Under 2019 fattade Transportstyrelsen beslut om att återkalla 36 692 körkort vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år då 34 617 körkort återkallades. Den största procentuella ökningen sker i återkallelsegrund 1 vilket i huvudsak betyder rattfylleri eller drograttfylleri. Ökningen i den kategorin var 13,1 procent.
Transportstyrelsen 200127
 |
Bulletin nummer 1 2020
|
LSD uppfattades under 1950-60-talen som ett mirakel-läkemedlet – för i princip allt beroende men framför allt var det standardbehandling för alkoholberoende på flera ställen i USA och Kanada. Här var det ett halvdussin sjukhus som erbjöd denna behandlingsform. Efter att ha legat i träda har forskare under senaste decenniet tagit upp tråden.
Läs hela artikeln LSD
En forskargrupp kring den världsledande kognitivexperten på cannabis, doktor Staci Gruber, har undersökt hur marijuana påverkar bilförare. I en körsimulator för bilar har kroniska tunga rekreationsanvändare av marijuana undersökts beträffande trafiksäkerhet. Under försöket var ingen påverkad av marijuana utan tvärtom, inget pågående intag. Kontrollgruppen hade aldrig använt någon form av cannabis.
Resultatet blev anmärkningsvärt. Jämfört med icke-användarna, hade cannabisbrukarna fler olyckor, körde snabbare, och körde oftare mot rött ljus. De som börjat med cannabis tidigt i åren (före 16 års ålder) hade sämre resultat än de som börjat senare i livet. Forskning visar också entydigt på att tidig debut med droger, inklusive cannabis, är förknippad med sämre kognitiv förmåga (enligt en av forskarna, Mary Kathryn Dahlgren).
Forskargruppen drar slutsatsen att rekreationsbruk av marijuana kan ha en negativ påverkan på körförmågan. Till detta må läggas att invånarna i de amerikanska delstater som legaliserat marijuana upplever ett ökat problem med förare som under färden är påverkade av drogen.
Med tanke på en ökad marknad för medicinsk cannabis är det viktigt att också tänka på möjligt risktagande i trafiken. Eftersom det är olika kategorier användare finns anledning att undersöka förhållandet.
Forskningsrapport från McLean Hospital 14 jan 2020 (mvleanhospital.org).
Foto Sternebring
Stor alkoholkonsumtion är bland annat förknippad med förmaksflimmer, men vad sänkt alkoholkonsumtion (helst till noll) gör som sekundär prevention är oklart. Detta är bakgrunden till att en multicenter, prospektiv, öppen RCT-undersökning genomförts vid sex sjukhus i Australien.
I studien inkluderades 140 vuxna som uppgav en veckokonsumtion på 10 standardglas (à 12 gram ren alkohol) eller mer och hade ett paroxysmalt eller bestående förmaksflimmer. Indelningen gjordes i två lika stora grupper: A skulle avstå från alkohol och B skulle behålla sin vanliga alkoholkonsumtion.
Det tog längre tid innan den alkoholfria gruppen åter hade förmaksflimmer (p=.005) efter en tvåveckors kontrollperiod (nykterhet vs vanliga intaget) medan vid sexmånadersuppföljningen hade alkoholfria gruppen (A) signifikant skillnad i flimmerfrekvens jämfört med grupp B (p=.01).
Forskargruppen tillåter sig konkludera att nykterhet reducerar flimmerfrekvensen för ordinära (enligt definitionen ovan) alkoholkonsumenter med förmaksflimmer.
N Engl J Med 2020;382:20-28