En ny meta-analys visar att nalmefen, topiramat och baklofen är effektiva läkemedel för att minska suget efter alkohol. Nalmefen skilde sig lite från de övriga två när det gällde långtidseffekten – den var bättre. Vissa preparat var lite bättre när det gällde att minska antalet dagar med berusningsdrickande, andra visade bättre resultat i antalet helt alkoholfria dagar.

Det intressanta med denna studie, förutom effektmått och biverkningar, är att man tagit hänsyn till långtidseffekterna av denna typ av läkemedel. Denna aspekt är viktig emedan återfall är vanligt vid alkoholberoende. Enligt författarna är långtidseffekten i tidigare publicerade studier inte tillräckligt beaktad.

Undersökningen innefattade 55 RCT-studier (totalt 8 891 personer med AD [alcohol dependence]/AUD [alcohol use disorder] inkluderade).  

Jämfört med placebo hade nalmefen och topiramat högre frekvens av biverkningar.

doi.org/10.1111/add.16421

Via nätet och webbutiker beställer svenskarna hem från utlandet alltmer alkohol eftersom det är dyrt att frakta hem varorna på egen hand. En okunskap om skattevillkoren kan leda till att det blir dyrbar alkohol. Förutom pålagd skatt tillkommer straffavgifter om Tullverket stoppar leveransen.

Förra året stoppades sju gånger så mycket alkohol som beställts från utländska nätbutiker jämfört med 2022.

Tullverket

informativt riksdagsseminarium

Det finns utrymme för bred information om vad forskningen vetat sedan länge: kopplingen mellan alkohol och ett antal cancerformer.
Vid ett riksdagsseminarium gick ett flertal föreläsare igenom vad vi idag vet om sambandet. Det blev bland annat Mats Ramstedt från CAN som stod för baskunskapen.

Från Falck (tidigare Previa) som är en stor organisation inom hälsa och arbetsliv presenterades under våren en omfattande enkätundersökning under rubriken ”Hur mår chefen”. Undersökningen skedde under 2023 och omfattade 4 256 chefer från hela landet.

Chefer upplever högre stress än sina medarbetare vilket leder till svårigheter att koppla av. Tre av 10 chefer upplever att de inte hinner med alla arbetsuppgifter. Det är här som hälsofrågorna sticker ut. För övrigt upplever cheferna att de har en god hälsa, till och med bättre än sina anställda.

Det är dock svårt att koppla av från stressen och här kommer alkohol in i bilden. Chefer svarar att de dricker oftare än andra anställda men de dricker mindre alkohol vid varje tillfälle. 26 procent av cheferna svarar att de dricker två till tre gånger i veckan. Bland andra anställda är det bara 18 procent som dricker så ofta. Alkoholvanorna för chefer kan utgöra en riskkonsumtion.

https://kund.falcksverige.se

Även Belgien har anslutit sig till Storbritanniens och Frankrikes vit januari (Dry January, Défi de Janvier). Här kallar man den torrlagda månaden för Tournée Minérale och är förlagd till februari. I år var det 23 procent av belgarna som deltog och av dessa var det 70 procent som helt avstod från alkohol.

Senaste analysresultaten från avloppsvatten i 88 europeiska städer i 24 länder är nyligen publicerade av EMCDDA. För svensk del, tillsammans med Belgien, Tyskland, Nederländerna och Finland, är det amfetamin som sticker ut. Här ses en ökning från föregående år.

Alla städer inkluderade är det främst kokain som ökar sedan föregående års undersökning. MMDA och ketamin ökar också medan amfetamin och cannabis når samma resultat. Metamfetamin minskar.

Emcdda.europa.eu

Dagens (19 mars) beslut innebär att naloxon inom en snar framtid kommer att kunna köpas av privatpersoner på svenska apotek. Sverige blir då ett av de första länderna i Europa där detta är möjligt.

Paula Tuvendal, utredare på Läkemedsveket:

-Vi är väldigt glada att vi nu har kommit fram till det här beslutet och kan godkänna naloxon nässpray för receptfri försäljning. Det kommer öka tillgängligheten och fler kan få tillgång till ett viktigt livräddande läkemedel.

Apoteken kan tillhandahålla naloxon nässpray så snart de producerande företagen och apoteken är klara med omställningen.

Läkemedelsverket.se, Regeringen.se

Alkoholkonsumtionen bland unga i Sverige har minskat under de senaste två decennierna. En forskargrupp från Lunds universitet har tagit fram underlag i en statistikbearbetad registerstudie för att se om alkoholrelaterade skador för åldersgrupperna följer samma trend.

Resultatet visar att det föreligger en signifikant negativ trend för skadeutvecklingen under perioden 2000 – 2021. Den minskade skadeutvecklingen reflekterar således minskningen i alkoholkonsumtionen.

https://doi.org/10.1111/dar.13774

Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige sjönk med ungefär 2,7 procent under 2023 jämfört med året före. Bortsett från pandemiåret 2020 är detta den största minskningen ett enskilt år sedan 2014. I översättning från olika alkoholsorter till ren alkohol per invånare över 14 år blir den cirka 8,6 liter.

Den registrerade delen av konsumtionen sjönk med cirka 1,7 % under 2023 jämfört med 2022. Under 2023 uppgick denna till ungefär 7,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket motsvarar cirka 86 % av totalkonsumtionen.

Den oregistrerade delen av konsumtionen minskade med ungefär 9 % under 2023 jämfört med 2022.  Den oregistrerade delen uppgick till ungefär 1,2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre under 2023. Det motsvarar omkring 14 % av den totala alkoholkonsumtionen. 

Konsumtionsberäkningarna görs årligen av CAN sedan 2000 med syftet att se hur den totala alkoholkonsumtionen ser ut i Sverige och förändringar mellan olika år. Hur undersökningarna går till framgår av den publicerade utredningen (www.can.se).