Svensk förening för Beroendemedicins ordförande Joar Guterstam har varit engagerad i podden Medicinvetarna från Karolinska Institutet. Han pratade om huruvida beroende är en sjukdom.
https://ki.se/forskning/medicinvetarna-91-ar-beroende-en-sjukdom
År: 2022
Remissvar från Svensk förening för beroendemedicin. Delbetänkande av Samsjuklighetsutredningen. SOU 2021:93
Inom Svensk förening för beroendemedicin är vi generellt sett starkt positiva till utredningen och dess förslag. Beskrivningarna och analyserna av dagens situation, med ett splittrat och ojämlikt vårdutbud, känner vi alla igen från vår vardag som beroendeläkare. Utredningens förslag till förbättringar är konstruktiva, och skulle innebära väsentliga förbättringar för ett stort antal patienter. Att det samlade huvudmannaskap som föreslås gäller för alla personer med skadligt bruk eller beroende är särskilt betydelsefullt. En väl genomförd reform baserad på dessa förslag skulle ha stor betydelse för svensk beroendevård, som äntligen skulle få en adekvat organisation och ansvarsfördelning, med goda förutsättningar för framtida utveckling.
Att hög alkoholkonsumtion är förknippad med hjärnatrofi, nervcellsförluster och sämre integrering av den vita hjärnsubstansen är forskningsmässigt väldokumenterat. Lika tydlig har inte forskningen varit när det gäller negativ hjärnpåverkan vid mindre alkoholkonsumtion. För att om möjligt få ett mer handfast grepp om eventuella risker vid låg konsumtion har en forskargrupp i Storbritannien (UK) undersökt 36 678 individers bildbehandlade hjärnor.
I undersökningen ingick medelålders och äldre invånare i UK och data fick man från UK Biobank.
Studien verifierade tidigare resultat som visat på negativ påverkan på hjärnans mikro- och makrostrukturer efter alkoholintag. Det är speciellt hjärnans volym som påverkas men också den grå substansens volym och vita substansens mikrostruktur.
Vad denna omfattande studie visade var att även vid små mängder alkohol ses hjärnförändring i såväl makro- som mikroperspektiv. Vid en genomsnittlig dagskonsumtion av en till två glas (units1)) alkohol kunde förändringar ses, ju mer alkohol som individen intagit, desto mer omfattande var förändringarna.
1) En unit i Storbritannien motsvarar 25 ml 40-procentig whisky eller 75 ml 13-procentigt vin.
Nat Commun 13, 1175 (2022)
Den årliga genomgången av narkotikarester i avloppsvatten publiceras av det europeiska narkotikaorganet EMCDDA. Undersökningarna startade 2011. Det är resultaten från 2021 som nu redovisas. I undersökningen ingår 75 städer i 17 länder1). I praktiskt taget alla städer upptäcktes samtliga förväntade droger även om fyndens storlek varierade kraftigt mellan olika områden.
När det gäller amfetamin och MDMA (Ecstasy) är det dessa droger som dominerar i Sverige. De är över huvud taget vanligast i norra Europa, förutom Sverige är de främsta länderna för amfetamin Belgien, Nederländerna och Finland. Tas MDMA med så tillkommer Tyskland och Norge.
1)Sverige, Österrike, Belgien, Cypern, Tjeckien, Tyskland, Danmark, Estland, Finland, Italien, Litauen, Nederländerna, Portugal, Spanien, Slovakien, Slovenien och Turkiet.
Arbetar du med eller är arrangerad i någon verksamhet som har beroendesjukdomar som huvudinriktning är du välkommen som medlem i Sveriges största professionella förening. Vi är en förening inom Sveriges Läkaresällskap och Svenska Läkarförbundet men oavsett vilken profession du tillhör är du lika välkommen! Vår förening är en mycket viktig referensgrupp för Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten m fl.
Ditt medlemskap är viktigt! Du är med och formar svensk beroendevård.
Du hittar det mesta om föreningen under fliken ”Föreningen”.
Ansök om medlemskap under fliken ”Medlem”.
Regeringen i Danmark arbetar med att få igenom en lag som förbjuder cigaretter och tobaksprodukter för framtida generationer. Om lagen går igenom blir det ett livslångt förbud för alla födda efter 2010. Detta gör Danmark till ett av världens första länder som förbjuder tobaksprodukter. Det finns ett förbud i Nya Zeeland för alla födda efter 2008.
Enligt Ekstrabladet är förslaget en del i en större hälsoreform i Danmark.
I USA behandlas kronisk smärta på ungefär samma sätt som i vårt land. Det är opioider och andra typer av läkemedel. Opioider är mestadels effektiva men dock inte alltid. Det finns glädjande nog en rädsla för opioider enligt den i JAMA publicerade studien från University of Washington i Seattle. Det var 22 procent av patienterna som behandlades med opioidpreparat. Flertalet patienter behandlar sålunda sin smärta med icke-opioider i olika kombinationer. Den här presenterade rapporten omfattar 31 916 patienter med kronisk smärta.
Ett alternativ utan läkemedel är psykologisk behandling, inklusive kognitiv beteendeterapi. Det är dock en behandling som endast 3,8 procent av de i studien deltagande patienterna använde sig av, trots att det är en effektiv behandlingsmodell. Det var framför allt yngre, kvinnliga patienter med högre utbildning som tillgodogjorde sig denna behandlingsform.
Det finns stora brister i studien men det finns en styrka som författarna framhåller – det finns anledning att inkludera den hittills underskattade psykologiska behandlingen vid kronisk smärta. NHIS (National Health Interview Survey) har tillsammans med övriga behandlingsrekommendationer nu infört psykologisk behandling. Allt för att minska opioidbehandling som är en bidragande orsak till den opioidkris som fortfarande är förhärskande i USA.
JAMA Netw Open. 2022;5(2):e2146697.
En forskargrupp från Linköpings universitet har i en RCT-studie undersökt hur socialt drickande hos icke alkoholberoende kan påverka olika former av beslut. Det finns tidigare genomförda små studier men nu har linköpingsforskarna gjort en mer omfattande undersökning såväl beträffande antal inkluderade (264 individer) som fler undersökninsområden gällande personliga och sociala beslut. Alkoholdos vid försöket var 0,6 g/kg.
Det fanns en påverkan vid den givna dosen för såväl moraliskt som egennyttigt beteende, men när det gällde risktagande och impulshandlingar sågs inga effekter vid denna alkoholmängd.
Författarnas konklusion blev att litet till modest alkoholintag påverkar selektivt beslut som tas inom den sociala och moraliska sfären.
Det finns bra forskning som fokuserat på långtidseffekter på kognitiva och exekutiva funktioner hos alkoholberoende. Denna och liknande forskningsrapporter ger en god komplettering till att förstå de sociala effekterna vid alkoholintoxikation.
Mellan 2008 och 2019 förekom inslag av cannabis vid drygt 25 procent av alla fall av dödligt våld i Sverige.
Från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin publicerades i februari 2022 en undersökning hur inslaget av cannabis i det dödliga våldet förändrats i Stockholms län och i övriga landet under åren 2008 till 2019.
Det vanligaste var en så kallad farmakologisk koppling, det vill säga att förövaren eller offret var påverkade av cannabis vid brottet. Det gällde 11 procent av förövarna och 8 procent av offren. Det var också relativt vanligt med en systemisk koppling till cannabis i brotten, det vill säga att en konflikt kring cannabishantering var ett motiv till våldet (11 procent). Både systemisk och farmakologisk koppling till cannabis var vanligare vid fallen i Stockholms län (22 respektive 12 procent) än i övriga landet (14 respektive 7 procent).
Även om studien inte omfattar hur cannabis påverkar aggressivitetsnivån tyder resultaten i studien på att det i hög grad också är utbudet och tillgången på drogen som driver det systemiska våldet. Det handlar oftast om dödligt våld som sker inom ramen för spontanbråk, fejder eller konflikter i kriminell miljö.
ces.slso@regionstockholm
Den legala och medicinska förändringen av cannabis i USA har nu visat sig i cannabisrelaterade akuttillstånd som lett till att akutvården uppsökts.
I en nyligen publicerad nationell studie har en forskargrupp gått igenom hur akutmottagningarnas statistik när det gäller cannabispatienter sett ut mellan 2006 till 2014 och från 2016 till 2018.
Resultatet visar att cannabisrelaterade akutbesök ökade årligen med 12,1 procent mellan 2006 och 2014 (12,3 till 34,7 akutbesök per 100 000 invånare). Från 2016 till nästkommande år var ökningen 17,3 procent (p<0.05) och från 2017 till 2018 var ökningen 11,1 procent (p<0.05). Ökningen gällde för såväl män som kvinnor.
Från 2017 till 2018 fann man en signifikant ökning inom två åldersgrupper, de mellan 0 och 14 år och de som var över 25 år.
Författarna gör konklusionen att det finns allvarlig ökad risk för medicinska akuttillstånd som kräver läkarintervention för framför allt vissa subgrupper och då inte minst de unga. Cannabis har genom lagstiftningen ökat i tillgänglighet och därmed ökad användning men också att marknaden har försetts med många olika cannabisprodukter (som godis). Det finns anledning att förvara cannabisprodukter säkert och ta fram strategier för att förhindra unga att börja med cannabis.