Månad: april 2025

I majnumret av Neurology redovisas en studie som analyserar förhållandet mellan alkoholkonsumtion och åldersrelaterad neuropatologi i en populationsbaserad obduktionsundersökning. Bakgrunden är att långtidspåverkan av hög alkoholkonsumtion på såväl kognition som demens är oklar.

I studien inkluderades 1 781 individer med en medelålder på 74,9 år. Strax under hälften var kvinnor.

Ur den omfattande resultatredovisningen kan framhållas att individer med alkoholkonsumtion, till skillnad från icke-konsumenter, rent allmänt har en försämrad kognitiv förmåga. Denna effekt tillskrevs en hyalin arterioskleros. Likaså fann forskargruppen att såväl högkonsumenter som tidigare högkonsumenter löpte ökad risk för hyalin arterioskleros och ökad omfattning av neurofibrillära trassel. Detta också vid jämförelse med icke-alkoholkonsumenter.

Högkonsumenter som slutat dricka alkohol förknippades med mindre hjärnsubstans och sämre kognitiv förmåga, vilket inte noterades för aktiva moderata konsumenter, ej heller för högkonsumenter.

Sammanfattningsvis konstateras att vid intag av minst 8 glas per vecka förknippades med 133 procent högre risk för hyalin arterioskleros, hjärnskada med påverkan på minne och problemlösning. Detta i jämförelse med icke-konsumenter. Dock, bristen på longitudinella studier för långtidseffekter av alkoholkonsumtion gör att forskarna ser begränsningar i möjligheten att göra generella tolkningar av resultaten.

Neurology, may 2025

I en pilotstudie från Göteborgs universitet som presenterades på senaste APA-konferensen framkommer resultat som indikerar att defekter vid födseln som är orsakade av alkoholkonsumtion under graviditeten kan vara lika vanlig i Sverige som i andra europeiska länder. Detta är den första undersökningen av prevalensen för FASD i Sverige.

Det var 206 individer som undersöktes och alkoholspektrumstörningar (FASD) hittades hos 19 barn varav fem hade den allvarligaste varianten (FAS, fetalt alkoholsyndrom). Prevalensen för FASD är enligt denna lilla studie 5,5 procent (2,4 procent för FAS). Som exempel nämns i föredraget att Irland har en prevalens för FASD på 4,8 procent, Italien 4,5 procent och Kroatien 5,3 procent.

Alkoholspektrumstörningar omfattar ett brett spektrum av skador, från milda till svåra och kan omfatta inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, svårhanterlig impulskontroll och motoriska problem. I allvarligaste fallen ses för sjukdomen specifika ansiktsdrag och låg födselvikt.

Med tanke på att FASD är så lite diagnostiserad i landet manar författarna till uppföljande större studier för att få en djupare kunskap om skadeutvecklingen vid alkoholkonsumtion under graviditet.

doi.org/10.1111/apa.70059

I England liksom i flera andra länder ledde covid-pandemin till ökad alkoholrelaterad dödlighet. Syftet med en nu publicerad studie i The Lancet var att undersöka huruvida det skett förändringar efter pandemin beträffande olika definierade karakteristika.

Fram till 2019 var den årliga alkoholrelaterade döden i England i stort sett oförändrad. Från pandemistarten ökade dödstalet snabbt, år 2020 var ökningen 19,4 procent, ett år senare hade det skett ytterligare en ökning med 13,5 procent. Den högsta noteringen var 2022 med en dödlighet på 14,7 procent per 100 000 invånare.

Högsta dödligheten 2022 noteras för män och den vanligaste orsaken var alkoholrelaterad leversjukdom. Relativt sett gällde den största ökningen akut dödlighet även om den i antal var betydligt lägre än leverdödligheten.

Sammanfattningsvis konstaterar rapportens författare att den ökade alkoholrelaterade döden under pandemin inte bara består utan även ökat ytterligare efter pandemin, vilket bör föranleda rekommendationer att minska alkoholkonsumtionen på populationsnivå och dessutom förstärka diagnostiken för att upptäcka leversjukdom i ett tidigt stadium och naturligtvis erbjuda effektiv behandling.

I april försvarade Josefine Östh sin avhandling Mobile Phone Technology for reduced drinking: Novel methods for measuring alcohol consumption and treating alcohol dependence.

Inklusionskriterierna för att ingå i studien var diagnosen alkoholberoende och ett mönster av intensivt drickande men utan psykiatrisk samsjuklighet eller sociala problem. Den övergripande frågeställningen var om en app (applikation på smartphone/surfplatta) kan göra det enklare att förändra sina alkoholvanor. Kan den egna medvetenheten om konsumtionen vid högt alkoholintag leda till förändring?

Två app-baserade system användes, ett med en alkoholkalender och ett med en promillemätare. Avhandlingens bas var randomiserade kontrollerade försök (RCT) som uppdelades i fyra separata artiklar varav två är publicerade och två på väg.

Sammanfattningsvis visar resultaten att alkometer kopplad till smartphone-app tillsammans med sedvanlig behandling (Time Line Follow Back inkl PEth) leder till minskat alkoholintag jämfört med enbart sedvanlig behandling.

App-systemen visar sig i detta projekt vara så tillförlitliga att de skulle kunna möjliggöra behandling i större omfattning utan täta mottagningsbesök, vilket kan leda till ökad tillgänglighet för behandling av alkoholberoende.

Utförligare om avhandlingen i BULLETIN nr 2/2025

CAN gjorde under pandemins första år (2020) en undersökning för att ta reda på om personernas alkoholkonsumtion hade förändrats. Det ställdes också frågor om pandemin hade påverkat personernas psykiska välbefinnande samt deras arbete och ekonomi.

Bland de som förändrade sin konsumtion var det fler som minskade den, än som ökade den.

När det handlade om psykiskt välbefinnande visade det sig att 57 procent av personerna i undersökningen svarade att deras psykiska välbefinnande hade påverkats negativt vilket återspeglades i ökad alkoholkonsumtion. Det var dock inte konsekvent. En grupp som minskat sin konsumtion bland de med försämrat psykiskt välbefinnande var framför allt yngre personer.

can.se

Regeringen och flera oppositionspartier har kommit överens om att höja inköpsåldern för alkohol. Bakgrunden är att de nya reglerna ska få ner konsumtionen för de danska ungdomarna som dricker mest alkohol i Europa. De danska lagstiftarna uppskattade uppenbarligen inte denna mindre hedrande förstaplats.

När det gäller alkohol är det sedan april 2025 inte tillåtet att sälja alkoholhaltiga drycker som överstiger 6% till 16-17-åringar (varit tillåtet upp till 16,5 volymprocent) och därtill får de inte köpa någon alkohol alls efter klockan 22 i utomhusområden. Det är förbjudet för äldre att köpa alkohol och sälja till minderåriga.

Priser och regler för inköp av tobaks- och nikotinprodukter har också justerats prismässigt och även var man får röka.

Böterna för brott mot reglerna höjs så att det kostar 50 000 danska kronor första gången en butik ertappas med att sälja nikotin, tobak och alkohol till unga under åldersgränsen eller för att sälja illegala nikotinprodukter.

Yle.fi