I en paneldiskussion (video) som anordnats av tidskriften Alkohol och Narkotika (en del av CAN) deltog Anders Printz (regeringens särskilde utredare), Åsa Magnusson (överläkare och ordförande för Svensk förening för Beroendemedicin) samt Yvonne Zätterberg Åberg (bitr enhetschef i Hägersten-Älvsjös stadsdelsförvaltning). 
   Det var en tämligen enig trio i en paneldiskussion som leddes av AoN:s redaktör Julius von Wright. Sjukvårds- och socialtjänstrepresentanterna redogjorde i korta ordalag hur deras verklighet ser ut för beroendepersoner med eller utan samsjuklighet. Båda var rörande överens om att situationen idag är ur många synvinklar ohållbar. Patienterna/klienterna får i vårt land den vård och omsorg de har rätt till nästan i undantagsfall. 
   Av vikt är också att personer med beroendesjukdom som inte har social problematik naturligtvis inte söker upp socialtjänsten utan sjukvården, i första hand primärvården.
   Regeringens utredare bekräftade i stort intrycken från ”verkstadsgolvet” i de undersökningar han hittills hunnit göra.
   Anders Printz pekade på några viktiga punkter i den utredning han är på väg att genomföra. Den kanske viktigaste bakgrunden till hur omhändertagandet blir bättre är att hantera den stigmatisering som finns. Vi måste avstå från moraliseringen och inse vad vetenskapen sedan lång tid framhållit: beroende är en sjukdom, något som också Åsa Magnusson och Yvonne Zätterberg Åberg flera gånger påpekade. 
   En annan aspekt som utredningen kommer att fokusera på är integreringen av hälso- och sjukvården. Enligt Printz förskjuts aktivt beroendepatienter av psykiatrin när psykiatrisk vård behövs. Denna integrering kan mycket väl behöva förtydligas i ett regelverk. Detta problem tog även de övriga två upp med förtydligande från Åsa Magnusson som påpekade att patienter med beroende och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt, inte med den inställning som oftast förekommer inom psykiatrin att patienten första ska vara drogfri i sex månader. Yvonne Zätterberg Åberg hade samma erfarenhet. Det finns en föreståelse för historiken bakom att socialtjänsten inkluderats i ansvar men att det nu råder ett helt annat kunskapsläge om beroende och dess behandling än senaste lagstiftningen.
   En intressant aspekt framkom från utredaren att det kanske vore intressant att se om de allra svårast drabbade med beroende och tung psykiatrisk diagnostik och social utslagning kunde vara betjänta av en egen organisation. Idag är det svårt med samordning mellan olika myndigheter på grund av sekretesslagar mm. Det finns också anledning att se över tvångsvården, som nu med LVM ligger under socialtjänsten. Här finns inte bara många gånger tveksam kunskap om beroendesjukdom utan är även synnerligen kostsam, inte minst för mindre kommuner.
   Anders Printz har dammat av den 10 år gamla och gedigna Missbruksutredningen och konstaterar att den hade många viktiga slutsatser då och den har inte blivit mindre aktuell idag. Anders Printz:
-Det finns starka argument för en förflyttning av huvudmannaskapet.
   Dock framhöll utredningschefen att mycket återstår innan han tar definitiv ställning till huvudmannaskapet för beroendevården, för han uppfattade regeringens uppdrag att även involvera icke psykiskt belastade beroendeindivider. Detta är av synnerlig vikt. Alla tre debattörerna var helt eniga om att det är ju inte så enkelt att ställa rätta diagnoserna: ”de står ju inte skrivna i pannan”. Inom psykiatrin liksom inom somatiken måste en adekvat utredning ske.
   Ett nog så viktigt påpekande om lösningen av problemet samsjuklighet kom från Yvonne Zätterberg Åberg för att över huvud taget komma vidare med att hjälpa denna utsatta grupp:
   -Måste sluta vara en politisk fråga!
Paneldiskussionen finns att lyssna till på tidskriftens hemsida. 
https://www.facebook.com/watch/?v=365951011500665

Förskrivningen av cannabisläkemedlet Sativex ökar rejält under senare år enligt statistik från Socialstyrelsen. Förra året fick 426 patienter den sprayen, en fördubbling på fyra år. Munhålesprayen Sativex, som produceras av det spanska läkemedelsbolaget Almirall, godkändes i Sverige i januari 2012. 
   Enligt FASS är Sativex indicerat som behandling för att lindra symtom hos vuxna patienter med måttlig till allvarlig spasticitet orsakad av multipel skleros (MS), och som inte har svarat tillfredsställande på annan medicinering mot spasticitet och uppvisar en kliniskt signifikant förbättring av symtom relaterade till spasticitet under en inledande försöksbehandling.
   Sativex innehåller THC och CBD i förhållandet 1:1 (ungefär). En liknande produkt på svenska marknaden är Epidioles, som dock endast innehåller CBD och har indikationen epilepsi.
   Förutom den formella indikationen MS förekommer förskrivning av Sativex i liten omfattning även mot polyneuropatier, neuropatisk smärta och stroke. Största delen av ökningen är, enligt Läkemedelsverket, sannolikt en ökad diagnostik och behandling av MS-patienter.
   Behandlingen med cannabis som läkemedel är emellertid tveksam. Professor emeritus Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet:
   – Det finns inte tillräckligt forskningsunderlag som talar för användbarheten/effekten.
   Det danska läkarförbundets ordförande Andreas Rudkøping förmedlade i media för något år sedan: ”Den vetenskapliga grunden för att läkare ska förskriva cannabis existerar inte”. 

En ovanligt omfattande meta-analysstudie presenterades under hösten i The Lancet Psychiatry som konkluderar att cannabisberoende delar genetisk belastning med andra sjukdomar. Att cannabisberoende har en stark genetisk komponent är konstaterad i många studier. Herediteten uppskattas till 50-70 procent och förknippas därtill med ökad risk för psykisk sjukdom. 
   Målet med denna studie var att identifiera nya genetiska variationer genom GWAS som kan kopplas till cannabisberoende. Forskargrupperna (det är ett 40-tal namn på författarlistan av artikeln) utnyttjade två databaser (iPSYCH och deCODE) i vilka de tog fram 20 916 fall och 363 116 kontroller. 
   För att undersöka de genetiska överlappningarna mellan cannabisberoende och 22 utvalda sjukdomstillstånd behandlades data med den i detta sammanhang vanligaste metoden, linkage disequilibrium score regression, för att räkna fram de genetiska korrelationerna. 
   Två signifikanta loci hittades på kromosomerna 7 och 8. Undersökningen skiljer mellan beroende och ”användare” och finner att de båda grupperna uppvisar viss genetisk korrelation men visade på signifikant skillnad för 12 av de 22 sjukdomsspåren. Det finns uppenbarligen delvis skillnad genetiskt mellan de två grupperna. Cannabisberoendegruppen var postivt korrelerad med andra sjukdomstillstånd som ADHD, djup depression och schizofreni. 
   Författarna menar att resultaten av denna studie underbygger tidigare teori om att cannabisberoende delar genetisk belastning med andra sjukdomstillstånd och att det finns en uppenbar skillnad genetiskt mellan cannabisanvändning och cannabisberoende.
The Lancet Psychiatry 2020 doi.org/10.1016/S2215-0366(20)30339-4

Vad är GWAS?
GWAS står för Genome-Wide Association Study och innefattar undersökning av markörer över hela omfånget av DNA (eller genom) av ett stort antal personer för att hitta genetiska variationer som är förknippade till en speciell sjukdom. När man väl finner detta samband uppenbarar sig möjlighet att utveckla bättre strategier för att upptäcka, behandla och förhindra sjukdomen. 
   Att hitta dessa genetiska samband är speciellt viktiga för vanliga men komplexa sjukdomstillstånd som cancer, diabetes, hjärtsjukdom och psykiska sjukdomstillstånd. 

Socialstyrelsen har gjort ändringar i F-kapitlet (kap. 5) i ICD-10-SE för att få de diagnostiska begreppen att vara i samklang med en terminologi som såväl behandlare som patienter använder.
   Det blir nu enklare få begrepp som vi i den kliniska verkligheten använder och som är vedertagna av såväl behandlare som patienter. Tydligaste exemplet är kanske förslaget att ändra F10.2 från
Psykiska störningar och beteendestörninga orsakade av alkohol, beroendesyndrom
till det fullständigt adekvata och icke tillkrystade
Alkoholberoende
   Ändringarna träder i kraft fr o m 1/1 2021, då finns hela ändringskatalogen på plats. Svensk förening för Beroendemedicin har till Socialstyreksen förmedlat synpunkter på terminologin och uppskattar nu ändringarna som adekvata och i linje med föreningens ståndpunkt.

 

En omfattande gemensamt koordinerad aktion mot den illegala internetmarknaden darknet har genomförts av olika lagväktande myndigheter i flera länder runt om i världen. Målet var att lagföra illegal verksamhet, främst försäljning och köp av illegala droger. 
   Detta tillslag är en uppföljning av nedstängningen av darknetföretaget Wall Street Market för ett drygt år sedan. Det var då världens näst största sajt för illegal handel. Aktionen leddes av Bundeskriminalamt i Tyskland i samarbete med Europol och Eurojust som koordinerade de olika insatserna tillsammans med flera länders polismyndigheter (förutom Tyskland ingick Australien, Cypern, Nederländerna, Sverige, Österrike, Kanada, Storbritannien och flera statliga enheter i USA). 
   Som ett resultat greps 179 försäljare av tiotusentals illegala substanser i Europa och USA. Cirka 500 kilo droger beslagtogs, bl a fentanyl, oxykodon, hydrokodon, metamfetamin, heroin, kokain, ecstasy och narkotikaklassade läkemedel. Över 6,5 miljoner dollar beslagtogs. Det var antingen kontanter eller i virtuella valutor. Man hittade även ett 60-tal vapen vid tillslagen.
   De flesta arresteringarna skedde i USA, men även en person i Sverige är med på listan. 
   Europol tillåter sig konstatera att de gyllene åren för illegala marknadsplatser på nätet är över. Polisen har nu mål och medel att med lagliga medel hitta och stänga ner dessa olagliga sajter och bura in de kriminella som säljer och köper illegala varor.
https://www.europol.europa.eu/
Darknet, Europeiska narkotikamarknaden, se Bulletin 2020;2:12-14. 

 

Bertil Göransson var ordförande i Systembolagets styrelse mellan 1984-1999. För att hedra hans insats och stimulera forskning om ungdom, alkohol och idrott har Systembolagets styrelse inrättat ett resestipendium  på 30 000 kronor för unga alkoholforskare.
   Stipendiet delas ut till en ung forskare som utmärkt sig genom framstående forskning inom området ungdom och alkohol. Anknytning till idrott ska väga särskilt tungt vid bedömningen. Ansökan kan ske fram till 27 oktober 2020.
   Är du intresserad av söka? All information får du från cecilia.gravin@med.lu.se eller 040-33 29 78

 

THC-halten i cannabis har successivt ökat under senare år på den illegala marknaden i såväl länder som har legaliserat cannabis som icke tillåtande länder. Detta kan leda till ökade medicinska problem.
   Studier har visat att THC-förgiftning är dosberoende. Högre doser ger större skada på exempelvis minnet och kan framkalla en övergående psykosliknande symtomatologi. Från de som rökt högpotent cannabis finns rapporter om livslångt depressionstillstånd och utveckling av beroende.
   Sammantaget finns således stor risk att med högpotent cannabis (hög THC-halt) försämras den mentala hälsan, beroende skapas och behov av behandling.
   I en unik studie från Storbritannien (University of Bristol) har en forskargrupp undersökt den mentala hälsan i en generell population som intagit högpotent cannabis. I studien inkluderades engelska ungdomar som var födda i landet mellan 1 april 1991 och siste december 1992. Data insamlades för denna grupp mellan juni 2015 och oktober 2017. De var således 24 år gamla och ur gruppen togs cannabisrökarna ut. De var till antalet 1087.
   Av dessa rapporterade 141 att de använde högpotent cannabis, som också var kopplat till ökat intag av drogen och utveckling av cannabisproblem som beroende. 
   Resultatet visar på en ökad risk för ångestdiagnos. Det fanns inget samband mellan högpotent cannabis och alkoholsjukdom eller depression. 
   Forskargruppen menar att det finns all anledning att försöka få bort eller reducera högpotent cannabis från marknaden. Då skulle risken för mentala hälsoproblem minska.
JAMA Psychiatry. doi:10.1001/jamapsychiatry.2020.1035

 

Kanada legaliserade cannabis i oktober 2018. I juli 2018 har en nationell attitydundersökning från University of British Columbia publicerats i J Drug Issues. Forskargruppen har kartlagt hur legaliseringen av rekreationellt bruk av cannabis påverkat unga vuxna. En undersökning gjord före legaliseringen (2017) jämförs med vad motsvarande åldersgrupp tyckte efter legaliseringen (2018). 
   Ungdomarna fick besvara frågor om hur de upplevde legaliseringen, var den bra eller dålig. Varje individ fick alternativen mycket bra, bra, dålig eller mycket dålig. Analys av resultatet ger vid handen att de unga vuxna upplevde legaliseringen negativt. Det framkom ingen signifikant attitydskillnad mellan pre- och post-grupperna.
J Drug Issues. https://doi.org/10.1177/0022042620908200

Skiftesarbete är en känd riskfaktor för olika såväl somatiska som psykiska besvär, speciellt sömnproblem. Upp mot 40 procent av skiftesarbetare sover sämre än de som arbetar dagtid. 

För att hantera sömnproblemen är det vanligt att inta alkohol. Till en början ges sömn, men problemet är att hälsorisken ökar och denna strategi leder i förlängningen till ännu sämre sömn. 

Artikelförfattarna har gått igenom den litteratur som finns inom området och sammanställt de 14 rapporterna som stod till buds.

Resultatet visar på att skiftesarbete är förknippat med högkonsumtion av alkohol (binge drinking). Anledningen till konsumtionen var i de flesta fall självmedicinering för att kunna sova eller att stressa av. Den största riskgruppen var enligt denna genomgång sjuksköterskor över 50 år. 

European Addiction Research. https://doi.org/10.1159/000507573