Charlotte Gedeon från Lund är inte bara överläkare och specialist i psykiatri utan nu även ISAM-specialist i beroendemedicin. Den första i Sverige som efter examination erhållit denna specialisttitel.
ISAM är en organisation för kliniker och har medlemmar över hela världen. Organisationen har till uppgift att uppmuntra och sprida information och idéer kring såväl farmakologisk som icke-farmakologisk beroendeforskning, behandling och patientmottagande.
Under 2022 års första tio månader hade drygt 33 procent fler rattonyktra förare stoppats vid gränsövergångarna jämfört med föregående år. Ett oroande faktum är, enligt Tullverket, att så många som en tredjedel av de stoppade rattonyktra förarna är yrkeschaufförer. De använder sannolikt i ökande grad centralstimulerande droger som amfetamin för att hålla sig vakna under de långa arbetspassen.
Under pandemin minskade trafiken över gränspassagerna till Sverige och detsamma gällde antalet drogpåverkade förare som fastande i Tullverkets kontroller. Rekordåret 2019 var det hela 461 påverkade förare som stoppades. Under första pandemiåret 2020 sjönk antalet till 227 men när restriktionerna släppte under 2021 så ökade antalet stoppade rattonyktra förare till 426 stycken, vilket var i nivå med åren innan pandemin bröt ut. Men den senaste statistiken för 2022 visar att ökningen fortsätter. När drygt två månader återstår av året så har hela 569 rattonyktra förare stoppats, vilket är mer än varje enskilt år sedan 2016.
Tullverket
”Det är tillsammans med andra man når resultat, snilleblixtar är nästan alltid en följd av interaktion”
Johan Franck
Professor Johan Franck har genom sina vetenskapliga insatser inom alkohol- och narkotikaområdet bidragit till betydelsefulla och användbara resultat för hälso- och sjukvården, både för professionen och för patienterna. Parallellt med forskningen har Johan Franck även varit en reformator av svensk beroendevård genom sitt engagemang i kvalitetsregister, som ledare och chef i vården och som läroboksförfattare.
can.se
Under de senaste 20 åren har cannabisutlösta psykoser ökat i betydande omfattning i såväl Norge, Sverige som Danmark. Detta framkommer i en nyligen publicerad (Psychological Medicine) undersökning från Cambridge University.
Symtomen avtar vanligen efter några dagars drogfrihet, men tillståndet kan vara en allvarlig signal om framtida allvarliga psykiska problem. Sannolikt är antalet av cannabis utlösta psykoser underdiagnostiserade.
Under de senaste 10-15 åren har det hänt mycket inom svensk vård för opioidberoende. Utbudet av läkemedelsassisterad rehabilitering för opioidberoende (LARO) har ökat på många håll, arbetssätt har förändrats, nationella riktlinjer har uppdaterats och nya preparat har tillkommit. Inom Svensk förening för beroendemedicin har vi engagerat oss i detta på en rad olika sätt. Men vi är ju i grunden en förening för läkare, och det har saknats en naturlig mötesplats för alla olika yrkeskategorier som arbetar med LARO.
Vi blev därför glada över det förslag som universitetslektor Andrea Capusan, Linköpings universitet och professor Björn Johnson, Malmö universitet kom till oss med under våren 2022. Bägge är ju välkända experter inom området, och ville ta initiativ till ett tvärprofessionellt nätverk för alla som arbetar med LARO. Förslaget var att upprätta ett digitalt diskussionsforum och på sikt även anordna återkommande fysiska möten, med syfte att öka vår kunskap, stötta varandra, sprida bra arbetssätt och bidra till en mera jämlik vård för opioidberoende.
Under 2022 kom en ny rapport om effekterna för de kognitiva funktionerna vid långtidsbehandling med bensodiazepiner. Sedan tidigare har effekter vid långa behandlingsperioder med bensodiazepiner varit välkända även om forskningen varit begränsad och inte systematiskt överblickat hela spektrum av kognitioner.
Denna studie har undersökt via neuropsykiatriska tester hos 92 patienter fyra kognitiva domäner och jämfört resultat med normativa data. Undersökningen gällde även eventuella skillnader beträffande kön, ålder, läkemedelsdoser och ångestnivåer.
För patienterna med långtidsbehandling med bensodiazepiner kunde 20,7 procent klassas som kognitivt försämrade i samtliga fyra områden. Sämst var utfallet för snabbhet och uppmärksamhet. Ålder eller bensodiazepindos hade ingen betydelse.
Sålunda konstaterar forskargruppen att påverkan på de kognitiva funktionerna slår generellt och inte enbart på specifika funktioner och rapporten slår fast att det finns all anledning att undvika långtidsbehandling med bensodiazepiner
För exakt 100 år sedan (1922) publicerades den första tillförlitliga analysmetoden för bestämning av alkohol (etanol) i mikrovolymer av blod (Biochemishe Zeitschrift 131; 473-484, 1922). Författaren var Erik MP Widmark (1889-1945), professor och föreståndaren för medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Tack vare denna analysmetod kunde Norge och Sverige tidigt introducera straffbara blodalkoholkoncentrationer för bilkörning. I Norge (1936) blev den 0,5 promille och i Sverige (1941) 0,8 promille. Idag har båda länderna en straffbarhetsgräns för bilkörning på 0,2 promille.
Vem var Erik Widmark? I BULLETIN nr 4/nov 2022 finns historik.
Widmark E. M. P. Eine Mikromethode zur Bestimmung von Äthylalkohol im Blut. Biochemische Zeitschrift 131 (1922) 473-485.
Äldre i dag dricker mer än vad äldre gjorde förr. Samtidigt tål kroppen alkohol sämre med stigande ålder. Ett förhållande som inte uppmärksammas tillräckligt av politiker eller ansvariga myndigheter. Sven Andreasson, professor i socialmedicin.
Altinget.se
Utvecklingen under perioden 2006–2020 för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 66, 46 respektive 41 procent. För kvinnor 15–29 år var antalet fall otillräckligt för att möjliggöra analys.
I åldersgruppen 65–84 år steg dödligheten enligt alkoholindex bland både män och kvinnor; sammantaget med 29 procent. I den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, steg dödligheten endast bland män.
Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten
Socialstyrelsen inför från och med 2023-01-01 ett antal nya diagnoskoder, närmare bestämt s.k. tilläggskoder för remission när det gäller beroendetillstånd. Vår förening (tillsammans med kvalitetsregistret Bättre Beroendevård) har varit drivande i frågan och sedan 2022-01-01 finns sådana tilläggskoder för opioidberoende, men till 2023 införs alltså motsvarande för samtliga beroendetillstånd.
I en nationell undersökning i USA i vilken 21 863 individer deltog framkom en viss evidens för att legalisering av cannabis för rekreationellt intag är förknippad med risk för ökat intag av drogen för såväl unga som vuxna. Speciellt allvarlig var utvecklingen för gruppen som tidigare inte använt cannabis men som börjat i och med legaliseringen.