Sedan 20 år tillbaka undersöks europeiska sextonåringars drogvanor. Det är framför allt alkohol, tobak och cannabis som är aktuella droger för denna åldersgrupp. I Sverige är det CAN som ligger bakom den svenska insamlingen av information och i ett europeiskt perspektiv går undersökningen under förkortningen ESPAD (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs).
   Årets resultat (2015) är för svensk del mycket positivt. Skolungdomar i Sverige använder alkohol, tobak och cannabis i betydligt mindre omfattning än genomsnittet för samtliga ESPAD-länder (mer än 40 länder och regioner). Det gäller även för tidig debut, provat någon enstaka gång eller för regelbunden och/eller hög konsumtion. Cannabisanvändningen är mycket ovanligare bland svenska ungdomar än övriga länders. Siffermässigt visar undersökningen att cannabis har bland svenska ungdomar använts i cirka 2 procent under de senaste 30 dagarna.
   Mindre bra är att praktiskt taget alla länders ungdomar (även Sveriges) sänker garden beträffande riskuppfattningen: det upplevs mindre riskfyllt att ta droger i mindre mängder. Vilket ”motsägs” av att drogintaget de facto minskat! Enligt amerikanska undersökningar brukar det vara tvärtom: när ungdom upplever ökad risk med alkohol, tobak och narkotika så minskar konsumtionen.
   På Island har det under en tioårsperiod skett en remarkabel förändring till det bättre. Vid 1995 års undersökning hade 56 procent intagit alkohol under de senaste 30 dagarna. Motsvarande siffra för 2015 är 9(!) procent. 

 

Svensk förening för Beroendemedicins numera årliga augustikonferens hölls liksom tidigare år under den sista fredagen i augusti i Göteborg. 2016 års tema var spelberoende ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett sextiotal intresserade hade bänkat sig för att ta del av vad vi idag vet om detta för Sverige tämligen dolda beroende – trots att kunskap och intresseföreningar funnits under många år.
   Sedan decennier har föreningen varje år inbjudit en internationell forsknings-habitué inom beroendeområdet. Under många år var denna programpunkt knuten till Läkarstämman, men sedan vi började med våra augustikonferenser har de inbjudna forskarna varit internationellt erkända forskare inom det för året aktuella temat. I år hälsade Svensk förening för Beroendemedicin välkommen den välkände forskaren inom ”gambling” Jeffrey Derevensky, professor vid McGill-universitetet i Montreal.
   Docent Anders Håkansson var huvudansvarig för årets konferens och inledde med en kort översikt över spelandet i Sverige: från de som spelar någon gång under senaste året till de som har ett patologiskt beroende till spel. Det beräknas idag finnas 2 procent av befolkningen som har problematiskt eller patologiskt spelande. För de mest utsatta finns i många fall även annat beroende: 28% har alkoholproblem, 17% drogproblem. 
   Längre referat av konferensen kommer i Bulletin nr 3/2016 (november) 

 
Jeffrey Derevensky
Foto: Sternebring 

Aktuella frågor ur ett beroendeperspektiv

Wednesday, September 14, 2016
Categories: Nyheter

Styrelsen för Svensk förening för Beroendemedicin har tagit fram underlag för medverkan med en referensgrupp till FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Föreningens vetenskaplige sekreterare, docent Anders Håkansson, är huvudansvarig för referensgruppen.
Här presenteras de områden som föreningen anses bör prioriteras inom ANT-området. FORTE_publicering.pdf (75,32 kb)

Nordic Drugs Stora Pris 2016 tilldelades Annica Rhodin

Monday, September 12, 2016
Categories: Nyheter

Annica Rhodin
Foto: Sternebring 

Årets Stora Pris har tilldelats Annica Rhodin från Uppsala för hennes arbete som spridit ljus över den mörka tillvaro opioidberoende patienter med kronisk smärta befinner sig i. Det är en stor och för sjukvården sällan prioriterad behandlingsgrupp.
   Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin delar årligen ut ett pris på 50 000 kronor för att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling av patienter i Sverige med opiat-opioidberoende. Arbetet ska ha haft som målsättning att förbättra diagnos, behandling och/eller patientomhändertagande inom beroendevården för dessa patientgrupper. Priset ska användas för fortbildning och utveckling inom området. Priset delades ut i samband med föreningens årliga augustikonferens. 
   Tidigare pristagare är Leif Grönbladh (Uppsala), Metadonmottagningen (Lund), ITOK (Stockholm), Sprutbytet i Lund och Convictus (Stockholm).

 

Enligt en stor brittisk studie (närmare 37 000 individer) som publicerades i somras drar forskargruppen slutsatsen att två och en halv timmes fysisk aktivitet i veckan reducerar väsentligen risken att dö i alkoholrelaterade sjukdomar – utom en sjukdom som nästan helt försvann ur sjukdomspanoramat: cancer
Perreault K, Bauman A, Johnson N, et al. Does physical activity moderate the association between alcohol drinking and all-cause, cancer and cardiovascular diseases mortality? A pooled analysis of eight British population cohorts. British Journal of Sports Medicine. Published online August 31 2016

Årets Jörgen Engelstipendium till Charlotte Skoglund

Wednesday, September 7, 2016
Categories: Nyheter

I hård konkurens tilldelades årets Jörgen Engelstipendium till Charlotte Skoglund för hennes utomordentligt intressanta och välgjorda studie Attention-deficit/hyperactivity disorder and risk for substance use disorders in relatives (Biol Psychiatry 2015;77:880-6). Hon mottog hedersbetygelser och stipendiesumman på 10 000 kronor i samband med Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens i Göteborg.
   Bakgrund: ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av symtom på hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Även substansbrukssyndrom (SUD) är vanligt förekommande och bidrar till stort personligt lidande och funktionsnedsättning. Det har länge varit känt att personer med ADHD löper ökad risk att drabbas av SUD men trots att såväl familje- som tvillingstudier har visat att ärftliga faktorer spelar stor roll för båda tillstånden är de bakomliggande mekanismerna till stor del okända.
    
Jörgen Engel stipendium på 10 000 kronor instiftades 2009 med första utdelning 2010 och utdelas årligen till den forskare som har sitt vetenskapliga arbete knutet till svensk akademisk institution och som under året före utdelningsåret i en internationell referentgranskad tidskrift publicerat den originalartikel inom området beroendeforskning som varit av högsta kvalitet.

 

 Charlotte Skoglund. Foto:Sternebring 

 

Alkoholberoende kan kopplas till avancerad hjärnforskning

Tuesday, September 6, 2016
Categories:

Professor Markus Heilig börjar starkt sin nya professur i Linköping efter många år som chef inom alkoholforskningsinstitutet NIAAA i USA. Under hans ledning har nu ett enzym (histon-metyl-transferas PRDM2) förknippats med alkoholberoende. Detta enzyms aktivitet stängs av när ett alkoholberoende utvecklas. Med denna forskning närmar vi oss etiologin till varför alkoholberoende har en nedsatt frontallobsfunktion.
   Bristen på PRDM2 resulterar i inte bara ett ökat intag av alkohol utan även negligering av de negativa effekterna som beroendesjukdomen innebär liksom en ökad stresspåverkan som kan lätt kan leda till återfall. Dessa unika forskningsresultat på djur visar på nya epigenetiska mekanismer som påverkar utvecklingen av ett beteende som resulterar i ett tvångsmässigt sökande efter alkohol (craving?) hos den alkoholberoende individen. Det vill säga: när frontallobsfunktionen är nedsatt har vi svårt att styra impulser.
   Kan denna kunskap omsättas i klinisk verklighet? Mycket talar för att det på sikt skulle gå att få fram verksamma läkemedel. I Sverige finns kunskap men frågan är om det finns resurser – att forska fram läkemedel är mycket kostnadskrävande. Att missa det här tåget kan måhända kosta ännu mer för såväl individ som samhälle.
Barbie E, et al. Dependence-induced increase of alcohol self-administration and compulsive drinking mediated by the histone methyltransferase PRDM2. Molecular Psychiatry, 2016; DOI: 10.1038/MP.2016.131


Professor Markus Heilig. Foto:Sternebring 

 

Under augusti publicerades i den engelska BMC Psychiatry den hittills största undersökningen om läkemedelsmissbruk i Europa. Studien genomfördes 2014 med en modifierad WHO-intervjumetod i Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Sverige. Undersökningen fokuserade på icke-medicinsk användning av de receptbelagda läkemedlen mot ångest-oro, smärta och ADHD. De över 22 000 individerna fick svara på om de någon gång eller under senaste året använt läkemedlen på icke-medicinska grunder. Frågor gällde också hur man fått tag i läkemedlen.
   Sammanfattningsvis kan sägas att det var anmärkningsvärt hög prevalens för felaktigt (icke läkarordinerat) intag av dessa läkemedel. De högsta nivåerna fann forskargruppen i Storbritannien, Spanien och Sverige. Lägst i Tyskland.
   De flesta svarar att de får eller stjäl läkemedlen från någon i familjen eller hos vänner, men en icke försumbar mängd narkotikaklassade läkemedel införskaffas också via internet.
   För Sveriges del visade det sig att 11 – 12 procent missbrukat lugnande och smärtstillande (opioider) medan 6 procent någon gång missbrukat ADHD-läkemedel. Docent Anders Håkansson vid Lunds universitet var ansvarig för den svenska delen av forskningen. Han menar att ökningen av dessa beroendeframkallande läkemedel riskerar att bli ett stort folkhälsoproblem i såväl Sverige som Europa och något måste göras.
   Studiens viktigaste budskap är att problemet är stort och växande i Europa, något som kräver såväl vaksamhet som åtgärder. 
Novak SP, Håkansson A, et al. Nonmedical use of prescription drugs in the European Union. BMC Psychiatry, August 2016. DOI:10.11186/s12888-016-0909-3 

 

Sjukhusvård till följd av narkotikaintag

Monday, August 8, 2016
Categories: Nyheter

Det europeiska narkotikaorganet EMCDDA har under sommaren kommit med en rapport om omfattningen av sjukhusvård efter narkotikaintag. Undersökningen bygger på statistik från 14 länder inom EU. Över 2/3 av sjukhusvården noteras i fem medicinska centra: Dublin, London (2), Oslo och Paris. Studien omfattar de två senaste åren.
   Heroin är den vanligaste drogen som leder till sjukhusvård (24%). Sedan kommer kokain och cannabis med 16% vardera. De nya psykoaktiva substanserna (synetiska cannabinoider och katinoner), som går under förkortningen NPS, ligger fortfarande lågt med sina 7%, men är i ökande. De flesta sjukhusbesöken sker under sommarmånaderna, helger och sena nätter.
   De vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård är agitation och aggression (26%). Andra allvarliga tillstånd är bröstsmärtor (7%), psykos (6%), kramper (3%) och hypertermi (1,4%). Det finns 49 dödsfall beskrivna i vilka opioider var inblandade i 23, stimulantiadroger i 15 och NPS i 9.
www.emcdda.org 

 

Bulletin nummer 2,5 2016

Saturday, July 23, 2016
Categories: Bulletin-16
Bulletin nummer 2,5 2016

Bulletin nummer 2,5 2016

 

Bulletin nummer 2,5 2016 (PDF)

 





Månadslista