En till synes välgjord och bra designad multicenterstudie bekräftar och utvidgar tidigare publicerad kunskap om den ökade risk för psykossjukdom som intag av cannabis innebär (se bl.a. Andréasson, et al, Lancet 1987 och DiForti, et al, Lancet 2015). Med denna rapport får vi en incidens för utvecklingen av psykossjukdom för alla i studien ingående 11 forskningscentra, vilket ger en geografisk överblick över hur cannabispsykosen framträder.
   Mellan 2010 och 2015 insamlades data från 901 patienter och 1237 kontroller på 11 europeiska forskningscentra (inklusive en i Brasilien). De i studien inkluderade individerna var mellan 18 och 64 år och insjuknade för första gången i en psykossjukdom. Det finns begränsningar i studien, men ger tveklöst ett viktigt bidrag till förståelsen för de psykiatriska problem som cannabisintag ger.  
   Patienterna indelades i två grupper: lågdos-THC (<10%) och högdos-THC (>10%).
   Huvudresultatet är att dagligt intag av cannabis ökade risken för att få en psykotisk sjukdom jämfört med kontrollgruppen. Risken var betydligt större för de som använde högdos-THC.
   Det finns stora geografiska skillnader, också mellan storstad och övriga landet. Den högsta incidensen för psykosutveckling fann man i Amsterdam, London och Paris. Här identifieras också cannabis med högre THC-halt än exempelvis i Italien, Spanien och Frankrike utanför huvudstaden.
   Om högdos-THC försvann från marknaden skulle, enligt forskargruppens uträkningar, nyinsjuknandet i en psykossjukdom minska med 20 procent (alla forskningscentra inräknade). Plockar man ut storstäderna så skulle minskningen i London vara i Amsterdam 44 procent och London 21 procent. Jämfört med Palermo som hade bland de lägsta incidenserna: 6 procent.
   En annan intressant räkneoperation är att incidensen för alla psykossjukdomar skulle i Amsterdam minska från nuvarande 37,9 till 18,8 fall per 100 000 invånare om cannabis med hög halt av THC inte längre var tillgänglig.
   Sammanfattning av studien: Starkaste prediktor för psykotisk sjukdom är daglig konsumtion av högpotent cannabis, vilket medför en 3,2 gånger högre risk jämfört med kontrollgruppen som aldrig använd cannabis.
DiForti M, et al. The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe: a multicentre case-control study. The Lancet March 19, 2019

Beroendediagnosen - till nytta eller skada?

den 15 mars 2019
Kategorier:

Det kroniska sjukdomsbegreppet vid beroende – till nytta eller skada?
The concept of addiction as a chronic relapsing brain disorder – helpful or harmful?
Svensk förening för Beroendemedicin och Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforskning inbjuder till en tvådagarskonferens den 7 – 8 november 2019 på First Hotel Billingehus i Skövde. Första dagen hålls konferensen på engelska och andra dagen på svenska. Flera internationella och nationella experter analyserar det kroniska sjukdomsbegreppet. Därtill kommer en halvdag att ägnas åt aktuell svensk forskning inom beroendeområdet. 
   Boka in dagarna redan nu. Inom kort kommer detaljerat program och anmälningsblankett.

Narkotikarelaterad död ökar igen

den 14 mars 2019
Kategorier: Nyheter

I en i mars publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten framkommer den dystra nyheten att den narkotikarelaterade dödligheten ånyo ökar efter att vi sett en viss nedgång under senaste åren.
   Under 2017 noteras 626 dödsfall jämfört med de 590 som skedde under 2016. Män är överrepresenterade och utgör ungefär tre fjärdedelar av de narkotikarelaterade dödsfallen. Överdoser är den vanligaste orsaken och opioider förekommer i 95 procent av fallen.
   I rapporten framkommer också att den narkotikatyp som flest personer använder är cannabis och där har användningen ökat under 2000-talet. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018 uppgav 3 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.
   Antalet nya psykoaktiva substanser som upptäcktes i Sverige under år 2017 minskade något till 41 nya substanser, jämfört med 46 stycken år 2016. Samtidigt reglerades 41 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara under 2017. De flesta hörde till substansgruppen opioider, varav majoriteten var fentanylliknande substanser.
   Antalet personer som får läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, LARO, ökar och fler landsting erbjuder sprututbyten.
www.folkhalsomyndigheten.se

Seminarium: Spelreklam i fokus

den 8 mars 2019
Kategorier: Nyheter

Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) m fl inbjuder till ett högaktuellt seminarium: ”Spelreklam i fokus” den 15 april i Göteborg. Seminariet riktar sig till politiker, idéburna organisationer samt högre tjänstemän inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sista anmälningsdag är den 1 april.
   Föreläsare och debattörer är Per Binde, docent och spelforskare, Anders Håkansson, överläkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, Andreas Prochazka, enhetschef på Konsumentverket i Karlstad samt ett panelsamtal med Jimmy Nilsson från Spelberoendes förening och Kristina Wennerstrand, Spelberoendeteamet Göteborg.
Förfrågningar: susanne.vannerberg@goteborgsregionen.se

Från spritland till öl- och vinland

den 6 mars 2019
Kategorier: Nyheter

Från CAN har första rapporten om alkoholkonsumtionen i landet för 2018 kommit. Trenden fortsätter: alkoholkonsumtionen i Sverige minskade med 2 % under 2018 men Systembolagets försäljning ökade med lika många procent. Däremot sjönk resandeinförsel med 25 %. Även köpen av smugglad alkohol minskade under året.
   Anledningen till den kraftigt minskade ”egenimporten” beror sannolikt på den försvagade kronan (Björn Trolldal, ansvarig för rapporten).
   Sett ur ett tioårsperspektiv har alkoholkonsumtionen minskat med 7 % och är nu nere i 8,8 liter per invånare 15 år och äldre. Konsumtionsminskningen ses tydligast i yngre åldersklasser, men gäller för alla åldersklasser.
   Sedan 1970-talet ses också en diskret men klar övergång i konsumtionsmönstret – från att ha varit ett starkspritkonsumerande land har vi blivit ett öl- och vinland.
   En detaljerad rapport om alkoholkonsumtionen under 2018 kommer under hösten.

Långtidsverkande buprenorfin är på väg

En utomordentligt intressant studie som visar att man får ett tydligt samband mellan plasmakoncentration och effekt. Syftet med studien var att undersöka effektiviteten hos olika Sublucate-doser (BUP-XR; extended-release buprenorphine) hos deltagare med opioidberoende. Behandlingen består av subkutan injektion av BUP-XR en gång i månaden.
   Undersökningen är randomiserad dubbelblind placebokontrollerad fas trestudie som genomfördes på 36 centra i USA. De inkluderade var mellan 18 och 65 år med moderat till allvarligt opioidberoende (DSM5). BUP-XR administrerades som subkutan injektion med två olika beredningar: sex injektion med 300 mg aktiv substans i ena gruppen och 300 mg vid två injektion plus fyra injektioner med 100 mg. Placebogruppen fick motsvarande volymer men naturligtvis utan aktiv substans.
   Den primära end-point var total avhållsamhet från opioider. Drogfrihet klara drygt 40 procent i båda BUP-XR-grupperna medan den stannade vid 5 procent för placebogrupperna.
   Drogfriheten var signifikant högre i båda grupperna jämfört med placebo. Det var också en god tolerans till BUP-XR. Den mest förekommande biverkan var huvudvärk. Något sidointag av andra droger förekom inte under behandlingsperioden på 24 veckor. Inget tillägg av peroral buprenorfin tilläts.
   Fördelen med denna beredning är att patienten får en optimal och stabil plasmakoncentration (2-3 ng/mL) under de fyra veckorna, men också att risken för drogläckage till andra minimeras. Behandlingsmässigt vinner klinikerna mycket eftersom åtgången av sjukskötersketid minskas rejält.
   I Europa har i december en annan depåberedning av buprenorfin godkänts av EMA. Det är det svenska lundaföretaget Camurus som utvecklat denna beredning och som kommer att marknadsföras under namnet Buvidal. Se notis i Bulletin nr 1 2019:27.
   Det svenska preparatet kommer att lanseras till en början i Tyskland, England och Norden med början någon gång under första halvåret 2019. Det är i skrivande stund oklart när det amerikanska Sublocade kan väntas finnas på den europeiska marknaden, men sannolikt om ett år. Sublocade används redan nu i USA.
Haight BR, et al. Efficacy and safety of a monthly buprenorphine depot injection… The Lancet, feb 18, 2019. Dx.doi.org/101016/S0410-6736(18)32259-1.

Alkoholberoende – neurologisk djupdykning

den 28 februari 2019
Kategorier: Nyheter

Från en forskargrupp kring professor Karen Szumlinski vid University of California Santa Barbara har studier på möss resulterat i upptäckten av en möjlig ny mekanism inom BNST (The bed nucleus of the stria terminalis - en del av limbisk-hypotalamiska systemet), som kan ha betydelse för förståelsen för de som fortsätter inta alkohol utan att reflektera över risker och konsekvenser, dvs det finns ingen ”stoppmekanism”.
   Den i februari presenterade studien visar forskargruppen på att hög alkoholkonsumtion ger en signal till mGlu5 (glutamatreceptor) som finns i BNST-området som leder till en begränsning av alkoholkonsumtionen. Motsatsen visas också, nämligen att en påverkan på den extracellulära signalreducerande substansen ERK genom förändring av mGlu5-fosforylering leder till ökad alkoholkonsumtion. Enligt forskargruppen betyder det att denna mGlu5-skada förorsakar en okänslighet för effekten av alkoholintoxikation.
   En forskargrupp från University of North Carolina publicerade 2015 en studie som visar att kroniskt alkoholintag leder till bestående förändringar i BNST (djurstudier). Redan här menar författarna att det finns underlag för att se möjliga behandlingsaspekter för bl a alkohol.
   Professor Markus Heilig: Den nyligen publicerade artikeln (Campell) tillför en mycket specialiserad kunskap om vad mGluR5-receptorerna i BNST gör och hur deras fosforulering via ERK tycks vara en endogen broms. Inte säkert att det här har några kliniska implikationer utöver det vi vetat sedan närmare tio år.
Campell R, et al. Increased alcohol-drinking induced by manipulations of mGlu5 phosphorylation within the bed nucleus of the stria terminalis. J Neuroscience 2019. DOI: 10.1523/JNEUROSCI.1909-18.2018
Pleil K, et al. NPY signaling inhibits extended amygdala CRF neurons to suppress binge alcohol drinking. Nat Neurosci 2015. DOI:101038/nn.3972.Epub 2015 Mar 9.

 

 

Pengar till forskning om spelberoende

den 28 februari 2019
Kategorier: Nyheter

Svenska Spels forskningsråd lämnar stöd till forskning om spelberoende och förebyggande åtgärder mot spelproblem. Rådet strävar efter att stimulera uppbyggandet av goda forskningsmiljöer.
   Medlen avser stöd såväl till doktorander, forskare de närmsta fem åren efter disputation (post doktoral period) samt graduerade forskare vid universitet och högskolor som söker projektbidrag. Medel medges för projekt som sträcker sig från ett till fem år.
   Sista ansökningsdag är den 30 april 2019, kl. 24.00 (därefter stängs webbsystemet).
   Frågor kring ansökan: Mia Sundelin, 0723-714 320, mia.sundelin@can.se

 

Den sannolikt största meta-analysen om effekterna av cannabisintag i tonåren är publicerad i JAMA Psychiatry i februari i år. Under ledning av professor Gabriella Gobbi vid McGill University i Montreal har en forskargrupp gått igenom en mängd artiklar som resulterade i 11 studier som höll måttet och var jämförbara för analys. Totalt ingick 23 300 individer som följdes till de kom in i trettioårsåldern.
   Några ovedersägliga konklusioner vågar man sig inte på, fler fokuserade studier behövs, men de här framtagna resultaten talar klart för att det föreligger en risk för att tidigt intag av cannabis kan leda till depression, ångest och suicidalitet i ungdomsåren. I siffror framkommer att drogintaget i tonåren leder till att en av 14 (totalt 60 000 inidiver) utvecklar depressionstillstånd inom de närmaste årtiondena. Av de tonåringar som prövade cannabis var riskökningen att få depression mellan 18 och 32 år förhöjd till 37 procent.
   Det finns ingen direkt förklaring till varför följderna blir såhär. Det finns djurstudier som pekar på att påverkan på cannabinoider kan utlösa depressiva tillstånd. Tonårstiden är också då hjärnan ur ett biologiskt perspektiv är speciellt vulnerabel.
   Det går heller inte att bortse från att den cannabis som utbjudes blivit allt ”starkare” under senare år.  Det är THC (tetrahydrocannabinol) det handlar om och förhållandet mellan de viktiga aktiva substanserna THC och CBD (cannabidiol).
   En förra året publicerad studie från King’s College i London visar att 94 procent av den cannabis som nu i Storbritannien beslagtas av polisen innehåller en hög halt av den psykoaktiva substansen THC. När förra stora undersökningen genomfördes 2005 var den högpotenta andelen cannabis (kallad skunk) 51 procent. Dessutom visar forskargruppen att förhållandet mellan THC och CBD har på ett negativt sätt förskjutits från att ha varit 1:1 till 3:1. De starkaste varianterna innehöll inte mindre än 46% THC och 0,2% CBD. Det är mycket allvarligt med låg halt av CBD eftersom cannabidiol i någon mån kan, enligt forskarna, begränsa skadeverkningarna av THC.
   Londonforskarna varnar för att denna stora skillnad mellan THC och CBD kan orsaka att ett ökat antal användare löper risk att utveckla en psykossjukdom.
   Det viktigaste budskapet som författarna anför är att cannabisrökning i tonåren leder till en allvarlig hälsorisk. Mot denna bakgrund får ses den allvarliga rapport som CAN publicerade förra året där elever i årskurs 9 och gymnasiet år 2 sedan 2012 upplevt alltmer genom åren att skaderisken med att testa cannabis minskat. Var fjärde pojk i gymnasiet menade i denna skolundersökning att det inte finns någon skaderisk alls med att prova cannabis några gånger.
Gobbi G, et al. Association of Cannabis Use in Adolescence and Risk of Depression, Anxiety, and Suicidality in Young Adulthood. JAMA Psychiatry, feb 13, 2019. Doi:10.1001/jamapsyciatry.2018.4500

Bensodiazepiner: dödligheten ökat dramatiskt

den 17 februari 2019
Kategorier: Nyheter

I en nyligen publicerad amerikansk studie från Boston har forskargruppen gått igenom förskrivningen av bensodiazepiner mellan åren 2003 och 2015 (mortalitetssiffror, se nedan). Det är en dramatisk ökning såväl när det gäller mängden piller som indikationerna, som till forskarnas uppenbara förvåning i många fall inte ens var identifierade i samband med receptförskrivningen.
   En mycket besvärande del i ökningen är att dödligheten ökat dramatiskt från 0,6 per 100 000 vuxna år 1999 till 4,4 per 100 000 år 2016. Ökad risk för fatal utgång sågs vid samtidigt intag av alkohol, opioider eller andra mediciner.
   När det gäller förskrivningen för olika medicinska specialiteter, framkommer att när det gäller psykiatriker så har det inte skett någon ökning men däremot inom alla andra specialiteter. Det var också en stabil förskrivning för indikationerna insomnia och måttlig ökning för ångest och andra neurologiska tillstånd. Förskrivningen fördubblades under perioden för ryggsmärta och kronisk smärta och därtill för tillstånd som inte identifierades i journalanteckningarna.
   Författarna noterar att det finns förvånansvärt få guidelines för behandling med bensodiazepiner trots den omfattande förskrivningen av så många olika specialiteter till så många olika sjukdomstillstånd. Bensodiazepinerna är på rätt sätt använda en tillgång, menar författarna, men idag är förskrivningen uppenbarligen alltför stor. Rekommendationerna från bostongruppen är att undvika långa behandlingsperioder och inte ordinera bensodiazepiner tillsammans med andra interagerande mediciner och naturligtvis till rätt diagnos/indikation: ångest och/eller sömnproblem.
Garwal SD, et al. January 25, 2019. Doi:10.1001/jamanetworkopen.2018.7399

Bulletin 1 2019





Månadslista