Månad: september 2026

Under en tidsperiod på 5,5 år följdes 17 152 japaner över 40 års ålder för att undersöka positiva och negativa psykosociala faktorer som framför allt kan vara förknippade med död och kardiovaskulär sjukdom. Forskargruppen undersökte den dagliga skrattfrekvensen i förhållande till död och hjärtsjukdom.

Under perioden avled 257 personer och 138 utvecklade kardiovaskulär sjukdom. Överlevnadsstatistik beräknades medelst Kaplan-Meyer och Cox regression.

Enligt Kaplan-Meyer visade det sig att incidensen för dödlighet och kardiovaskulär sjukdom var signifikant högre för de med låg frekvens skratt (p<0.01) och Cox regression med justering för ålder, kön, högt blodtryck, rökning och alkoholkonsumtion visade att risken för dödlig utgång var signifikant högre för de som skrattade mindre än en gång per månad än de som skrattade en gång i veckan eller mer. Risk för att utveckla hjärtproblem var högre för de som skrattade mer än en gång i månaden men mindre än en gång i veckan jämfört med de som skrattade mer än 1 gång i veckan.

doi.org/10.2188/jea.JE20280249

21 926 bilister har besvarat MHF:s och Bilprovningens undersökning om trafiknykterhet. Resultatet visar att, under det senaste året, har 15 procent kört bil efter att ha druckit en starköl eller ett glas vin.

Trafiknykterhetens dag 2026 uppmärksammades alkohol, droger och andra faktorer som kan påverka förmågan att köra säkert. I detta sammanhang presenterades denna enkätundersökning, som genomfördes under augusti-september 2026.

Undersökningen visar att nästan var sjunde bilist (14,8 procent) har kört bil efter att ha druckit en starköl eller ett glas vin under de senaste tolv månaderna. 12,4 procent av dessa förare uppger sig ha kört bil tre till fyra timmar efteråt och resterande 2,4 procent redan efter någon timme.

Bilprovningen.se

Nordiska ungdomars konsumtion av energidrycker är omfattande. Det visar en studie som förmedlas av Livsmedelsverket. Totalt inkluderades 4 916 ungdomar från Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island i åldern 15–19 år.

De svenska tonåringarna dricker energidryck oftare än jämnåriga i övriga Norden. Nästan tre av tio svenska ungdomar dricker energidryck minst en gång om dagen och tre av fyra dricker energidryck varje vecka. Svenska ungdomar anger också i högre grad att de dricker energidryck för att kunna prestera i skolan.

Lägst konsumtion av energidrycker bland ungdomar i åldrarna 15 – 19 år i Norden har Danmark. Här har den kompisattityderna betydelse för konsumtion eller inte. I Norge är konsumtionen också lägre än i Norden som helhet, och hälsorelaterade skäl är den vanligaste orsaken till att många vill minska sin konsumtion. Även Island har en lägre konsumtion, men resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom få svarade. I Finland börjar många unga dricka energidryck tidigt. Var fjärde uppger att de började före 12 års ålder, och i Finland är kaffedrycker vanligare.

Bland resultaten framkom att 39 procent började konsumera energidrycker vid 13 års ålder eller tidigare. 30 procent uppger att de har fått negativa hälsoeffekter av energidrycker, bland annat hjärtklappning, sömnproblem och yrsel. 15 procent uppger att de känner ett obehag när de inte dricker energidryck och var tredje vill minska sitt intag.

livsmedelsverket.se

För att stödja kommuner och regioner i genomförandet av samsjuklighetsreformen och tydliggöra ansvaret för hälso- och sjukvård för personer med skadligt bruk eller beroende har regeringen beslutat om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen och socialtjänstförordningen. De här förändringarna är ett viktigt steg i genomförandet av samsjuklighetsreformen.

Regeringen har nu också beslutat om ändringar i socialtjänstförordningen och hälso- och sjukvårdsförordningen för att särskilt betona det ansvar som regionerna har för vård och behandling av personer med skadligt bruk eller beroende. Ändringarna innebär att ett nytt kapitel införs i hälso- och sjukvårdsförordningen där det framgår att regionerna ska bedriva sin verksamhet så att personer med skadligt bruk eller beroende erbjuds den vård som de behöver. Den nya bestämmelsen i socialtjänstförordningen är en hänvisning till hälso- och sjukvårdsförordningens nya kapitel.  

Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2028, samtidigt som förslagen i propositionen.