CANs årliga skolundersökning är nu för 2010 klar. Undersökningarna ha pågått sedan 1971 och i år deltog 4829 elever från årskurs 9 och 3 936 från gymnasiets årskurs 2. Bortfallet var 16 respektive 17 procent.
Antalet alkoholkonsumenter i båda grupperna har sjunkit och gjort så för niorna sedan mätningarna började. Den totala konsumtionen har dock inte minskat hela tiden. Under 1980-talet skedde en ökning som fortsatte år från år till 2000-talet för att sedan dess successivt minskat.
Eftersom den stora mängden elever är minderåriga är det en viktig fråga varifrån alkoholen kommer. Det är ju trots allt langning det handlar om. Undersökningen visar att de flesta får alkoholen från kompisar, föräldrar eller andra vuxna. Ett icke försumbart antal ungdomar får alkoholen serverad på krogen.
Anmärkningsvärt många har nu uppgivit att de rökt vattenpipa, men vanligen inte kontinuerligt. Tobaksrökningen har annars gått ner. Under hela mätperioden har det varit fler flickor än pojkar som röker.
Andelen elever som prövat narkotika har varit i sjunkande under senare år, men har ånyo stigit. Det är cannabis som är den i särklass vanligaste drogen. Sedan föregående års undersökning är det pojkarna som ökat med några procent. När det gäller narkotikaintaget är det stora nationella skillnader; storstadsregionerna dominerar.
Månad: november 2010
EU:s narkotikacentrum i Lissabon har sammanställt narkotikasituationen i Europa 2009. I stort har det under senaste året inte hänt så mycket ur ett europeiskt perspektiv utom att det har inrapporterats ett rekordstort antal nya droger. Det är framför allt katinoner som ökar i popularitet. Den mest förekommande katinonen är mefedron, som nu narkotikaklassats i flera länder.
Ett annat problem är den ökande utbredningen av spice (en rökmix av växtbaserade produkter med tillsats av syntetiska cannabinoider. Denna produkt säljs på nätet under beteckningen legal highs. Nya syntetiska ämnen som liknar kokain är också på väg in i missbrukarkretsar.
Kokainmissbruket fortsätter att öka inom EU och har sedan flera år ”gått förbi” amfetaminet. Det är vanligt med utspädning av det i handeln förekommande kokainet. Ett vanligt utspädningsmedel är levamisol som vid långvarigt användande kan ge ytterligare skador utöver kokainets.
När det gäller amfetamin ligger Sverige högst inom EU. Metamfetaminmissbruket är fortfarande begränsat men vinner terräng. Tjeckien och Slovakien ligger sedan flera år i tätposition, men nu finns också rapporter om ökad tillgänglighet i Norge, Sverige, Lettland och Finland.
Cannabismissbruket ökar i vissa länder, stabilt i flera och minskar i några. Lågt men stabilt är läget i Sverige, Grekland, Ungern och Finland.
Ett växande problem inom EU är den inhemska odlingen av cannabis. Marijuana (bladet används) produceras nu i minst 29 europeiska länder och flera har i princip egenförsörjning.
www.emcdda.europa.eu
EU:s narkotikacentrum (ECNN) redovisar efter en genomgång av de Europeiska ländernas narkotikasituation att narkotikamissbrukarna åldras. Vården av äldre narkotikamissbrukare blir ett växande problem för behandlingsinsatserna. Det visar sig att äldre narkotikamissbrukare redan nu utgör en betydande andel av klienterna. I genomsnitt har en femtedel av alla som påbörjar en behandling i Europa fyllt minst 40. Andelen varierar något. Portugal har det största antalet (29%) narkomaner som är 40_. Det land som under senaste åren ökat andelen äldre mest är Spanien.
Att narkomanerna blir fler och äldre blir en utmaning för såväl sjukvård som socialtjänst. De äldre är oftast arbetslösa och socialt isolerade och uppvisar de kroniska fysiska och psykosociala konsekvenserna av långvarigt narkotikamissbruk, d.v.s. leversjukdomar, överdosrelaterade skador och depressioner).
I början av nästa år lägger enmansutredan Gerhard Larsson fram sin utredning om missbruksvården i landet. Det är anmärkningsvärda uppgifter som förhandsmeddelas från utredarens kansli: missbruket kostar samhället närmare 170 miljarder kronor varje år, bara 1 av 5 personer med missbruk eller beroende hittar idag sjukvården.
Missbruksvård kan vara effektiv – varje investerad krona kan ge flera tillbaka. För att få ner kostnaderna och kunna erbjuda en effektiv insats mot missbruk och beroende anser Gerhard Larsson att det krävs att sjukvården och socialtjänsten får ett tydligare uppdrag såväl lagstiftningsvägen som organisatoriskt. Enmansutredaren föreslår att Sverige gör som i andra länder: samordnar missbruksvården under en huvudman, landstinget.