Under 2024 fattade Transportstyrelsen beslut om att återkalla körkort 38 709 gånger. Det är en ökning med 5,8 procent jämfört med året innan då det skedde 36 581 återkallelser. Antalet återkallelser på grund av medicinska skäl fortsätter att öka och ligger nu bakom nästan var tredje återkallelsebeslut.
Antal återkallelser för ratt- och drogfylleri har minskat under 2024 (6 851) jämfört med föregående år (6 991), som toppar statistiken för de senaste 5 åren.
Transportstyrelsen
Systembolagets nettoomsättning ökade med 5,3 procent under sista kvartalet och med 3,2 procent för helåret jämfört med föregående år. Årets försäljningsmönster bibehålls under sista kvartalet där framför allt starköl som ökade med 2,7 procent och cider/blanddryck ökade med 2,4 procent och därtill ett rejält kliv uppåt hade försäljningen av alkoholfritt med 10,4 procent mer än föregående år. En smärre nedgång noterades för vin och sprit, drygt 1 procent mindre försäljning.
Den 5 februari arrangerades en temadag om Kloka Kliniska Val (KKV) i Svenska Läkaresällskapets hus och online – en dag fylld av insiktsfulla föreläsningar, inspirerande diskussioner och konkreta verktyg för förändring. Evenemanget samlade närmare 500 deltagare från hela landet, vilket visar det stora engagemanget för en mer hållbar och patientfokuserad vård. Under dagen lanserades kampanjen ”Mer är inte alltid bättre!” samt ett efterlängtat startkit för att stödja implementeringen av KKV i svensk hälso- och sjukvård.
Deltagarna fick ta del av föreläsningar från ledande experter, både nationellt och internationellt, där bland andra Ketil Størdal delade med sig av erfarenheter från Norge. På eftermiddagen inspirerades deltagarna av konkreta exempel från verksamheter runt om i Sverige, där vårdprofessioner redan arbetar aktivt med kloka kliniska val. STRAMA:s erfarenheter lyftes fram som ett bevis på att en förändrad vårdkultur är möjlig men att det då krävs samordnad nationell och regional satsning. Dagen avslutades med fika och mingel, där samtalen och engagemanget fortsatte. Det var tydligt att temadagen inte bara gav nya perspektiv utan också konkret vägledning framåt.
Regeringen har beslutat att narkotikaklassa växten Mitragyna speciosa (kratom) efter förslag från Folkhälsomyndigheten den 23 januari i år. Klassningen kommer att träda i kraft 11 mars 2025. Beslutet att narkotikaklassa kratom innebär att Tullverket nu kan stoppa importen av växten vid gränsen.
Kratom, som innehåller den narkotikaklassade substansen mitragynin, har visat sig ha både euforiska och beroendeframkallande egenskaper. Tullverket, Rättsmedicinalverket och Giftinformationscentralen har rapporterat om missbruk och dödsfall kopplade till kratom i Sverige. Växten har importerats i stora mängder och sålts både online och i fysiska butiker.
Att använda cannabis innebär en risk att utveckla eller tidigarelägga en psykos eller schizofreni. Det verkar vara så att ju högre halt THC som cannabisprodukten innehåller desto större är risken. En forskargrupp från Kanada har undersökt vad som hänt inom kopplingen cannabis-schizofreni efter legaliseringen av såväl medicinskt som icke-medicinskt bruk.
En nyligen publicerad studie från Danmark (JAMA 2021) visar på en ökning av cannabisknuten schizofreni mellan 2010 och 2016 med 8 procent jämfört med en 4-procentig frekvens år 2000. Då väl att märka att cannabisbruk inte är legalt i vårt grannland.
Den nu publicerade studien genomfördes i provinsen Ontario, som är den mest folkrika i Kanada med 14,5 miljoner invånare, för att se huruvida det skett en förändring i schizofreniutvecklingen efter liberaliseringen av cannabis. Populationsstudien omfattade över 13 miljoner individer under åren 2006 till 2022.
Det blev en kraftig ökning av schizofreniinsjuknandet efter att cannabis blev fritt. Incidensen av schizofrenifallen tredubblades under perioden efter starten av legaliseringen, från 3,7 procent före legaliseringen till 10,3 efter att cannabis släpptes fritt. Det är en signifikant ökning.
JAMA Netw Open. 2025;8(2):e2457868. doi:10.1001/jamanetworkopen.2024.57868
JAMA Psychiatry. 2021;78(9):1013-1019. doi:10.1001/jamapsychiatry.2021.1471
FDA har godkänt suzetrigin för korttidsbehandling av smärta. Detta blir det första smärtstillande reglerande läkemedlet på mer än tjugo år som är verksamt genom helt nya neurotransportvägar och är därmed enligt FDA det första smärtstillande i sin klass. Handelsnamnet i USA är Journavx.
Substansens effektivitet baseras på data från dubbelblind placebo-aktivkontrollerade studier som omfattar 874 patienter med moderat till svår akut smärta efter bukoperationer. Därtill en säkerhetsstudie som inkluderar 256 patienter med samma smärtprofil.
De vanligaste biverkningarna i de refererade studierna var klåda, muskelspasm, viss ökning av kreatininfosfokinas och rodnad. Därtill kommer rekommendation att patienter som tar suzetrigin ska undvika grapefrukt och får inte ha CYP3A-inhibitormedicin.
Suzetrigin är verksamt genom att selektivt blockera natriumkanalerna på de smärtkänsliga nervcellerna som leder till en opioidliknande effekt utan att leda till beroende. Andra substanser som verkar på natriumkanalerna är procain och lidokain*. Dessa ha funnits i decennier men är inte selektiva utan slår på alla nio subtyperna av natriumkanalerna.
Nature, FDA(Food and Drug Administration, mots Läkemedelsverket)
*Procain syntetiserades första gången 1905 strax efter amylokain av den tyska kemisten Alfred Einhorn. Lidokain är en svensk uppfinning från början av 1940-talet av kemisterna Nils Löfgren och Bengt Lundqvist på Stockholms högskola. År 1943 sålde de rättigheterna till lokalbedövningsmedlet till Astra.