Månad: juli 2021

Det finns flera studier som rapporterar om alkohols möjliga cardioprotektiva effekt hos friska. Nu har en mycket omfattande studie publicerats i BMC Medicine i vilken man undersökt alkohols effekt på patienter som haft hjärt-kärlsjukdom. Det har hittills varit oklart om denna patientgrupp efter genomgången sjukdom kan dricka alkohol.

Den här brittiska meta-analysstudien är såväl stor som till synes välgjord men enligt författarna med vissa reservationer beträffande resultaten. Forskningsrapporten omfattar tre cohorter om 17 000 hjärtpatienter och dessutom har man gått igenom tidigare forskning som omfattar 12 studier som inkluderar 48 000 patienter. Detta är en av de största studierna inom området.

De sammanvägda resultaten av ovan relaterade studier antyder att relationen mellan alkoholkonsumton och död hos patienter med hjärt-kärlsjukdom har den största riskreduceringen vid 7 g/dag för dödlig utgång oavsett orsak och vid 8 g/dag för hjärt-kärlsjukdom, allt i förhållande till de som inte dricker alkohol (0-gruppen).

Forskargruppen påpekar att resultaten ska tolkas med försiktighet, men påpekar samtidigt att det finns en positiv antydan att de patienter som drabbats av någon form av hjärt-kärlsjukdom inte behöver avstå från alkohol av medicinska skäl.

Läs fortsättningen med kritiska kommentarer till forskningsrapporten av professorerna Claes Held, Sven Andréasson och Tim Stockwell.

BMC Medicine, https://doi.org/10.1186/s12916-021-02040-2; DN 210727; Lancet 2019;http://dx.doi.org/10.1016/ S0140-6736(18)31772-0

Världshälsoorganisationen WHO klassar elektroniska cigaretter som hälsofarliga och måste regleras bättre för att tobaksindustrins sätt att göra ungdomar nikotinberoende ska stävjas.

Michael R. Bloomberg är knuten till WHO som global ambassadör inom området. Han skriver på WHOs hemsida:

– Mer än en miljard människor världen över röker fortfarande. Cigarettförsäljningen har minskat men tobaksindustrin har en aggressiv marknadsföring av nya produkter – som e-cigaretter och upphettade tobaksprodukter – och försöker påverka regeringar att begränsa regleringarna för dessa produkter. Tobaksindustrins mål är enkel: att få en ny generation att fastna för nikotin. Vi kan inte tillåta att detta sker.

Idag är försäljning av elektroniska nikotinprodukter förbjudna i 32 länder. Ytterligare 79, däribland Sverige,  har infört lagar kring hur produkterna får säljas eller marknadsföras, medan 84 länder helt saknar regler och riktlinjer, enligt WHO.

Den drogrelaterade dödligheten ökar dramatiskt i Skottland, som nu har de högsta drogrelaterade dödstalen i Europa med 25,2 fall per 100 000 invånare. Sedan 2013 har dödstalen stigit med 137 procent, eller i siffror från 527 till 1 339. Det har skett en successiv ökning från år till år.

Värst utsatta är de fattiga områdena i Dundee, Glasgow och Inverclyde.

Enligt Folkhälsomyndigheten i Sverige inträffade under 2019 totalt 894 dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar, vilket motsvarar 11 dödsfall per 100 000 invånare.

The Guardian, Folkhälsomyndigheten

Alkohol påverkar ventrala tegmentala arean (VTA) och pådraget av dopamin från dessa neuron vilket är huvudorsaken till det etanolinducerade systemet för belöning och förstärkning. Mycket känner man till men inte varför antagonister i allmänhet inte släcker ut detta inducerande system.

Forskargruppen som publicerat denna rapport har tidigare visat att jonkanalen KCNK13 spelar en viktig roll för påverkan av VTA-neuronerna hos möss.

Ett resultat av fortsatt utveckling av ovanstående projekt är att man funnit att nivåerna av KCNK13 signifikant minskade när man preparerade hjärnsubstans för elektrofysiologiska undersökningar. Nu visar man att alkoholinducerad VTA-excitation reducerades rejält efter en knockdown-dos med liten dos av siRNA.

Det nya alkoholkänsliga proteinet KCNK13 kan vid fortsatt undersökning visa sig vara öppning till utvecklingen av nya behandlingsalternativ som kan påverka alkoholeffekten på belöningssystemet.

Alcoholism Clin Exp Res 2021/05/07

Det har länge diskuterats utan någon reell konklusion huruvida cannabis är en inkörsport till skadligt intag av opioider. Den här presenterade studien är en meta-analys och forskargruppen från Sydneys universitet noterar till sin förvåning att det knappast finns några riktigt bra forskningsrapporter som undersökt just cannabis i förhållande till andra droger.

Det finns dock sex studier som bedömdes ha tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i analysen. De kom från USA, Australien och Nya Zealand. Rapporterna är publicerade mellan 1977 och 2017 och omfattar totalt 102 461 patienter.

Med tanke på dessa forskningsrapporters kvalitet måste resultaten ses som indikation mer än konklusion. Icke förty så föranleder meta-analysen till ställningstagandet att det sannolikt finns ett kausalt samband mellan cannabis och skadligt opioidintag (Opioid Use Disorder). Det finns anledning att fördjupa denna forskningsinriktning.

Addiction 116: doi:10.1111/add.15581

Den amerikanska opioidkrisen har sedan 1999 förorsakat hundratusentals dödsfall till följd av överdos. Vissa regioner har drabbats oerhört hårt. Två läkemedelsföretag har hittills fått legala konsekvenser av sådan omfattning att de inte längre existerar (Perdue och InSys, se artikel i Bulletin nr 3/21 sid 16).

Nu har en grupp statsåklagare i 15 delstater framfört förslag till en omfattande ekonomisk uppgörelse med ett riktmärke på 26 miljarder dollar. Eftersom vissa stater inte är så hårt drabbade finns det ett visst motstånd mot en uppgörelse av denna omfattning men åklagarna menar att det vore skandal om uppgörelsen inte fullföljs.

Läget just nu är att den ekonomiska uppgörelsen ska omfatta de tre största farmakadistributörerna McKesson Corp, Cardinal Health Inc och AmerisourceBergen Corp som förväntas betala 21 miljarder dollar medan läkemedelsföretaget Johnson & Johnson (producerar opioider) ska betala 5 miljarder.

Pengarna ska i första hand gå till rehabilitering av opioidberoende.

Guardian 210722

Under hösten är det dags att dela ut Svensk förening för Beroendemedicins förnäma Jörgen Engel Stipendium och tillsammans med Nordic Drug delas Stora Priset ut.

Jörgen Engel Stipendium på 10 000 kronor tilldelas Lydia Kalafateli för en studie där hon undersökt effekterna av en amylin- och calcitonin-receptoragonist i djurmodeller av alkoholberoende. Resultaten från hennes sofistikerade experiment i både mus och råtta pekar på att detta kan vara en ny intressant mekanism för farmakologisk behandling av alkoholberoende i framtiden. Stipendiet delas ut i samband med föreningens Vetenskapliga möte i Stockholm den 26 november.

Nordic Drugs Stora Pris i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin tilldelas Uppsalas Forum för forskning om Läkemedels- och Drogberoende (U-FOLD) som under de senaste 10 åren etablerat sig som en viktig aktör inom beroendeområdet, med bland annat forskning och utbildningar som fått stor positiv betydelse även på nationell nivå. Genom att uppmärksamma beroendefrågor har U-FOLD också bidragit på ett konstruktivt sätt i den breda samhällsdebatten.  I samband med tioårsjubileet för Stora Priset den 10 november i Malmö delas årets pris ut. Det är på 50 000 kronor.

Folkhälsomyndigheten presenterade under våren 2020 data om den svenska narkotikasituationen för 2019 med uppdatering av senast tillgängliga data för användning av cannabis i befolkningen.

Cannabis var den vanligaste narkotikatypen i Sverige 2020, vanligast bland yngre och bland män. Enligt rapporten har 3,8 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år använd cannabis under de senaste 12 månaderna. I åldersgruppen 16–34 år hade 9,5 procent av männen och 5,4 procent av kvinnorna använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

I tidigare forskning har det framkommit att ungdomar och vuxna med autismspektrumsjukdomar är benägna att använda droger i större utsträckning än icke-autistiska. Den här refererade studien hade som syfte att jämföra bakgrunden till och omfattningen av droganvändning mellan autistiska och icke-autistiska individer.

I studien deltog 2 386 individer (varav 1183 med autism, något fler kvinnor än män). Tolkningen av de framkomna resultaten var att för de med autism var det mindre troligt att de rapporterade sitt drogintag. De rapporterade ävenledes att drogerna i stor utsträckning användes som självmedicinering.

Det var framför allt underrapportering av regelbunden alkoholkonsumtion, även berusningsdrickande men det gällde även tobaksrökning och allmänt drogintag. För rekreationellt bruk av droger var individerna med autism (jämfört med gruppen utan autism) nio gånger mer benägna att tillstå detta. Orsaken till detta drogintag var för att lättare kunna hantera sitt upplevda mentala tillkortakommande.

Forskargruppen menar att det är viktigt för kliniker att vara varse om sårbarheten som är kopplad till drogintag hos autistiska patienter och fokusera på samsjukligheten mellan autism och det förekommande drogintaget. Ett förebyggande arbete bör inledas redan i barndomen.  

Lancet Psychiatry July 1, 2021 doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00205-4