Månad: maj 2025

PEth är ett värdefullt verktyg i vården, men provet behöver användas på rätt sätt.

På DNdebatt (250530) har representanter för Svensk förening för Beroendemedicin försökt förtydliga den medicinska kunskapen om den nu så hett diskuterade biologiska alkoholmarkören PEth efter Transportstyrelsens märkliga tolkningar av provresultaten.  Den hittills förda debatten bygger till stor del på missuppfattningar, hos såväl Transportstyrelsen som allmänheten.

Författarna slå fast att det är viktigt att uppmärksamma alkoholproblem och PEth är ett värdefullt verktyg i vården, men provet behöver användas på rätt sätt.

Forskargruppen: ”Nyligen har Transportstyrelsen dock gjort en tolkning av regelverket som saknar medicinsk rimlighet. Enligt denna tolkning betraktas två förhöjda PEth-värden (≥0,30 μmol/L) inom ett år, tagna med minst fem veckors mellanrum, som en indikation på anmälningspliktigt ”alkoholmissbruk”. Vi tar starkt avstånd från denna tolkning”

En något pinsam detalj är att Transportstyrelsen talar om ”missbruk”, vilket är ett begrepp som inte används inom dagens diagnostik. Myndigheten är heller inte uppdaterad när det gäller intag av alkohol: den hävdar att 28-42 glas vin i veckan leder till en förhöjd nivå av PEth över 0,3 μmol/L. Det finns ingen aktuell forskning som stödjer detta.

I motsats till vad Transportstyrelsen tycks tro, kan ingen diagnos ställas baserat på enbart PEth-värden.

Debattörerna redovisar enkelt och klart vilka regler som gäller för återkallande av körkort, något som Transportstyrelsen kanske skulle ta sig tid till att läsa igenom och förmedla en korrekt information till allmänheten.

Forskargruppen avslutar sitt inlägg med det allvarliga påpekandet: ”som det nu blivit utgör Transportstyrelsens föreskrifter ett hinder i det kliniska arbetet. Detta kan leda till att människor inte får den hjälp med ett av våra största folkhälsoproblem”.

Läs gärna

1.Svensk förening för Beroendemedicins remissvar till Transportstyrelsen (BULLETIN 2/2025:27).
2.En aktuell studie (B-phosphatidylethanol testing to identify hazardous alcohol use…) doi.org/10.1080/02813432.2025.2456949.
3.Intervju I AoN: Ojämlik användning av PEth.

Psykologisk och psykosocial behandling kan minska både substansbruk och psykiska symtom hos patienter, som har en kombination av beroende och annat psykiatriskt tillstånd. Men i stort saknas vetenskaplig kunskap om effekter av läkemedel. Det visar en omfattande systematisk utvärdering som SBU har genomfört.

Rapporten visar att behandling fungerar!

Resultatet visar att psykologisk eller psykosocial behandling, särskilt förstärkningsmetoder, kan minska substansbruket vid svåra psykiska sjukdomar som schizofreni eller bipolär sjukdom. Vid depression, ångestsyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, kan psykologisk eller psykosocial behandling leda till att både substansbruket och de psykiska symtomen minskar, vilket gäller särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT) och integrerad behandling,.

I stort saknas vetenskaplig kunskap om effekter av läkemedel vid samsjuklighet, förutom för naltrexon, som kan minska alkoholkonsumtion vid samsjuklighet.

Rapporten: Behandling och sociala stödinsatser vid samsjuklighet mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd

Vi dricker mindre alkohol men attityderna verkar gå i motsatt riktning. Detta konstaterar IQ då det framkommer att knappt 7 av 10 svenskar tycker att det är helt fel att köra bil efter att ha druckit alkohol.

Bland unga under 29 år är det endast 58 procent som helt tar avstånd till att köra bil efter ett glas vin eller en öl. Mest avståndstagande är kvinnor 45–59 år, där 82 procent helt tar avstånd.

– Vi vet att unga är mer riskbenägna, och att konsekvenstänkandet är fullt utvecklat först i 25-årsåldern. Därför är det extra bekymmersamt att just unga verkar se mindre allvarligt på att dricka alkohol och köra bil, säger Mojtaba Ghodsi, som är chef för IQ.

För trettio år sedan startade ESPAD-undersökningarna. Idag är det 37 Europeiska länder som deltar i denna undersökning som sker anonymt. Totalt var det 113 882 tonåringar (15 – 16 år) som svarade på frågor om sina vanor beträffande alkohol, tobak, illegala droger, inhalationsdroger, läkemedel och NPS (Nya Psykoaktiva Substanser). Därtill frågor kring riskbeteende, dvs användningen av sociala medier, datorspel och spel om pengar.

Alkohol är fortfarande en vanlig drog i undersökningsgruppen, men konsumtionen visar på en minskande trend. Tre fjärdedelar av deltagarna har någon gång smakat alkohol och nästan hälften intagit alkohol under senaste månaden.

Tobaksrökning följer samma trend som för alkohol, men ett orosmoln är det ökande användandet av e-cigaretter. Ökningen ses i de flesta deltagande länderna.

Illegala droger (narkotika) minskar också. Vid 2015 års undersökning var det 19 procent som sade sig ha använt narkotika, i årets undersökning var det 14 procent. Det är inte oväntat cannabis som är den vanligaste drogen. Högst antal användare noterades 2003 (18 procent) och 2024 var det 12 procent som sade sig någon gång ha använt cannabis.

Anmärkningsvärt är att intag av NPS (3 procent) är högre än för droger som amfetamin, MDMA, Kokain och LSD/hallucinogener. Lustgas är med för första gången och det är 3,1 procent som använt denna drog. I en majoritet av länderna var det flickor som hade en högre prevalens av lustgasintag än pojkar.

Användningen av läkemedel som inte är ordinerade är ett ökande problem (14 procent). Ångestdämpande och lugnande medel är de förhärskande drogerna men även smärtstillande och läkemedel mot ADHD. Här är det också flickor som intar dessa läkemedel i högre grad än pojkar. Spel om pengar on line har ökat under senaste åren, främst bland flickor även om det är pojkar som spelar mest.

En nyligen publicerad systematisk översikt i JAMA Pediatrics visar att cannabisbruk under graviditet är kopplat till flera allvarliga neonatala sjukdomstillstånd. Det är en omfattande analys som inkluderade 51 observationsstudier med över 21 miljoner deltagare.

Att inta cannabis före födseln (prenatalt) var förknippat med ökad risk för låg födelsevikt, för tidig födsel, att barnet är litet i förhållande till sin graviditetsålder och ökad risk för perinatal (tiden kring födseln) dödlighet. Dessa fynd kvarstod även efter justering för samtidig tobaksanvändning, vilket tyder på att cannabis i sig kan vara en oberoende riskfaktor.

I en annan nyligen publicerad studie från Oregon indikerar att THC-exponering under graviditeten kan påverka fostrets lungutveckling, vilket potentiellt ökar risken för kroniska andningsproblem (ex astma) senare i livet.

Sammantaget visar dessa studier att cannabisbruk under graviditet är förknippat med ökade risker för både omedelbara och långsiktiga negativa utfall för barnet. Därför rekommenderar forskargrupperna att gravida kvinnor informeras om riskerna samt att i allmän hälsoinformation tas problematiken upp.

JAMA Pediatr. Published online May 5, 2025. doi:10.1001/jamapediatrics.2025.0689
https://news.ohsu.edu/2025/03/05

I en norsk alkoholrelaterad studie inkluderades drygt 76 000 kvinnor (31 – 70 år) som deltagit i en cancerutredning (NOWAC) där denna presenterade delundersökning gällde hur alkoholkonsumtionen var relaterad till utbildning, livsstil och hälsorelaterade faktorer.

Kvinnorna indelades i fem grupper beroende på mängden intagen alkohol och om intaget var stabilt, minskat eller ökat under perioderna som omfattade 1991-97, 1998-2003 och 2004-11.

De flesta kvinnorna hade i stort sett oförändrade alkoholvanor, men en grupp urskildes. Det var kvinnor med högre utbildning och bättre hälsotillstånd. Här framkom en ökning av alkoholkonsumtionen (det var framför allt vin) med stigande ålder, speciellt skedde ökningen runt pensioneringsåldern.

Doi.org/10.1093/alcalc/agaf005

Under maj månad utdelade Systembolaget de två återkommande forskningspriserna. Det juniora forskningspriset 2025 tilldelades utredaren och forskaren Siri Thor och Kunskapspriset fick Johan Edman som är professor i kriminologi.

Det juniora priset 2025

Siri Thor som är utredare hos CAN och forskare vid Karolinska Institutet. Hon disputerade 2023 med sin avhandling Alcohol-related harm among youth in Sweden.

Systembolagets juniora pris går till Siri Thor, som disputerade vid Karolinska institutet 2023, för sin forskning om ungdomars alkoholvanor och metodutveckling inom skolundersökningar. Genom att kombinera enkäter med registerdata har hon fördjupat kunskapen om hur alkoholrelaterade skador drabbar ungdomar med olika social bakgrund, inklusive de som inte klarar vanlig skolgång. Hennes arbete visar hur skolundersökningar kan utvecklas för att bättre fånga in riskgrupper, även i en tid då den totala alkoholkonsumtionen bland unga minskar.

Kunskapspriset 2025

Systembolagets kunskapspris tilldelas i år Johan Edman,professor vid Stockholms universitet, för sin betydelsefulla och mångfacetterade forskargärning, som under två decennier fördjupat förståelsen av den svenska alkohol- och missbrukspolitikens idéhistoriska, institutionella och ideologiska grunder. Genom att förena idéhistoriska metoder med begreppsliga analyser har han visat hur normer, problemformuleringar och samhällsvisioner har format statens hantering av missbruk och avvikelse – från tvångsvård och moralpolitik till medikalisering och expertstyrning. 

Sedan 1988 har CAN samlat in uppgifter om gatuprisutvecklingen för ett antal narkotikasorter. Med gatupris avses priset vid köp av små mängder i konsumentled. Sedan 2010 följs även priser för handel med större partier, det vill säga grossistpriser.

Ulf Gottormsson är ansvarig för undersökningen och motiverar varför man följer prisutvecklingen:

– Att följa prisbildens utveckling bidrar till förståelsen av hur narkotikatillgängligheten förändrats. Dagens priser är förhållandevis låga och indikerar en hög tillgänglighet. I princip all narkotika som används i Sverige importeras.

Emedan matpriser har gått upp så är det anmärkningsvärt att narkotikapriserna med hänsyn till inflationen snarare sjunkit. Detta trots flera negativa händelser under de senaste åren: pandemin med åtföljande rese- och transportrestriktioner, avlyssnad kommunikation mellan kriminella, allmänna kostnadsökningar till följd av en ökad inflationstakt, samt försvagningen av den svenska kronan. Utöver detta har narkotikabeslagen varit särskilt omfattande senare år, samtidigt som konfliktnivån mellan kriminella nätverk varit hög.

Det kan konstateras att amfetamin kostade 200 kronor per gram 2024, vilket är en femtedel av prisnivån i slutet av 1980-talet, när reala (inflationsjusterade) priser jämförs vilket betyder att i nominella priser handlar det om en halvering. Priset på heroin har fallit lika kraftigt medan kokainpriset halverats under perioden. Även cannabis (hasch och marijuana) uppvisar prisnedgångar, om än inte lika konsekvent nedåtgående, vilket sannolikt hänger samman med att den aktiva substansen blivit starkare. Vissa geografiska prisskillnader kan ses. Narkotika är generellt billigare i storstadslän.

CAN Rapport 233 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–202