I en undersökning som genomförts av CAN har 6 124 elever i årskurs 9 svarat på 6 frågor om negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholvanor. Frågorna gäller hela uppväxttiden och inte tidsbegränsat som man brukar.
   Resultatet måste värderas mot bakgrunden av att det är de ungas upplevelser som kommer fram, inte föräldrarnas faktiska konsumtion.
   Det framkommer att var 5:e tonåring i studien tycker att deras föräldrar någon gång har druckit för mycket. Två av tio anser att en förälder någon gång har visat upp problematiskt drickande.Resultatet visar också att elva procent av pojkarna och sjutton procent av flickorna, enligt denna undersökningsmodell, bedömer att de lever i en missbruksmiljö.
   Forskarna menar naturligtvis att det är svårt att veta exakt när en förälder har nått en gräns. 
   Studien mäter elevernas upplevelser, så det kan säkert skilja sig mellan olika barn, men resultatet kan ändå vara värt att leda till eftertanke.

SvD171213

Nytt förslag om medlemskap i Svenska Läkaresällskapet! 

Läs och begrunda

information SLS.pdf 

1.   Föreningen är en sammanslutning av läkare i Sverige med intresse för alkohol- och narkotikafrågor. Den fungerar som Svenska Läkaresällskapets sektion för alkohol- och narkotikafrågor och är en specialistförening inom Sveriges läkarförbund.

 2.  Föreningens uppgift är att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling inom medlemmarnas speciella område och att tillvarata medlemmarnas fackliga och vetenskapliga intressen.

 3.   MEDLEMSKAP
Ansökan om medlemskap ställes till styrelsen, som avgör ärendet. Även annan än läkare kan beviljas medlemskap. En person, som på framstående sätt befrämjat föreningens syfte, kan på styrelsens förslag utses till hedersledamot av föreningen genom beslut vid föreningsmöte. Utträde ur föreningen sker genom skriftlig anmälan till styrelsen.

 4.   Endast medlem av Sveriges läkarförbund har rätt att delta i beslut i ärenden som föreningen behandlar i egenskap av specialistförening i förbundet.

5.   MEDLEMSAVGIFT
Till bestridande av föreningens utgifter erlägger medlemmarna en årsavgift, vars storlek bestäms vid föreningsmöte. En medlem som underlåter att erlägga förfallen avgift kan av styrelsen uteslutas ur föreningen. Om medlemsavgiften inte erlägges tre år i följd medför detta automatiskt utträde ur föreningen. Hedersmedlemmar är befriade från årsavgift.

 6.   FÖRENINGSMÖTE/STYRELSEMÖTE
Ordinarie föreningsmöte hålles en gång årligen. I övrigt hålles föreningsmöte när styrelsen så bedömer lämpligt.
   Styrelsen bestämmer tid och plats för föreningsmöte och svarar för att medlemmarna kallas till mötet. I kallelsen, som utsändes senast en månad före mötet, skall anges vilka ärenden som skall behandlas vid mötet.

7.   Med den inskränkning som anges i paragraf 4 har varje närvarande medlem en röst vid föreningsmöte. Omröstning vid mötet är öppen. Val kan dock förrättas med slutna sedlar om någon begär det.

 8.   STYRELSENS SAMMANSÄTTNING
Föreningens angelägenheter handhas mellan föreningsmötena av en vid ordinarie föreningsmöte vald ordförande, vice ordförande, facklig sekreterare, vetenskaplig sekreterare, kassör och ytterligare högst sju ledamöter. Samtliga ledamöter väljes för två år i sänder. Ordföranden, kassören och tre ledamöter vartannat år och vice ordföranden, facklige sekreteraren, vetenskaplige sekreteraren och fyra ledamöter vartannat år.

9.   Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Omröstning i styrelsen är alltid öppen. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Styrelsens protokoll skall redovisas för medlemmarna via föreningens hemsida.

 10.    RÄKENSKAPER/REVISION
Föreningsmötet bestämmer om räkenskaperna nästkommande år ska granskas av revisorer, som i förekommande fall utses av föreningsmötet för tiden till och med nästa ordinarie föreningsmöte, vid vilket de har att avge berättelse om granskningen. Föreningsmötet avgör ansvarsfrihet för styrelsen i sin helhet.

 11.    STADGEÄNDRINGAR
Förslag till ändring i dessa stadgar skall redovisas i kallelsen till det föreningsmöte som skall behandla frågan. För att föreslagen ändring skall anses antagen fordras att beslutet biträtts av minst två tredjedelar av de närvarande medlemmarna. Beslut om ändring skall underställas Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet för godkännande.

Reviderade 20180101

Årets MediaDiplom tilldelas Therese Bergstedt och Johan Wicklén, vetenskapsreportrar på Sveriges Television. De erhåller diplomet för en journalistisk gärning som kännetecknas av starkt engagemang för personer med beroendesjukdomar, en gedigen sakkunskap och en förmåga att ifrågasätta etablerade sanningar.

   En utförligare presentation av diplomanderna kommer i Bulletins februarinummer.
   Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Årets Diplom överlämnas vid en enkel ceremoni i samband med föreningens årsmöte den 30 november. 


Therese och Johan

 

Varningssystem ska förhindra överdoser

den 27 oktober 2017
Categories: Nyheter

Våra politiker har ännu inte gett upp den utopiska tanken om ett narkotikafritt samhälle varför regeringen med bestörtning tvingas konstatera att dödligheten bland droganvändare ökar istället för minskar. Sverige är ett av de länder i Europa som har högsta dödligheten till följd av droger.
   Nu satsar regeringen på samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att få en strategi som gör att man upptäcker nya droger eller förändrade missbruksmönster.
   Folkhälsomyndigheten får 1,5 miljoner under 2017 för sitt uppdrag och ytterligare 1,5 miljoner för införandet av det nya varningssystemet under 2018. Socialstyrelsen får ett tillskott på 3,5 miljoner under 2018. På ett sätt låter det som mycket pengar, men frågan är hur långt de räcker.
Så här ser uppdragen ut.
Folkhälsomyndigheten får i uppdrag:
- att i samverkan med Socialstyrelsen utreda förutsättningarna ett varningssystem så att myndigheter tillsammans i ett tidigt skede kunna upptäcka substanser eller förändrat missbruksmönster som kan orsaka plötslig ökning av dödsfall. Uppdraget ska ske i samverkan med Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen får i uppdrag:
- att presentera förslag till en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för fortsatt vård, behandling och uppföljning av personer som kommer till akutmottagningarna på grund av en överdos.
- att i samverkan med Folkhälsomyndigheten ta fram information om överdosrisker och säkrare användning riktad till personer som brukar narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.
- att i samverkan med Folkhälsomyndigheten utreda möjligheterna att utveckla riktad hälsoinformation om drogmarknaden och akuta risker m.m. till personer som brukar narkotika.
- att utveckla och ta fram ett kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende samt lämna förslag till samverkansformer mellan huvudmännen. Kunskapsstödet ska beakta köns- och åldersspecifika behov hos patienterna och innehålla modeller för brukarmedverkan.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden

 

Bulletin nummer 4 2017

den 26 oktober 2017
Categories: Bulletin-17
Bulletin nummer 4 2017

Bulletin nummer 4 2017

 

 
Bulletin nummer 4 2017 (PDF)

 

Cochrane Library har sammanställt studier som omfattar individanpassad digital intervention som syftar till att minska skadlig alkoholkonsumtion. Rapporten omfattar 57 arbeten i vilka forskarna jämförde resultaten från gruppen som fått råd via dator eller mobiltelefon med en kontrollgrupp som inte fick denna möjlighet. Studien fortgick i 12 månader.
   Sammanfattningsvis framkom evidens för att individer som fick den digitala rådgivningen klarade sig bättre än kontrollgruppen. Intressant resultat var också från fem studier i vilka man jämförde resultaten för digitala gruppen med en kontrollgrupp som fick råd face-to-face med läkare eller sjuksköterska: alkoholkonsumtionen minskade men det framkom ingen skillnad grupperna emellan.
   Resultatet i volymsänkning var att digitala gruppen minskade sin konsumtion med cirka 1/3 flaska vin i veckan eller motsvarande mängd öl.
   Digital rådgivning är bättre än ingen, men inte bättre än den mänskliga professionella kontakten.
   Sammanställningen gjord av Cochrane Drugs and Alcohol Group och publicerad 170925
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CDO11479.pub2/full

Den för närvarande starkaste syntetiska opioidanalogen karfentanil har skördat dödsoffer i Sverige. Denna fentanilvariant syntetiserades 1974 hos läkemedelsföretaget Janssen Pharma och används som veterinärmedicin för att söva stora djur (elefanter och liknande). Enligt militäranalys kan ämnet också vara ett potent kemiskt vapen.
   Karfentanil är sedan några tiotal år även ett missbrukspreparat, som är 10 000 (!) gånger starkare än morfin. Antidot är naloxon.
   SR Konflikt 171007 

 

De vanligaste narkotiska drogerna i Europa är fortfarande cannabis, kokain, ecstasy, amfetaminer och heroin, men ett kraftfullt orosmoln är de syntetiska opioiderna, som dykt upp under senare år. Det är internetmarknaden och till viss del även den illegala ”gatuförsäljningen” som står för utbudet.
   De nya psykoaktiva substanserna (NPS) blir allt mer potenta och senaste tillskottet, karfentanil, är våldsamt starkt: ungefär 10 000(!) gånger starkare än morfin. De syntetiska cannabinoidvarianterna (som inte får förväxlas med växten cannabis med slutprodukterna marijuana och hasch) har en starkare och betydligt farligare medicinsk profil än cannabis.
   Enligt den genomgång som EU-organet EMCDDA har gjort ses en allmän nedgång i omfattningen av NPS-drogerna men detta till trots finns det belägg för att tillgången och användningen av dessa substanser ökar bland marginaliserade grupper och personer med kroniska narkotikaproblem. 
   I Europa är cannabisanvändningen bland ungdomar lägre än i USA, som dock har lägre tobaksförbrukning än i vår del av världen. Även alkoholkonsumtionen skiljer sig åt – i Europa dricker ungdomen mer åt berusningshållet än kompisarna på andra sidan Atlanten.
   Den sedan några år allt starka THC-halten i marijuana och hasch håller i sig, vilket dessvärre också är kopplad till hälsoproblem. Sjukvårdsmässigt står cannabis som orsak till den största sjukvårdinsatsen i Europa när det gäller andelen nya patienter som får narkotikabehandling.
   Europas narkotikamarknad är geografiskt tämligen skiftande. För exempelvis kokain gäller att denna drog är vanligast i d sydliga länderna medan amfetamin dominerar norröver. Det finns också stora skillnader de europeiska länderna emellan när det gäller heroin, men allmänt ses en nedgång för injektion som administrationsväg. Det är en nedgång som håller i sig sedan några år tillbaka.
   Även om det är problem med läkemedel i substitutionsbehandlingen (metadon och buprenorfin) för individer med beroende av opiater/opioider konstateras med eftertryck att det finns god evidens som stödjer användningen. Denna minskar såväl sjuklighet och dödlighet som kriminalitet.
www.emcdda.org 

 

 
Panelen inför avslutande diskussion: Christina Gynnå Oguz, Jonna Sohlmér,
Magnus Linton och Sven Andrèasson

Efter sex år flyttade Svensk förening för Beroendemedicins årliga augustikonferens från Göteborg till Stockholm Som alltid var programmet präglat av ett aktuellt och angeläget ämne med största fokus på klinik, mindre på forskning, även om de båda delarna alltid går hand i hand.
   Ett stående inslag i augustikonferenserna är att de inleds med en internationell storhet inom ämnet för dagen. I år var det David Epstein från amerikanska NIDA (National Institute on Drug and Abuse), som sedan decennier är ett av de mest välmeriterade forskningscentra för narkotika. Hans magnifika föreläsning hade rubriken Tracking Addiction through Space, Time, and Society.
   De tre nationella bidragen täckte ett anmärkningsvärt stort område och höll samma höga standard. Det var Markus Heilig som inledde med fokus på utanförskap och stressorer som framkallar återfall, Jan Gladh illustrerade med egna erfarenheter hur vårdapparaten stigmatiserar en beroendepatient. Sara Wallhed Finn försökte tolka problemet och se vad vården kan göra för att reducera stigmatiseringen.
   En ovanligt spännande och givande paneldiskussion avslutade dagen. Det var fyra kunniga debattörer som visste vad de talade om och gjorde det med eftertryck: skådespelaren och blivande socionomen Jonna Sohlmér, författaren och journalisten Magnus Linton, departementsrådet mm Christina Gynnå Oguz och professor Sven Andréasson.
   Ett späckat dagsprogram som fördjupade allas vår kunskap och ledde till eftertanke. 
   En utförligare sammanfattning kommer i nästa nummer av medlemstidningen Bulletin.

 

STutbildning beroendemedicin






Månadslista