I en forskningssrapport från Linköping ställdes frågan huruvida det finns en koppling mellan IQ (intelligenstest) och risken att utveckla ett alkoholberoende och om det visade sig vara så, hur kan detta samband se ut i en klinisk kontext.
Basen för forskningsunderlaget är 573 855 svenska unga män som vid militära mönstringen genomförde ett standardiserat intelligenstest. De var samtliga födda mellan 1950 och 1962 och alla var vid undersökningstillfället 18 år, ingen hade någon form av drog- eller alkoholanamnes. Uppföljningen var genomsnittligen 60,5 år.Med tre olika metoder visar forskningsresultaten på att sambandet mellan kognitiva prestanda och alkoholberoende formades inte bara av genetisk belastning utan tillskrives även bredare sociokulturella livsvillkor.
Kognitiv prestationsförmåga och IQ visade sig sålunda vara förknippade med alkoholberoende men var också beroende av sammanhanget. Forskargruppen fann att när det fanns möjlighet till utbildning och hälsovård (Sverige och Finland) kan dessa mildra men inte helt eliminera risken att utveckla alkoholberoende som är förknippad med låg kognitiv förmåga/intelligens.
Det finns anledning att såväl tolka som generalisera de genetiska resultaten med försiktighet och även ta med i den sammanfattande bedömningen det sociala sammanhanget.
Professor Markus Heilig påpekar i en DN-intervju att man måste vara försiktig så att man inte stämplar folk i pannan och säger att de är en viss sorts personer. Samtidigt är det viktigt att tidigt identifiera riskfaktorer för missbruk för att i bästa fall ha en individinriktad prevention.