År: 2020

Jämfört med tidigare år har mängden upptäckta droger i avfallsvatten ökat under 2019. De droger som analyserats är kokain, amfetamin/metamfetamin och MDMA (Ecstasy). 
   I Londonområdet kokain har minskat även om det fortfarande är högt, men nu mindre än i såväl Antwerpen som Amsterdam. Det är i väster och söder inom EU som redovisar högsta resultaten, framför allt i städer i Belgien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien. Det finns en viss ökning österut, men fortfarande låga koncentrationer. Sverige hamnar långt ner i statistiklistan medan Danmark ligger betydligt högre om än inte bland de främsta.
   Geografiskt ses i stort samma för amfetamin, det är i nordliga och östra delen inom EU-området som har de högsta koncentionerna i det analyserade avfallsvattnet. Undantag är södra Europa som har låga halter. Sverige håller sig framme med Stockholm, som intar den mindre hedrande förstaplatsen med Gävle på andra, båda en bra bit före de övriga städerna i undersökningen. 
   Metamfetamin har historiskt sina EU-rötter i Tjeckien och Slovakien, men nu får dessa länder sällskap med Cypern, östra delen av Tyskland och Spanien. Även i norra Europa ökar metamfetamin. Tjeckien leder statistiken följt av Tyskland. Norge ligger förhållandevis högt medan Sverige kommer långt bak i tabellen.
   För MDMA ser högsta mängderna i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Tre nederländska städer intar de tre första platserna. Sverige och Stockholm kommer på 25:e plats, strax därefter kommer Uppsala. 
 emcdda.europa.eu

En undersökning som gjordes bland högstadie- och gymnasieeleverna i Karlshamns kommun 2016 visade att 42 procent av flickorna i gymnasiet hade provat narkotikaklassade läkemedel. Förra året hade antalet minskat till sex procent. 
   Detta är enligt de sociala myndigheterna i staden ett resultat av information och en handlingsplan för alla elever, vårdnashavare och personalgrupper i de kommunala skolorna. 
   I länets residensstad verkar det vara tvärtom enligt polisen: droganvändandet ökar bland ungdomar i Karlskrona. Kanske man ska ta en titt 6 mil österut.
SVT Nyheter Blekinge

I en välformulerad artikel i Svenska Dagbladets Debatt tycker de två professorerna Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke att nu räcker det: trots olika statliga satsningar och utredningar under mer än 20 år har knappast problemen med det delade huvudmannaskapet vid beroende minskat – snarast ökat.
De skriver:
– Vi menar att hälso- och sjukvården i Sverige självklart bör behandla alla hälsoproblem, även beroendeproblematik, precis som sker i nästan alla andra länder. Det finns ingen anledning att särbehandla patienter med beroendesjukdomar i förhållande till andra patientgrupper.
   Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke ger uttryck i sin artikel samma som Svensk förening för Beroendemedicin ständigt framhållit – att realisera den utomordentliga Missbruksutredningen från 2011 som Socialdepartementet i princip utan åtgärd satte in i bokhyllan, längst in. 
Svenska Dagbladet Debatt 200304

Socialutskottet har enhälligt beslutat att narkotikapolitiken ska utredas, men socialminister Lena Hallengren (S) fastslog snabbt att avkriminalisering av eget bruk inte ska omfattas av den kommande utredningen. Detta är ett allvarligt misstag. Från Svensk förening för beroendemedicin kräver vi att denna viktiga del av narkotikapolitiken utreds, och att utredningen får vägleda framtida ställningstaganden.
Läs hela debattartikeln (DN-debatt 200222)

Under 2019 fattade Transportstyrelsen beslut om att återkalla 36 692 körkort vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år då 34 617 körkort återkallades. Den största procentuella ökningen sker i återkallelsegrund 1 vilket i huvudsak betyder rattfylleri eller drograttfylleri. Ökningen i den kategorin var 13,1 procent.
Transportstyrelsen 200127

LSD uppfattades under 1950-60-talen som ett mirakel-läkemedlet – för i princip allt beroende men framför allt var det standardbehandling för alkoholberoende på flera ställen i USA och Kanada. Här var det ett halvdussin sjukhus som erbjöd denna behandlingsform.  Efter att ha legat i träda har forskare under senaste decenniet tagit upp tråden. 

Läs hela artikeln LSD

 En forskargrupp kring den världsledande kognitivexperten på cannabis, doktor Staci Gruber, har undersökt hur marijuana påverkar bilförare. I en körsimulator för bilar har kroniska tunga rekreationsanvändare av marijuana undersökts beträffande trafiksäkerhet. Under försöket var ingen påverkad av marijuana utan tvärtom, inget pågående intag. Kontrollgruppen hade aldrig använt någon form av cannabis.

   Resultatet blev anmärkningsvärt. Jämfört med icke-användarna, hade cannabisbrukarna fler olyckor, körde snabbare, och körde oftare mot rött ljus. De som börjat med cannabis tidigt i åren (före 16 års ålder) hade sämre resultat än de som börjat senare i livet. Forskning visar också entydigt på att tidig debut med droger, inklusive cannabis, är förknippad med sämre kognitiv förmåga (enligt en av forskarna, Mary Kathryn Dahlgren).
   Forskargruppen drar slutsatsen att rekreationsbruk av marijuana kan ha en negativ påverkan på körförmågan. Till detta må läggas att invånarna i de amerikanska delstater som legaliserat marijuana upplever ett ökat problem med förare som under färden är påverkade av drogen.
   Med tanke på en ökad marknad för medicinsk cannabis är det viktigt att också tänka på möjligt risktagande i trafiken. Eftersom det är olika kategorier användare finns anledning att undersöka förhållandet.
Forskningsrapport från McLean Hospital 14 jan 2020 (mvleanhospital.org). 
Foto Sternebring

Stor alkoholkonsumtion är bland annat förknippad med förmaksflimmer, men vad sänkt alkoholkonsumtion (helst till noll) gör som sekundär prevention är oklart. Detta är bakgrunden till att en multicenter, prospektiv, öppen RCT-undersökning genomförts vid sex sjukhus i Australien.
   I studien inkluderades 140 vuxna som uppgav en veckokonsumtion på 10 standardglas (à 12 gram ren alkohol) eller mer och hade ett paroxysmalt eller bestående förmaksflimmer. Indelningen gjordes i två lika stora grupper: A skulle avstå från alkohol och B skulle behålla sin vanliga alkoholkonsumtion.
   Det tog längre tid innan den alkoholfria gruppen åter hade förmaksflimmer (p=.005) efter en tvåveckors kontrollperiod (nykterhet vs vanliga intaget) medan vid sexmånadersuppföljningen hade alkoholfria gruppen (A) signifikant skillnad i flimmerfrekvens jämfört med grupp B (p=.01).
   Forskargruppen tillåter sig konkludera att nykterhet reducerar flimmerfrekvensen för ordinära (enligt definitionen ovan) alkoholkonsumenter med förmaksflimmer.
N Engl J Med 2020;382:20-28