byrån framför allt på konsekvenserna av de allt starkare drogerna och de förändrade mönstren i narkotikaanvändningen som lett till en anmärkningsvärd ökning av antalet dödsfall till följd av överdos och de hot som narkotikamarknaden på nätet utgör.
   Under 2015 hittades 98 nya drog-substanster, vilket är något färre än föregående år, men en allvarlig signal om ett stort och bestående problem. Det är framför allt syntetiska cannabinoider och katinoner som dominerar bland de nya drogerna.
   Den dominerande illegala drogen är fortfarande cannabis. I Europa är det ungefär 1 procent av alla vuxna som använder cannabis dagligen eller nästan dagligen. Användningen i Sverige är dock betydligt mindre även om det ses en lätt ökning av missbruket.
   Ett stort problem i Sverige är den narkotikarelaterade dödligheten. Vi toppar statistiken i Europa tillsammans med Estland, Irland, Litauen och Storbritannien. Folkhälsomyndigheten tillsammans med sjukvård och forskning försöker angripa detta problem som tycks öka; nytt lagförslag om sprutbytesverksamhet är på gång liksom försöksverksamhet med överlevnadskit (naloxon) till aktiva  heroinister. Sverige sticker ut när det gäller ålder och överdoser som leder till döden: det är hos oss betydligt yngre individer än i övriga Europa.
   Det har på senare år varit en nedgång i användandet av MDMA (ecstasy), men nu verkar trenden svängt och det rejält. Användningen har spritt sig från att vara en ungdomsdrog i samband med rave-partyn och motsvarande till nattklubbsmiljöer, barer, privata fester m.m. Dessutom har styrkan på ecstasy ökat under senare år. En allvarlig variant kallas för MasterCardEcstasy som lett till mycket allvarliga intoxikationer, även dödsfall, i Storbritannien.
   Näthandeln med droger är än så länge inte så omfattande, men EMCDDA betonar att denna distributionsform kan vara som ”växande mörka moln vid horisonten”. Marknadsföringen via nätet är på väg att bli allt mer sofistikerad och växer i omfattning.
   Cannabis odlas i allt varmare omgivning och därmed ökas halten THC rejält. Detta har visat sig vid undersökningar av hasch och marijuana i USA, Australien, Storbritannien, Sverige m.fl. länder. Även de syntetiska cannabinoiderna blir starkare. Mest känd är spice-versionen. Dessa varianter säljs nu som ”lagliga” ersättningsprodukter för cannabis. Skadeutvecklingen av cannabis är dos- och styrkerelaterad.
   Syntetiska katinoner är en s.k. ersättningsprodukt (ibland ännu inte narkotikaklassad) till kokain och amfetamin. De vanligaste katinonerna är PVP, badsalt m.m. Dessa syntetiska produkter är starkare än de gamla och leder till många akuta intoxikationer och i Europa har EMCDDA noterat över 100 dödsfall sedan 2011.
   Antalet syntetiska opioider ökar också. Sedan 2009 finns 19 nya syntetiska av vilka 11 är fentanyler. Många av dessa är mycket starka och kan av användarna förväxlas med det svagare heroinet, vilket leder till stor risk för överdoser. Under 2015 finns minst 32 dödsfall kopplade till den syntetiska opioiden acetylfentanyl.
   Trots den ökande delen syntetiska preparat är heroin fortfarande den vanligaste opioiden.
   Ett vanligt sätt att mäta en drogs medicinska tyngd är att se på sjukvårdsstatistiken. Ju fler som söker sjukvård för en viss drog, desto allvarligare är den och kan också vara ett mått på omfattningen av missbruket. Heroin är den olagliga drog som oftast rapporteras i akutvårdsfall, men kokain är också förekommande liksom amfetamin (och derivat därav) och cannabis, som ökat rejält. Antalet cannabismissbrukare som söker sjukvård för första gången ökade från 45 000 år 2006 till 69 000 under 2014.  
   Injicering av droger minskar i Europa, men amfetamin är fortfarande ett stort problem. Anmärkningsvärt är att nära hälften av förstagångspatienter berättar att injicering av amfetamin är den huvudsakliga administrationsvägen.
   Allt är inte negativt. Trenden att nyinsjuknandet i HIV fortsätter att minska bland de som injicerar droger i EU-länderna. Det finns dock undantag: Irland, Luxemburg och Storbritannien (Skottland) har sett lokaliserade utbrott av HIV. Dock fortsätter problemet med hepatit C, trots allt effektivare läkemedel.
   Kokain är sedan några år vanligare i Europa än andra stimulerande droger. Det är främst i västra och södra Europa som kokainmissbruket dominerar medan amfetamin och metamfetamin är vanligare i norra och östra Europa.
Europeisk narkotikarapport 2016: Trender och utveckling. EMCDDA, Lissabon

 

 

 

Efter några års arbete med kartläggning av användandet av dopningsmedel i Sverige, har den erfarne utredaren Gerhard Larsson (mannen bakom en av Sveriges förnämsta utredningar: Missbruksutredningen SOU 2011:35) lagt fram slutdokumentet om dopning: Översikt, vård och behandling med idéskiss till ett nationellt kompetenscentrum. Det handlar framför allt om androgena anabola steroider (AAS). Projektet kommer från Örebro region och universitetssjukhuset med ekonomiskt stöd av regeringskansliet. Projektledare var Tommy Strandberg.
   Bakgrunden till den nu aktuella utredningen är bristen på kunskap inom området. Det saknas i princip kontrollerade behandlingsstudier och synnerligen begränsat utbud av behandlingsinsatser (Beroendecentrum Örebro och Sahlgrenska), och allvarligt är att det finns ingen reglering av ett huvudmannaskap. Detta framkom redan vid presentationen av Missbruksutredningen, då Gerhard Larsson föreslog regeringen att inrätta ett nationellt kompetenscentrum. Den regering som fick ta emot missbruksutredningen gjorde inget åt dopningsförslagen (och praktiskt taget ingenting åt de andra utmärka förslagen heller).
   Antalet individer som regelbundet använder dopningspreparat uppskattas idag till 30 000. Det är sannolikt en siffra i underkant. Utredningen framhåller behovet av en ordentlig nationell kartläggning (som för alkohol och narkotika) för att kunna se vårdbehovet och dimensionera verksamheten därefter.
   Utredningen har tagit fram bakgrundsfakta för såväl diagnostisering som behandling. En viktig del av utredningen är förslag till medicinsk utredning, behandlingsinnehåll och även hur bemanningen på en specialistmottagning för dopningsproblematik kan se ut. Den initiala kontakten sker vanligen med primärvård och företagshälsovård, varför utredningen också tagit fram en checklista för dessa specialiteter.
   Det gäller dock att hitta AAS-användarna. De söker sällan vården för sitt bruk av anabola steroider utan för symtom som är förknippade med missbruket. Som kunskapscentrum, inklusive forskning, bör specialistmottagningar finnas vid universitetskliniker, helst integrerat med beroendemottagning när sådan finns.
   Beroendecentrum Örebro är på banan och har tagit första initiativet till ett Nationellt kompetenscentrum för dopningsproblematik. En specialiserad klinisk behandlingsverksamhet är redan igång och beredskap finns för en forsknings- och utbildningsenhet, men i dagsläget fattas ekonomiska resurser. Utredningen föreslår att det successivt bör finnas 5 regionala subspecialiserade mottagningar.
   Antalet människor med dopningsproblem ökar och sjukvården har inte bara begränsade resurser utan även begränsade kunskaper. Dopning leder i många fall till allvarliga sjukdomstillstånd och även ökad kriminalitet och utanförskap.
   Utredningen slår fast att det finns tunga såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl att realisera utredningens förslag.

  

 

Prisjuryns motivering: Sven Andréassons bidrag till svensk alkohol- och drogforskning är betydande både vad gäller vetenskaplig publicering och i att tillämpa forskningsresultat i praktisk förebyggande verksamhet.
   Sven Andréasson är professor i socialmedicin vid Karolinska institutet och ansvarig för alkoholmottagningen Riddargatan 1 i Stockholm. Han har genom åren arbetat inom såväl beroendevården i Stockholm som för Folkhälsoinstitutet. Sven har trots stora vetenskapliga framgångar aldrig lämnat patientkontakten och den kliniska verkligheten.
   Sven är sedan lång tid en lika aktiv som aktad styrelseledamot i Svensk förening för Beroendemedicin. 
 

 
Sven Andréasson
Foto: Sternebring 

 

 
Professor Hanne Tönnesen
Foto: Sternebring 

Det finns rejält på fötterna när det gäller evidensen för att sänka riskfaktorerna för utveckling av en rad sjukdomstillstånd. Enligt doktor Gauden Galea, director of the Division of Non Communicable Diseases (WHO), är det för närvarande över 80 procent av dödligheten i Europa som livsstilsfaktorer påverkar eller ligger bakom. Detta framkom vid invigningen av det nya Collaboration Centre i WHO:s regi med ekonomiskt stöd från Lunds universitet, Region Skåne och Systembolaget. Chef för detta nya forsknings- och kunskapscentrum är professorn och överläkaren Hanne Tönnesen.
   Syftet med WHO Collaborating Centre är att implementera evidensbaserad klinisk hälsoforskning med fokus på riskfaktorerna alkohol, tobak, droger, övervikt, undernäring, fysisk aktivitet och samsjuklighet. En riktig utmaning är att det ska gå kort tid mellan forskningsresutat och användning i den kliniska vardagen. Idag tar det i bästa fall 10 år, många gånger ännu längre tid. Hanne Tönnesen vill göra gällande att det ska kunna gå snabbare, gärna inom ett år! 
   Läs mer: www.whocc.se

 

 

Professor Mats Berglund har tilldelats Systembolagets kunskapspris 2016. Motiveringen:
Professor emeritus Mats Berglund tilldelas Systembolagets kunskapspris 2016 för att han, genom sin omfattande, breda och nydanande bidrag till alkoholforskningen, påtagligt ökat medvetandet och kunskaperna om alkoholkonsumtionens risker, problembilder och förlopp för hälsa och social funktion både i kliniskt arbete och i samhället.
   Mats Berglund har i decennier som styrelseledamot synnerligen förtjänstfullt även arbetat inom Svensk förening för Beroendemedicin.
   Grattis!
Foto: Sternebring 

Debattartikel i Svenska Dagbladet om Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

I februari i år kom Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Föreskrifterna är välbalanserade och baserade på normala medicinska ställningstaganden.
   Samtidigt saknas dock en nationell strategi för att säkerställa att behandlingen blir av god kvalitet. Undermålig behandling ger dåliga resultat, och bäddar för läckage av narkotiska läkemedel till gatu­missbruk, med risk för dödliga överdoser. En sådan utveckling skulle urholka förtroendet för behand­lingen bland politiker och allmänhet. Då finns en risk att pendeln svänger tillbaka till gamla tiders restriktioner och repressiva förhållningssätt.
   Vi ser med oro på att Socialstyrelsen och regeringen inte förberett förändringarna på det sätt som krävs, och tycks sakna en strategi för att möta de ut­maningar de aktualiserar. Nedan diskuterar vi den balansgång mellan möjligheter och risker vi ser ­behov av, och beskriver vad vi tror snabbt måste ­göras för att möjligheterna skall tillvaratas, och riskerna minimeras.
   Med professor Markus Heilig i spetsen har en rad beroendeläkare i landet uttryckt sin oro över att det saknas specifika anvisningar om hur en högkvalitativ behandling ska se ut. Problematiken kan beskrivas i att det råder stor brist på behandlare med kompetens, det saknas konkreta riktlinjer och uppföljningssystem för vad som utgör en behandling av godtagbar kvalitet och det saknas ett nationellt organ där företrädare för forskning, behandling och brukarorganisationer fortlöpande kan följa utvecklingen.
   Svensk beroendevård står inför en historisk möjlighet som det nu ligger i Socialstyrelsens händer att förvalta så att möjligheten inte förvandlas till bakslag.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet 2016-04-18;