Författare: Redaktör

I november 2016 godkändes en legalisering av cannabis i Kalifornien. Staten Kalifornien tillhandahåller härefter till licensierade butiker cannabis som är framställd vid delstatens egen fabrik. Denna legala verksamhet var tänkt som en inte försumbar inkomstkälla för delstaten och förhoppningsvis en mer eller mindre utradering av den omfattande illegala marknaden.

Den enkla sammanfattningen, enligt the Guardians rapport, är att såväl legaliseringen som inkomsterna blivit ett totalt fiasko.

Efter fem års legalt tillhandahållen cannabis (marijuana) för rekreationellt bruk är fortfarande huvuddelen av den sålda/intagna drogen illegal – mellan 80 och 90 procent enligt experter i Kalifornien.

Nu visar det sig också att en majoritet av städer och samhällen i delstaten inte tillåter legalt utbud. I de samhällen där det dock finns försäljning klagar affärsinnehavarna. Det lönar sig inte eftersom skatten på cannabisen är hög, det är begränsad möjlighet att få licens och kostsamma regleringar vid försäljningen. Detta leder till höga priser på den legala cannabisen. Kunderna vänder sig istället till den mindre (inte alls) reglerade svarta marknaden.

Vad händer med de legala försäljningsställena? För att få förtjänst säljer man såväl legala som illegala produkter. Kunden vet varken ut eller in: är jag kriminell eller inte?

The Guardian 211102

I en studie från Norge med gamle nestorn Jørg Mørland som medförfattare har man undersökt  sambandet mellan egenrapporterad alkoholkonsumtion, HDL-C och colorectal cancer. Sammantaget inkluderades drygt 250 000 norrmän under den 18-årsperiod som undersökningen omfattade.

Det finns tidigare publicerade rapporter om en ökad risk för utveckling av colorectal cancer (CRC) vid alkoholkonsumtion. Acetaldehyd skulle vara orsaken emedan denna etanolmetabolit har cancerogena faktorer. Inte bara alkohol är förknippad med CRC utan även HDL-C (High Density Lipoprotein Colesterol).

Den norska studien visar på ett positivt samband mellan alkoholkonsumtion och HDL-C. När det gäller coloncancer var sambandet negativt men för rectalcancer finns ett samband om än inte statistiskt signifikant.

Det framkom även i denna undersökning att det finns ett positivt samband mellan alkoholkonsumtion och såväl colon- som rectalcancer, lite mer uttalat för den sistnämnda.

Alcohol Alcoholism, doi.org/10.1093/alcalc/agab007

All behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.

Ensamutredaren Anders Printz överlämnade i november slutbetänkandet med förslag på förbättrad vård till personer med samsjuklighet i form av såväl ett skadligt bruk eller beroende som psykisk sjukdom.

Utredningen föreslår att all behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård. Detta ska framgå av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I dag är ansvaret för behandling av skadligt bruk och beroende delat mellan kommunernas socialtjänst och regionernas hälso- och sjukvård.

Bland utredningens slutsatser framkommer dessutom att det för denna patientgrupp viktiga att det ska framgå av HSL att behandling för skadligt bruk och beroende ska ske samordnat med behandling för psykiatriska tillstånd. Utredningen bedömer att det kan förbättra vården för personer med samsjuklighet. Detta föreslogs redan vid missbruksutredningen 2011.  Den dåvarande Socialministern tog ingen notis till denna utmärkta utredning.  

De tre samarbetspartierna SPD, de Gröna och FDP har på sin agenda ett förslag till legalisering av cannabis. De Gröna och FDP har länge propagerat för en legalisering. Nu föreslår de tre en reglerad försäljning av drogen till vuxna via licensierade affärer. Dock finns inget besked om privatodling av växten.

Anledningen till legaliseringen är att på detta vis försäkra sig om kvaliteten, förhindra kontaminerade produkter och garantera skydd för de unga. Uppenbarligen förväntar sig regeringen att den illegala marknaden härmed försvinner(!) – till skillnad mot vad som hänt i Kanada. Tysk polis varnar dock för följderna av en legalisering. Regeringen framför också förslag att utvärdera legaliseringens sociala konsekvenser efter fyra år.

Nu är det inte enbart kvalitetstanken som hägrar utan även det pekuniära tillskottet som beräknas till 4,5 miljarder euro årligen. Därtill kommer kostnadsbesparingar för åklagar- och domstolsväsendet.

Det definitiva beslutet väntas senare när tyska folket har fått säga sitt. Exempelvis har kristdemokraterna under Angela Merkel hittills varit rätt kallsinniga till legaliseringstanken.
Politico nov 2021, Bloomberg nov 2021

Tullverket har under slutet av förra året i Malmö och Stockholm testat en handburen röntgenutrustning för att hitta försåtligt gömd narkotika i exempelvis reservdäck, tak, dörrar, stötfångare, krockkuddar. Enligt biträdande chefen för Tullverkets kontrollenhet syd, Oscar Lindvall, har det visat sig vara ett dyrt men effektivt och tidssparande verktyg.

- Istället för att skruva isär fordon kan vi snabbt se om det finns något gömt inuti. En kontroll som tidigare tog trettio minuter tar nu endast 10 sekunder, säger Oscar Lindvall.

Det svenska Tullverket kommer efter kompletterande inköp att använda dessa backscatters i full skala på tolv olika stationer i landet.

Systembolaget har lanserat Alkoholkartan som har en omfattande faktabaserad kunskapskälla som är baserad på statistik på regional nivå som rör alkohol i samhället. Du kan ta reda på alkoholrelaterade inläggningar inom sjukvården, alkoholkostnaden, alkoholen och döden – mm.

Statistiken är en sammanställning från Systembolagets egna källor men också från Folkhälsomyndigheten, CAN och IQ.
systembolaget.se

Den europeiska narkotikaorganisationen EMCDDA har med början i oktober 2021 startat utgivningen av ett stort antal miniguider med underrubriken hälsa och socialt ansvar som är fördelade i fyra grupper. Den sista omgången planeras vara klar i början av 2022. Följ utgivningen på emcdda.org.

Utgivna hittills är Cannabis: health and social responses, Non-medical use of medicines: health and social responses, New psychoactive substances: health and social responses, Opioids: health and social responses, Polydrug use: health and social responses, Stimulants: health and social responses.

Rubriken kan se som något provocerande, men än mer provocerande är det att inget hänt i behandlingshänseende under de senaste (nästan) tio åren. Det är de effektiva läkemedlen vid alkoholberoende (AUD) som otroligt nog inte förskrivs i någon större omfattning. Det gäller akamprosat, disulfiram, naltrexon och nalmefen.

Den dystra rapport som beskriver förskrivningen av läkemedlen har sammanställts (Sara Wallhed Finn och medarbetare, Karolinska institutet) från en nationell kohort omfattande 132 733 vuxna med AUD-diagnos. Materialet är hämtat från journaler mellan 2007 och 2015.

Under den undersökta tidsperioden är det mellan 22,8 och 23.9 procent som erhållit någon farmakologisk behandling med nämnda läkemedel (inga andra finns för indikationen). Många parametrar har undersökts, bl a kön, ålder, inkomst, utbildning, co-morbiditet.

Den grupp som lyckats bäst med att erhålla farmakologisk behandling för sitt beroende är kvinnor mellan 31 och 45 år som har högre utbildning och inkomst och bor i storstad, sammanboende och födda i Sverige.

Sämst har de alkoholberoende som dessutom olyckligtvis också har en somatisk diagnos. Bättre har patienter som tillsammans med alkoholdiagnosen också har en annan psykiatrisk diagnos.

Konklusionen som författarna gör är att det är en underanvändning av dessa effektiva läkemedel. För visssa grupper, speciellt patienter med kombinationen alkohol- och somadiagnos, är underanvändningen närmast pinsam. Enligt en nyligen publicerad artikel från Storbritannien inom samma område visar sig problemen vara desamma. Få ordinationer av läkemedel mot alkoholberoende enligt studien som analyserade åren 2015/16.
doi:10.1016/j.drugalcdep.2021.108964
doi.org/10.1111/add.15502