År: 2017

Folkhälsomyndigheten har under 2017 på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Utredningen konstaterar att det är en heterogen grupp, varför det är svårt att uttala sig om narkotikabruk är vanligare bland ensamkommande jämfört med andra ungdomar.
   Andelen med känd narkotikaanvändning bland ensamkommande varierar mellan 2 och 11 procent. Utredarna poängterar att det redovisade resultatet är uppskattningar. De vanligaste drogerna är cannabis, alkohol och tramadol.
   Faktorer som ökar risken för narkotikabruk eller problem relaterade till narkotikabruk för ensamkommande är många, bl a självmedicinering, psykisk ohälsa, lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg levnadsbas.
   Enligt rapport från Statens institutionsstyrelse (SiS) var under 2016 var fjärde tvångsintagen en ensamkommande pojke, motsvarande under 2017 hade andelen ökat till var tredje.
   Utredarna konstaterar att narkotikabruk förekommer och måste tas på allvar. Utvecklingen betraktas som oroande bland dem som intervjuats.

 

Den 29 januari anordnar Föreningen för Ungdomsmedicin en konferens om ungdom och spelande – påverkar dagens medievanor ungdomar hälsa? Går det att bli spelfri och var finns hjälpen? Konferensen äger rum i Stockholm i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Program och anmälningsblankett finns på föreningens hemsida http://sffu.barnlakarforeningen.se/kalender/utbildningsdag-291-2018/.

I en undersökning som genomförts av CAN har 6 124 elever i årskurs 9 svarat på 6 frågor om negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholvanor. Frågorna gäller hela uppväxttiden och inte tidsbegränsat som man brukar.
   Resultatet måste värderas mot bakgrunden av att det är de ungas upplevelser som kommer fram, inte föräldrarnas faktiska konsumtion.
   Det framkommer att var 5:e tonåring i studien tycker att deras föräldrar någon gång har druckit för mycket. Två av tio anser att en förälder någon gång har visat upp problematiskt drickande.Resultatet visar också att elva procent av pojkarna och sjutton procent av flickorna, enligt denna undersökningsmodell, bedömer att de lever i en missbruksmiljö.
   Forskarna menar naturligtvis att det är svårt att veta exakt när en förälder har nått en gräns. 
   Studien mäter elevernas upplevelser, så det kan säkert skilja sig mellan olika barn, men resultatet kan ändå vara värt att leda till eftertanke.

SvD171213

Årets MediaDiplom tilldelas Therese Bergstedt och Johan Wicklén, vetenskapsreportrar på Sveriges Television. De erhåller diplomet för en journalistisk gärning som kännetecknas av starkt engagemang för personer med beroendesjukdomar, en gedigen sakkunskap och en förmåga att ifrågasätta etablerade sanningar.

   En utförligare presentation av diplomanderna kommer i Bulletins februarinummer.
   Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Årets Diplom överlämnas vid en enkel ceremoni i samband med föreningens årsmöte den 30 november. 


Therese och Johan

 

Våra politiker har ännu inte gett upp den utopiska tanken om ett narkotikafritt samhälle varför regeringen med bestörtning tvingas konstatera att dödligheten bland droganvändare ökar istället för minskar. Sverige är ett av de länder i Europa som har högsta dödligheten till följd av droger.
   Nu satsar regeringen på samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att få en strategi som gör att man upptäcker nya droger eller förändrade missbruksmönster.
   Folkhälsomyndigheten får 1,5 miljoner under 2017 för sitt uppdrag och ytterligare 1,5 miljoner för införandet av det nya varningssystemet under 2018. Socialstyrelsen får ett tillskott på 3,5 miljoner under 2018. På ett sätt låter det som mycket pengar, men frågan är hur långt de räcker.
Så här ser uppdragen ut.
Folkhälsomyndigheten får i uppdrag:
– att i samverkan med Socialstyrelsen utreda förutsättningarna ett varningssystem så att myndigheter tillsammans i ett tidigt skede kunna upptäcka substanser eller förändrat missbruksmönster som kan orsaka plötslig ökning av dödsfall. Uppdraget ska ske i samverkan med Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen får i uppdrag:
– att presentera förslag till en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för fortsatt vård, behandling och uppföljning av personer som kommer till akutmottagningarna på grund av en överdos.
– att i samverkan med Folkhälsomyndigheten ta fram information om överdosrisker och säkrare användning riktad till personer som brukar narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.
– att i samverkan med Folkhälsomyndigheten utreda möjligheterna att utveckla riktad hälsoinformation om drogmarknaden och akuta risker m.m. till personer som brukar narkotika.
– att utveckla och ta fram ett kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende samt lämna förslag till samverkansformer mellan huvudmännen. Kunskapsstödet ska beakta köns- och åldersspecifika behov hos patienterna och innehålla modeller för brukarmedverkan.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden

 

Cochrane Library har sammanställt studier som omfattar individanpassad digital intervention som syftar till att minska skadlig alkoholkonsumtion. Rapporten omfattar 57 arbeten i vilka forskarna jämförde resultaten från gruppen som fått råd via dator eller mobiltelefon med en kontrollgrupp som inte fick denna möjlighet. Studien fortgick i 12 månader.
   Sammanfattningsvis framkom evidens för att individer som fick den digitala rådgivningen klarade sig bättre än kontrollgruppen. Intressant resultat var också från fem studier i vilka man jämförde resultaten för digitala gruppen med en kontrollgrupp som fick råd face-to-face med läkare eller sjuksköterska: alkoholkonsumtionen minskade men det framkom ingen skillnad grupperna emellan.
   Resultatet i volymsänkning var att digitala gruppen minskade sin konsumtion med cirka 1/3 flaska vin i veckan eller motsvarande mängd öl.
   Digital rådgivning är bättre än ingen, men inte bättre än den mänskliga professionella kontakten.
   Sammanställningen gjord av Cochrane Drugs and Alcohol Group och publicerad 170925
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CDO11479.pub2/full

Den för närvarande starkaste syntetiska opioidanalogen karfentanil har skördat dödsoffer i Sverige. Denna fentanilvariant syntetiserades 1974 hos läkemedelsföretaget Janssen Pharma och används som veterinärmedicin för att söva stora djur (elefanter och liknande). Enligt militäranalys kan ämnet också vara ett potent kemiskt vapen.
   Karfentanil är sedan några tiotal år även ett missbrukspreparat, som är 10 000 (!) gånger starkare än morfin. Antidot är naloxon.
   SR Konflikt 171007 

 

De vanligaste narkotiska drogerna i Europa är fortfarande cannabis, kokain, ecstasy, amfetaminer och heroin, men ett kraftfullt orosmoln är de syntetiska opioiderna, som dykt upp under senare år. Det är internetmarknaden och till viss del även den illegala ”gatuförsäljningen” som står för utbudet.
   De nya psykoaktiva substanserna (NPS) blir allt mer potenta och senaste tillskottet, karfentanil, är våldsamt starkt: ungefär 10 000(!) gånger starkare än morfin. De syntetiska cannabinoidvarianterna (som inte får förväxlas med växten cannabis med slutprodukterna marijuana och hasch) har en starkare och betydligt farligare medicinsk profil än cannabis.
   Enligt den genomgång som EU-organet EMCDDA har gjort ses en allmän nedgång i omfattningen av NPS-drogerna men detta till trots finns det belägg för att tillgången och användningen av dessa substanser ökar bland marginaliserade grupper och personer med kroniska narkotikaproblem. 
   I Europa är cannabisanvändningen bland ungdomar lägre än i USA, som dock har lägre tobaksförbrukning än i vår del av världen. Även alkoholkonsumtionen skiljer sig åt – i Europa dricker ungdomen mer åt berusningshållet än kompisarna på andra sidan Atlanten.
   Den sedan några år allt starka THC-halten i marijuana och hasch håller i sig, vilket dessvärre också är kopplad till hälsoproblem. Sjukvårdsmässigt står cannabis som orsak till den största sjukvårdinsatsen i Europa när det gäller andelen nya patienter som får narkotikabehandling.
   Europas narkotikamarknad är geografiskt tämligen skiftande. För exempelvis kokain gäller att denna drog är vanligast i d sydliga länderna medan amfetamin dominerar norröver. Det finns också stora skillnader de europeiska länderna emellan när det gäller heroin, men allmänt ses en nedgång för injektion som administrationsväg. Det är en nedgång som håller i sig sedan några år tillbaka.
   Även om det är problem med läkemedel i substitutionsbehandlingen (metadon och buprenorfin) för individer med beroende av opiater/opioider konstateras med eftertryck att det finns god evidens som stödjer användningen. Denna minskar såväl sjuklighet och dödlighet som kriminalitet.
www.emcdda.org