År: 2012

30 000 människor dör varje år i bilolyckor inom EU. En fjärdedel av dessa tillskrivs alkohol. Det är EMCDDA (Europeiska samordningsorganet för narkotika) som presenterat den största europeiska undersökningen om bilkörning under påverkan av droger, alkohol och läkemedel (DRUID project).
   Det är första gången ett gemensamt projekt genomförts för att kartlägga hur det egentligen ser ut på de europeiska vägarna. I 13 länder har 50 000 bilförare randomiserat undersökts för 25 olika substanser inklusive narkotika, alkohol och läkemedel. Alkohol upptäcktes hos 3,5 % av bilförarna, narkotika hos 1,9 % och läkemedel hos 1,4 %. Kombinationer fanns naturligtvis om än i mindre omfattning.
   Projektet omfattade också trafikolyckor med svåra skador eller död som följd. Vid dödsolyckorna hade föraren en eller flera psykoaktiva substanser i sig i upp till 53 % av fallen (det skiljde sig något åt stater emellan). 31,7 % av de omkomna förarna hade alkohol i sig vid olyckstillfället, runt 70 % var svårt intoxikerade (blodalkoholkoncentration var mer eller lika med 1,2 g/l). Högsta antalet dödade alkoholpåverkade förare noterades i Portugal och motsvarande för narkotika (cannabis) noterades i Norge.
www.emcdda.europa.eu

Nordic Drugs Stora Pris 2012 på 50 000 kronor tilldelas Metadonmottagningen i Lund för projektet ”Interimbehandling för Opiatberoende patienter”, som på ett pragmatiskt och lovvärt sätt förbättrar patientens möjlighet att få läkemedelsassisterad behandling.
   Interimmottagningen i Lund startades i börja av mars 2011 i samarbete mellan Metadonmottagninen i Lund och Anders Håkansson, forskare vid Lunds Universitet, med syftet att minska dödligheten i kön till LARO-behandlingen i Lund.
   2010 stod 45 patienter i kö till LARO-behandling vid metadonmottagningen i Lund, och väntetiden uppskattades till ca. 2 år. Situationen blev ohållbar; det förekom dödsfall i kön, lidande som kunde förhindras, och mottagningen upplevde att arbetssättet borde effektiviseras.
   Utförlig presentation av projektet finns i Bulletin nr 1 2013 (kommer i mitten av februari). 

Foto: Metadonmottagningen i Lund. Foto: Sternebring 

I CNN har under hösten 2012 rapporterats att Uruguays president José Mujica kommer att lägga fram ett förslag att legalisera cannabis fullt ut. Hittills har det varit tillåtet att inta cannabis (i Uruguay i form av marijuana) men inte handla med produkten.
   Får presidenten igenom sitt förslag, vilket allt talar för, kommer staten att producera och sälja  marijuana och därmed också kvalitetssäkra substansen. Det ska dock bli tillåtet att inom vissa gränser ha en egen cannabisodling hemma i trädgården.
   Tanken är att den växande kriminaliteten kring droghandeln ska minimeras. Den statliga marijuanan ska säljas billigare än gatuförsäljningen.
   Det kommer att finnas restriktioner: du måste vara uruguyan och ha fyllt 18 år. Då får du per månad inhandla högst 30 gram. Uruguay kommer att producera marijuanan inom landets gränser.
   Uruguay blir sålunda det första land i världen som helt legaliserar marijuana. Inkomsterna ska användas till behandling av narkomaner som använder andra droger.
   Som riktig lök på laxen har dessutom publicerats en rapport från Uruguays tobaksrökningskampanj, som funnits sedan 2005 och lett till klar minskning av tobaksrökning i landet efter att det blivit förbjudet med tobaksreklam, rökförbud i offentliga miljöer mm.
   Man undrar om den ena handen vet vad den andra gör? 

EMCDDAs 2012 års narkotikarapport visar på en besvärande hög nyetablering av syntetiska droger inom inte bara EU utan stora delar av världen. Mellan 2005 och 2011 inrapporterades till narkotikaorganet 164 nya psykoaktiva droger. Bara under 2011, som var rekordåret, noterades 49 nya syntetiska droger. Det är framför allt Kina och till viss del Indien som står för produktionen av dessa, som vanligen omfattar syntetiska cannabinoider men också centralstimulerande substanser. Det är internet som nästan uteslutande är handelsbod för dessa droger.
   Heroin och kokain är fortfarande de viktigaste drogerna när det gäller skadeutveckling. Heroin har sedan 1970-talet varit den drog som gett de största hälsoproblemen i form av sjukdomstillstånd, smittspridning och dödsfall. När det gäller smittspridning är naturligtvis allt injektionsmissbruk involverat. De viktigaste drogerna är heroin, amfetamin och kokain (dock liten andel av missbrukarna). Vanligtvis talar vi om hiv och hepatit C som de stora smittspridarna som genom sprututbyte minskar rejält i omfattning, men det gäller också hepatit B, mjältbrand, tetanus, botulism, tbc m.fl. allvarliga sjukdomstillstånd.
   Dock är cannabis fortfarande den mest missbrukade drogen. Intressant är dock att cannabiskonsumtionen ligger sedan många år på samma nivå. En liten tendens är att den möjligen är på lätt nedgång. I Sverige har ingen förändring i missbrukets omfattning skett, medan marijuanaintaget ökat i motsvarande omfattning. Intressant är dock att priset för cannabis ökat något, inte mycket men det är i sig unikt eftersom alla droger har sedan 1980-talet i grova drag kostnadsmässigt halverats. Den prisökning som märkts gäller även kokain och vitt heroin.
   I Europa är sedan några år tillbaka kokain den mest använda illegala stimulerande drogen, men det finns glädjande nog en tendens att missbruket minskar.
   Metamfetamin har fram till nyligen varit ett allvarligt problem i stort sett enbart i Tjeckien. Senaste rapportsammanställningen visar på ett nu sker en oroväckande spridning över Europa om än för närvarande i blygsam omfattning. Till de länder som ser en mätbar ökning hör Sverige tillsammans med Estland, Bulgarien, Danmark och Storbritannien.
   Källor: EMCDDA och CAN

Nordiska rådets välfärdsutskott föreslår att rådet ska utarbeta en strategi för alkohol- och tobakpolitiken i Norden.
   Nordiska rådet kommer att lägga fram en 12-punkters strategi för att uppnå ett hälsosammare samhälle. Rådet kommer att lägga fram sina förslag vid ett möte i Helsingfors och tanken är att de 12 punkterna senare ska godkännas av högsta organet, ministerrådet.
   Bland de 12 punkterna finns totalförbud mot alkoholreklam riktad mot unga, ett rökfritt Norden år 2040, en gemensam gräns på 0,2 promille för rattfylleri för alla motordrivna fordon. Det är några av de mer handfasta rekommendationerna som finns i förslaget för en gemensam nordisk tobaks- och alkoholstrategi. Många av rekommendationerna är dock relativt generella och föga kontroversiella, som till exempel uppmaningar om mera evidensbaserade beslut och större satsning på forskning.

Sjuttiofem procent av svenska folket har inte en aning om att alkoholkonsumtion kan vara en riskfaktor för sjuklighet och död. I Europa är det något bättre: 37 procent känner till att alkohol är en riskfaktor.
   Det är ett EU-projekt som heter Amphora som presenterar vetenskapliga data kring alkohol och sjukrisker. Den spanske alkoholläkaren Antoni Gual är koordinator för projektet. Han påpekar att det är oerhört viktigt för de europeiska regeringarna att ta tag i alkoholproblematiken:
   – Vi européer dricker mest i världen! Senaste skattningarna visar på en årlig genomsnittskonsumtion på 11 liter per person över 15 år.
   Ser vi till riskkonsumenter är det ett mycket stort antal individer. I Sverige räknar vi med att det är 1 miljon svenskar som uppvisar en riskkonsumtion (för män mer än 13 glas alkohol à 12 gram per vecka, 8 för kvinnor), räknar vi samman alla europeiska länderna är det 55 miljoner individer som har en riskkonsumtion.
   Alkoholkonsumtionen är en av de fyra stora riskfaktorerna för utveckling av sjukdomar som diabetes, cancer, fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Det är 136 000 nydiagnostiserade cancerfall varje år inom EU-länderna.
Källa: Drugnews och SFI.