Månad: november 2024

Upprepade krampanfall i alkholabstinensen kan leda till epilepsi. Det framkommer i en undersökning från Sydkorea. Det är individer med alkoholberoende som kort efter att alkoholabstinensen gör sig gällande kan utveckla krampanfall, vanligen av typen grand mal. Förekommer upprepade krampanfall i abstinensfasen är det risk för att genuin epilepsi utvecklas och till följd därav kronisk antiepilepsimedicinering.

Undersökningen omfattade 191 patienter och 99 av dessa fick upprepade krampanfall. Det var 79 som slutade med epilepsi. Bakgrunden till att epilepsin permanentades var, förutom alkoholberoendet, antalet upprepade krampanfall, status epilepticus, EEG- och MRi-fynd som tillsammans uppfyllde kriterierna för epilepsidiagnosen. Alla dessa patienter var i behov av anti-epileptisk medicinering.

Resultatet av undersökningen talar för att det är viktigt att tidigt identifiera upprepade abstinenskrampanfall och en begynnande epilepsi. Detta understryker vikten av att tidigt sätta in anti-epileptisk medicinering.

Doi.org/10.1111/acer.15449

Den asiatiska bålgetingen, som är lika stor som den europeiska, mumsar ofta på mat som innehåller alkohol utan att bli påverkad. Detta har en forskargrupp vid Ben-Gurionuniversitetet upptäckt och undersökt detta fenomen vidare.

Bålgetingens diet består främst av nektar och mogen frukt som inkluderar druvor. Frukterna innehåller socker som på ett naturligt sätt jäser till etanol. För de flesta djur är detta ett toxisk intag. Så icke för bålgetingen.

I forskningslabbet serverades en grupp bålgetingar under en vecka en alkoholhaltig dryck som enda föda. Som högsta koncentration fick djuren 80-procentig alkohol, dvs fyra gånger så hög alkoholhalt som inte finns i naturen. Även den starka lösningen sörplades in med uppenbar förtjusning – utan att ha någon påvisbar alkoholeffekt, varken på beteende eller livslängd.

Att utan sidoeffekter kunna inta så stora och höga alkoholkoncentrationer finns inte beskrivet hos någon annan djurart.

NewScientist

En 45-årig kvinna i Luleå önskade byta sitt förnamn till Marijuana. Det gick inte namnbeviljande myndighet (Skatteverket) med på eftersom man ansåg att det kunde väcka anstöt och vara henne till men.

När och varför marijuana började användas som pseudonym för cannabis är osäkert. Begreppet marijuana för cannabistobaken härstammar dock från 1890-talets Mexiko. Namnet och drogen spred sig successivt norrut via migration över Rio Grande till Texas.

Sannolikt härstammar dock marijuana från kvinnonamnen Maria y Juana (på engelska Mary Jane) som var slang inom den mexikanska militären med den ursprungliga betydelsen prostituerad eller bordell. I denna betydelse må vi ha en viss förståelse för Skatteverkets beslut.

En annan kanske rimligare förklaring är att ordet härstammar från aztekernas benämning: mallihuan som med spanskt uttal liknar marijuana.

Temadag Kloka Kliniska Val – var är vi och vart är vi på väg?

SLS arbetsgrupp Kloka Kliniska Val bjuder in till temadag den 5 februari 2025 i SLS hus: Svenska Läkaresällskapets hus, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm och online.

Förbered dig genom att läsa Ledaren i Bulletin nr 4 2024, finns också att nå direkt här via annonserna.

Systembolaget publicerade i november 2024 års Alkoholindex, som är en årlig attitydundersökning. Det är Novus som samlar in material och analyserar. Resultatet visar att det är fortsatt restriktiv attityd till berusningsdrickande bland äldre (65+) och till viss del bland kvinnor. För yngre personer är det en mer tillåtande attityd till berusningsdrickande, tydligast ses detta bland yngre män.

Jämfört med 2020 års alkoholindex är det totalt sett något färre som har en tillåtande attityd till berusningsdrickande (63,4 procent jämfört med 59,1 år 2024).

Det är 5 500 svenskar som tillfrågats. En majoritet tycker att det är fel att bli berusad när barn är med, men det är en något mindre andel som tycker så i årets undersökning. Förra året var det 84 procent som tyckte det var fel, i årets undersökning var det 83 procent som svarade att det var fel.

En lägre andel tillfrågade tyckte att det var fel att bli berusad när man äter middag på restaurang. Det var samma som vid förra undersökningen: 57 procent. På en firmafest var det lite mer tillåtande, men 40 procent tyckte det var fel att emellanåt blir berusad under det kollegiala festandet.

Alkoholindex är en årligt återkommande undersökning om attityden till alkohol i Sverige och frågorna handlar om hur svenskar mellan 17 och 84 år ser på berusningsdrickande i olika situationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är just att följa hur synen på alkohol förändras över tid.

Systembolaget.se

Även om psykedeliska substanser användes redan för mer än 10 000 år sedan fokuserar författarna Vamvakopoulou och Nutt i en översiktsartikel i European Addiction Research kring nutid. Från urminnes tider kom de psykedeliska substanserna till användning i samband med ritualer och ceremonier, men avtog med årtusenden för att helt leva sitt liv i skymundan under den sk civiliserade världen – fram till nu.

Det är först under senare tid som de psykedeliska drogerna åter blivit aktuella, nu i en terapeutisk kontext eller mer specifikt: som en behandling av beroendesjukdomar. Det är substanser som psilocybin, LSD, DMT, meskalin, ketamin ibogain, metamfetamin.

Bakom historiken ligger naturligtvis nestorn inom området, den understundom kontroversielle men i mångt respekterade beroendeforskaren, professor David Nutt.

Läsvärd artikel.

Rättsmedicinalverket har på uppdrag av Folkhälsomyndigheten studerat trafikdöden under den senaste tioårsperioden.

Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri.

Sammanlagt avled 1 525 förare i Sverige under tioårsperioden. Alkohol och/eller narkotika återfanns hos 39 procent av de avlidna. Enbart narkotika identifierades hos 23 procent, alkohol hos 11 procent. Hos 5 procent av de avlidna identifierades både alkohol och narkotika.

Folkhälsomyndigheten