År: 2020

Bertil Göransson var ordförande i Systembolagets styrelse mellan 1984-1999. För att hedra hans insats och stimulera forskning om ungdom, alkohol och idrott har Systembolagets styrelse inrättat ett resestipendium  på 30 000 kronor för unga alkoholforskare.
   Stipendiet delas ut till en ung forskare som utmärkt sig genom framstående forskning inom området ungdom och alkohol. Anknytning till idrott ska väga särskilt tungt vid bedömningen. Ansökan kan ske fram till 27 oktober 2020.
   Är du intresserad av söka? All information får du från cecilia.gravin@med.lu.se eller 040-33 29 78

 

THC-halten i cannabis har successivt ökat under senare år på den illegala marknaden i såväl länder som har legaliserat cannabis som icke tillåtande länder. Detta kan leda till ökade medicinska problem.
   Studier har visat att THC-förgiftning är dosberoende. Högre doser ger större skada på exempelvis minnet och kan framkalla en övergående psykosliknande symtomatologi. Från de som rökt högpotent cannabis finns rapporter om livslångt depressionstillstånd och utveckling av beroende.
   Sammantaget finns således stor risk att med högpotent cannabis (hög THC-halt) försämras den mentala hälsan, beroende skapas och behov av behandling.
   I en unik studie från Storbritannien (University of Bristol) har en forskargrupp undersökt den mentala hälsan i en generell population som intagit högpotent cannabis. I studien inkluderades engelska ungdomar som var födda i landet mellan 1 april 1991 och siste december 1992. Data insamlades för denna grupp mellan juni 2015 och oktober 2017. De var således 24 år gamla och ur gruppen togs cannabisrökarna ut. De var till antalet 1087.
   Av dessa rapporterade 141 att de använde högpotent cannabis, som också var kopplat till ökat intag av drogen och utveckling av cannabisproblem som beroende. 
   Resultatet visar på en ökad risk för ångestdiagnos. Det fanns inget samband mellan högpotent cannabis och alkoholsjukdom eller depression. 
   Forskargruppen menar att det finns all anledning att försöka få bort eller reducera högpotent cannabis från marknaden. Då skulle risken för mentala hälsoproblem minska.
JAMA Psychiatry. doi:10.1001/jamapsychiatry.2020.1035

 

Kanada legaliserade cannabis i oktober 2018. I juli 2018 har en nationell attitydundersökning från University of British Columbia publicerats i J Drug Issues. Forskargruppen har kartlagt hur legaliseringen av rekreationellt bruk av cannabis påverkat unga vuxna. En undersökning gjord före legaliseringen (2017) jämförs med vad motsvarande åldersgrupp tyckte efter legaliseringen (2018). 
   Ungdomarna fick besvara frågor om hur de upplevde legaliseringen, var den bra eller dålig. Varje individ fick alternativen mycket bra, bra, dålig eller mycket dålig. Analys av resultatet ger vid handen att de unga vuxna upplevde legaliseringen negativt. Det framkom ingen signifikant attitydskillnad mellan pre- och post-grupperna.
J Drug Issues. https://doi.org/10.1177/0022042620908200

Skiftesarbete är en känd riskfaktor för olika såväl somatiska som psykiska besvär, speciellt sömnproblem. Upp mot 40 procent av skiftesarbetare sover sämre än de som arbetar dagtid. 

För att hantera sömnproblemen är det vanligt att inta alkohol. Till en början ges sömn, men problemet är att hälsorisken ökar och denna strategi leder i förlängningen till ännu sämre sömn. 

Artikelförfattarna har gått igenom den litteratur som finns inom området och sammanställt de 14 rapporterna som stod till buds.

Resultatet visar på att skiftesarbete är förknippat med högkonsumtion av alkohol (binge drinking). Anledningen till konsumtionen var i de flesta fall självmedicinering för att kunna sova eller att stressa av. Den största riskgruppen var enligt denna genomgång sjuksköterskor över 50 år. 

European Addiction Research. https://doi.org/10.1159/000507573

 


Foto Sternebring

Professor Claudia Fahlke har avlidit 55 år gammal. Claudia disputerade 1994 på en avhandling om alkohol och stresshormoner vid Göteborgs universitet. Hon blev docent 1998, och professor i psykologi 2006 vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och erhöll 2015 en professur i hälsopsykologi med inriktning mot beroendepsykologi vid samma universitet. Hon var också verksam vid Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset. 
  Mångsidigheten och bredden i hennes studier och dess tillämpningar har grundat sig i studier från djurexperiment till neurofysiologi, biologisk psykologi till kliniska problemområden. 2013 fick hon Centralförbundets för alkohol och narkotikaupplysning, CAN´s, drogforskningspris för framstående insatser inom psykologisk beroendeforskning. Redan 2000 etablerade hon forskargruppen Addiction Psychology: Clinical and Experimentell Research (APEC), som är den nationellt största forskargruppen inom beroendepsykologi. Hennes tvärvetenskapliga forskning har skett i samarbete med bl.a. kollegor vid psykologiska institutionen, från socialt arbete, psykiatri, farmakologi och genetik. Hon lade grunden till ett tvärprofessionellt nätverk 2004, som 2013 blev en tvärprofessionell och partsammansatt centrumbildning, Center for Education and Research on Addiction, CERA, som arbetar för att stärka och utveckla utbildning och forskning inom ANDTS-området (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel). Claudia var dess föreståndare 2013 – 2018 och fick 2014 ta emot Göteborgs universitets samverkanspris för CERA´s arbete. 
   Förutom en omfattande vetenskaplig produktion har kunskap i beroendepsykologi förmedlats i flera böcker, bl.a. blev hon redaktör för läroboken Handbok i missbrukspsykologi – teori och tillämpning, 2012. Hon hade stort ansvar för utbildningen i beroendepsykologi vid institutionen och initierade Sveriges landets första masterutbildning i beroendevetenskap med inriktning mot psykologi. 
   Hennes breda kompetens inom beroendeområdet och goda samarbetsförmåga medförde att hon anlitades som expert i många sammanhang såsom vetenskaplig expert i flera forskningsråd, Socialstyrelsens riktlinjearbete, Systembolagets utvecklingsgrupp för alkoholforskningsfrågor, Kriminalvårdens ackreditering av behandlingsprogram. Hon var initiativrik och drivande inom sitt ämne och deltog i debatten kring olika beroendefrågor. Hennes varma, engagerande sätt och gedigna ämneskunskap blev mycket uppskattade i de stora nätverk, som hon etablerade kring sig. Under många år hade jag återkommande kontakter och goda samarbeten med Claudia. För mig var hon en högt uppskattad kollega och vän, kunnig, inspirerande och generös, och hon lämnar ett stort tomrum efter sig.   

Agneta Öjehagen, professor emerita
Lunds universitet

 

 

För några år sedan beslagtogs 2 ton captagon (amfetamin_theofyllin) och kokain som en saudisk prins försökte föra ut från Libanon till Saudiarabien. Det var ett anmärkningsvärt stort beslag och noterades som det största någonsin, men som nu med råge överträffas av den italienska polisen som konfiskerat 14 ton av den syrisktillverkade drogen captagon. Marknadsvärdet uppskattas till 1 miljard euro(!). Det är, enligt italienska polisen, en tänkt finansiering av IS som nu gått upp i rök.
   Captagon är från början ett syntetiskt framställt läkemedel från Tyskland 1961 och förskrevs under indikationer som narkolepsi och depression, men även mot andra näraliggande sjukdomstillstånd. 
   Idag finns ingen medicinsk indikation för captagon, men förvisso används drogen fortfarande, inte minst inom militära verksamheten i Syrien. Här är det naturligtvis av samma anledning som de krigförande makterna under andra världskriget lät sina soldater ta amfetamin för att bli mer uthålliga och inte behöva så mycken sömn och vila. 
   Framför allt är captagon en variant av amfetamin i, enligt UNODC, framför allt Syrien, Saudiarabien och Jordan. Det är förhållandevis enkelt att framställa captagon, som idag produceras i stora volymer i Syrien.
   Den har alltid haft sina användare inom företrädesvis arabvärlden. De positiva upplevelseeffekterna är desamma som för amfetamin och de negativa lika besvärande. Samma beroendepotential även om captagon från början lanserades som ett milt amfetamin.
SR200701, Wikipedia, Forbes, UNODOC.

EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) följer drogutvecklingen i Europa under coronapandemin. Rapporten från juni visar att det finns vissa förändringar i droganvändandet under den initiala fasen av COVID-19.
   Sett till hela EU har det totalt skett en minskning av droganvändandet under de första skedet av pandemin. Det mest påtagliga är minskningen av användandet av kokain och MDMA (Ecstasy). För cannabis ser verkligheten lite annorlunda ut. Det finns en grupp som stoppat användandet helt eller minskat rejält. Det är de som tidigare använt cannabis mer sporadiskt. För de cannabisanvändare som intar drogen mer frekvent och intensivare är det tvärtom, här ser man en ökning. 
   När det gäller heroin så rapporterar flera länder en minskning av droganvändandet. Det beror främst på minskad tillgång. Samtidigt ses en ökning av intag av kompletterande droger, även en ökad efterfrågan på opioidsubstitutionsbehandling. Det rapporteras även om en ökning av receptbelagda läkemedel, främst bensodiazepiner.
   EMCDDA får inte fram några enhetliga linjer utan det finns lokala förändringar i droganvändandet, såväl mellan länder som inom ett land. 
   Det är viktigt att följa utvecklingen enligt EMCDDA, inte minst med tanke på att det kan förekomma såväl skadligt och riskfyllt beteende i samband med droghanteringen.
EMCDDA trendspotter briefing June 2020.  Impact of COVID-19 on patterns of drug use and drugrelated harms in Europe

 

 

 
Foto Sternebring

 

 Professor emeritus Ulf Rydberg har avlidit vid en ålder av 80 år. Ulf blev docent inom alkoholforskningen vid Karolinska institutet 1972 och utnämndes till professor i alkohol- och narkotikaforskning vid samma institut och tillika överläkare vid Magnus Huss klininik 1987 (till 2005).

 
   Ulf kom att spela en avgörande roll vid uppbyggnaden av beroendevården i Stockholm, bland annat startade han tillsammans med överläkare Ann Engström vid  det då nybyggda Huddinge sjukhus i slutet av 70-talet en narkomanvårdsklinik. År 1980 startade Ulf  tillsammans med psykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus en särskild mottagning för gravida kvinnor med beroendeproblem, Familjesociala mottagningen, som leddes av barnmorskan Christina Ottenblad med stöd av läkarkonsulter inom barnmedicin, gynekologi och klinisk farmakologi. Mottagningen lever kvar idag som Rosenlunds mödravårdsteam.
   Ulf bidrog också till att beroendemedicin undervisades vid läkarprogrammet och han var en av de viktigaste tillskyndarna till att Karolinska institutet 1983, som första universitet i världen, inrättade en obligatorisk kurs i beroendelära.
   Under sin långa verksamhet var Ulf medicinsk expert i flera utredningar och vetenskapliga råd såväl nationellt som internationellt. Förutom vetenskapliga arbeten inom beroendesfären publicerade han artiklar inom analytisk kemi, toxikologi och socialmedicin.
   Ulf var en mångårig och in i det sista aktiv medlem i vår förening. Han var också en flitig tillskyndare och skribent i Bulletin, där han ofta delade med sig av sitt mångåriga perspektiv vad gäller såväl klinik som forskning.