År: 2020

Bakgrunden till en omfattande stadgerevision för Svensk förening för Beroendemedicin är en intern omorganisation inom Svenska Läkaresällskapet (SLS) som träder i kraft 2021. Vår föreningens stadgar har fram tills nu varit tämligen intakta sedan fem decennier bortsett från smärre praktiska ändringar som vidtagits genom åren. Nu har jurist från SLS hjälpt oss att få en god stadgebas för föreningen framöver.
   Sålunda godkändes de nya stadgarna vid föreningsmötet liksom ändringen av medlemsregisterhållningen som nu sköts med hjälp av SLS men fortfarande hålls alla trådarna samman inom vår delförening. Ny ansvarig för medlemmarna är Hans Ackerot. För att få bättre ekonomisk översikt har föreningen kopplat till detta ansvarsområde även rollen som kassör. 
   Alla beslut rörande vår förening och den tekniskt sett nya anslutningen som delförening till Svenska Läkaresällskapet antogs enhälligt vid årets föreningsmöte. 
   Ekonomin är god men med tanke på kommande betalrutiner till SLS beslutade mötet att höja årsavgiften till 450 kronor. Fortfarande tillhör vår förening inom SLS en de med lägsta årsavgiften. 
   Föreningsmötet presenterade på sedvanligt sätt 2020 års stipendier knutna till Svensk förening för Beroendemedicin. Årets MediaDiplom tilldelades Anna-Klara Bankel och hon presenterade sig själv via videolänk. Övriga pristagare var Martin Kåberg som erhöll Nordic Drugs Stora Pris 2020 och Jesper Vestlund som hämtade hem Jörgen Engel Stipendium 2020. Föreningens Stipendium för fördjupad alkohol- och drogkunskap dubblerades i år eftersom inga sökanden fanns 2019. Det blev Simon Larsson och Karin Hyland som blev stipendiater. Utförligare presentation av samtliga pristagare finner du i nr 1/2021 av Bulletin. 

Snarare tio kameler kom lastade i närheten av ökenstaden Errachida i sydöstra Marocko – lastade med drygt ett ton cannabis. Det fanns ingen människa i närheten men säkerhetspolisen DGSN (General Directorate for National Security) fann slutligen en ansvarig ung man. 
   Att något var i görningen hade polisen redan upptäckt emedan man dagen före hade hittat nära 2 ton cannabiskakor nedgrävda i sanden. Den stora mängden cannabis var på väg mot havet för ”export” via två gummibåtar med vardera två utombordare, vilka polisen naturligtvis också beslagtog.
   Trots att Marocko försöker hindra cannabisodlingarna är det fortfarande så att landet är bland de största producenterna av drogen. Enligt uppskattning från UNODC odlas det ungefär 40 kg per hektar i Marocko medan det ledande landet är Afganistan med 145 kg per hektar. Även om den odlade ytan kan vara större än i Afganistan så är avkastning högst i detta land som nu leder cannabisproduktionen i världen.
Daily News, Sri Lanka, UNODC

Den årliga skolundersökningen har 2020 måst begränsas till följd av distansundervisningen i gymnasiet på grund av coronapandemin. Undersökningen har genomförts endast i årskurs 9. 
   Sammanfattningsvis ses en fortsatt låg nivå på intag av alkohol och droger för åk 9 (14-åringar). När det gäller alkohol är det historiskt sett en fortsatt låg nivå, men den nedåtgående trenden har sedan  några år bromsats upp. Under 2000-talet har undersökningen visat på en markant nedgång för de som debuterat med alkohol, snus, cigaretter och cannabis, från 63 till 18 procent. Den grupp som använt anabola androgena steroider och övrig narkotika ligger oförändrad under senaste decenniet, men på en mycket låg nivå. Spel om pengar har under 00-talet också minskat. 
   Till följd av den minskade alkoholkonsumtionen har också mängden av alkoholrelaterade problem minskat. De vanligaste problemen är att man hamnat i gräl eller slagit sönder saker eller förstört kläder.
   Men det finns smolk i bägaren. Det är ett trendbrott när det gäller andelen som snusar, som sedan 2018 ökat. Även om det är fler pojkar än flickor som snusar så har den största ökningen skett bland flickor. Därtill ses även sedan 2018 en ökning bland flickor som dricker alkohol. Under 2020 noteras också en ökning från föregående år för flickor som spelar om pengar. 
   Alkoholkonsumtionen var högre utanför storstadsregionerna medan motsatsen gällde för narkotika.
   Det ovedersägligen vanligaste narkotiska preparatet är cannabis. Av de som provat narkotika svarade 57 procent att de enbart använt cannabis. Övriga preparat är sällsynta. När det gäller de nya nätdrogerna, eller närmare bestämt de Nya Psykoaktiva Substanserna (NPS), är det knappt en procent som har erfarenhet av preparat från denna grupp. Det är samma nivå sedan fem år tillbaka.
   Skoleleverna inräknar inte de narkotikaklassade receptbelagda läkemedlen som narkotika, varför frågor om dessa ställs separat för att få en bättre uppfattning om användandet. Frågorna gällde sömnmedel/ångestdämpande (bensodiazepiner), smärtstillande (opioider) och centralstimulerande (Ritalin, Concerta). Det är något vanligare att pojkar använder dessa läkemedel. 
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). www.can.se

Med Kunskapspriset och det juniora stipendiet uppmärksammar Systembolaget forskare som bidragit med ny kunskap inom alkoholområdet. Pristagarna utses av en extern stipendiekommitté bestående av forskare som representerar olika forskningsdiscipliner. Därtill kommer Bertil Göranssons resestipendium. 
   Förutom dessa tre priser delar Systembolaget årligen ut 10 miljoner kronor till diverse forskningsprojekt.

Kunskapspriset
Priset går till en enskild alkoholforskare eller en forskargrupp för en betydande insats för alkoholforskningen och som bidragit, eller kan bidra, till att minska alkoholskadorna för individer, grupper och samhället. Samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig alkoholforskning.   Det blev Mats Ramstedt som tilldelades 2020 års Kunskapspris för att han gjort betydande insatser, såväl nationellt som internationellt, under närmare tre decennier inom framför allt alkoholforskningen men finns att notera även betydande annan forskning inom beroendefältet. Det finns mycket att nämna om Ramstedts forskning, allt från totalkonsumtionsmodellen (som han tillsammans med Thor Norström precis fått bekräftat gäller fortfarande) till undersökning av alkoholkulturerna i Europa.    Mats Ramstedts gedigna forskningsarbete har bidragit till omfattande kunskapsunderlag i folkhälsoarbetet. Och med all tydlighet kommer hans arbetsinsatser även fortsättningsvis vara betydande.
   Mats Ramstedt, som är nationalekonom, disputerade i sociologi 2001 vid Stockholms universitet och leder idag en forskargrupp vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet. Han är också forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
   Kunskapspriset är på 100 000 kronor.

Juniora priset
Sabina Kapetanovic tilldelas Systembolagets juniora stipendium för att möjliggöra fortsatta och fördjupande forskning rörande riskbeteenden som är relaterade till ungdomars alkoholvanor och hälsa

Sabine Kapetanovic började sin karriär som högstadielärare och snart väckte hennes intresse för ungdomar och vad som händer under dessa år fram till vuxenlivet. Inte minst fördjupade hon sig för föräldra-barn-relationer och vad dessa leder till ur riskbeteendeutvecklingen hos unga.

   Sabina Kapetanovic disputerade 2019 i ämnet välfärd och socialvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping University och har i dag en lektorstjänst vid Högskolan Väst i Trollhättan. Med hjälp av stipendiet planerar Kapentanovic att besöka Duke University i USA för att utvidga ett redan påbörjat samarbete kring ett internationellt forskningsprogram. Syftet med projektet är bland annat att undersöka hur samspelet mellan ungdomar och föräldrar är relaterat till ungdomarnas utveckling av alkoholvanor över tid.    Stipendiet är på 50 000 kronor.

Bertil Göranssons resestipendium

I syfte att stimulera forskning om ungdom, alkohol och idrott och för att hedra Bertil Göransson för hans insats som ordförande i Systembolagets styrelse under åren 1984– 1999, har Systembolagets styrelse inrättat ett resestipendium för unga alkoholforskare. 

Svensk förening för Beroendemedicins MediaDiplom 2020 Anna-Klara Bankel får 2020 års MediaDiplom för att hon sedan lång tid engagerat sig i situationen för socialt marginaliserade personer med beroende och psykisk sjukdom. Med TV-programmet Vem kan rädda Sanne? skapade hon ett engagemang hos allmänheten och en politisk debatt om förändringar som är nödvändiga för att minska dessa personers utsatthet. Foto: Jonas Pettersson
Nordic Drugs Stora Pris 2020 Martin Kåberg har genom sin breda kompetens och sitt starka engagemang spelat en avgörande roll för att sprututbyten etablerats i Stockholm. Han har också gjort sprututbytet till bas för angelägen forskning och utveckling. I sin kliniska och vetenskapliga gärning har han konsekvent satt patienterna och deras behov i centrum.  Foto: Oskar Omne
Jörgen Engel Stipendium 2020 Årets stipendium har tilldelats Jesper Vestlund, för studier där beteendemätningar och elektrofysiologiska fynd visat att den aptithöjande peptiden ghrelin ökar motivation. Sammantaget belyser dessa fynd kopplingen mellan aptit-reglerande hormoner och beroendeutveckling, vilket på sikt kan leda till nya behandlingsalternativ för beroendetillstånd.  Foto: Jesper Vestlund

 En utförligare presentation av de tre pristagarna hittar du i nästa nummer av vår medlemstidning BULLETIN (kommer i februari 2021).

I en paneldiskussion (video) som anordnats av tidskriften Alkohol och Narkotika (en del av CAN) deltog Anders Printz (regeringens särskilde utredare), Åsa Magnusson (överläkare och ordförande för Svensk förening för Beroendemedicin) samt Yvonne Zätterberg Åberg (bitr enhetschef i Hägersten-Älvsjös stadsdelsförvaltning). 
   Det var en tämligen enig trio i en paneldiskussion som leddes av AoN:s redaktör Julius von Wright. Sjukvårds- och socialtjänstrepresentanterna redogjorde i korta ordalag hur deras verklighet ser ut för beroendepersoner med eller utan samsjuklighet. Båda var rörande överens om att situationen idag är ur många synvinklar ohållbar. Patienterna/klienterna får i vårt land den vård och omsorg de har rätt till nästan i undantagsfall. 
   Av vikt är också att personer med beroendesjukdom som inte har social problematik naturligtvis inte söker upp socialtjänsten utan sjukvården, i första hand primärvården.
   Regeringens utredare bekräftade i stort intrycken från ”verkstadsgolvet” i de undersökningar han hittills hunnit göra.
   Anders Printz pekade på några viktiga punkter i den utredning han är på väg att genomföra. Den kanske viktigaste bakgrunden till hur omhändertagandet blir bättre är att hantera den stigmatisering som finns. Vi måste avstå från moraliseringen och inse vad vetenskapen sedan lång tid framhållit: beroende är en sjukdom, något som också Åsa Magnusson och Yvonne Zätterberg Åberg flera gånger påpekade. 
   En annan aspekt som utredningen kommer att fokusera på är integreringen av hälso- och sjukvården. Enligt Printz förskjuts aktivt beroendepatienter av psykiatrin när psykiatrisk vård behövs. Denna integrering kan mycket väl behöva förtydligas i ett regelverk. Detta problem tog även de övriga två upp med förtydligande från Åsa Magnusson som påpekade att patienter med beroende och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt, inte med den inställning som oftast förekommer inom psykiatrin att patienten första ska vara drogfri i sex månader. Yvonne Zätterberg Åberg hade samma erfarenhet. Det finns en föreståelse för historiken bakom att socialtjänsten inkluderats i ansvar men att det nu råder ett helt annat kunskapsläge om beroende och dess behandling än senaste lagstiftningen.
   En intressant aspekt framkom från utredaren att det kanske vore intressant att se om de allra svårast drabbade med beroende och tung psykiatrisk diagnostik och social utslagning kunde vara betjänta av en egen organisation. Idag är det svårt med samordning mellan olika myndigheter på grund av sekretesslagar mm. Det finns också anledning att se över tvångsvården, som nu med LVM ligger under socialtjänsten. Här finns inte bara många gånger tveksam kunskap om beroendesjukdom utan är även synnerligen kostsam, inte minst för mindre kommuner.
   Anders Printz har dammat av den 10 år gamla och gedigna Missbruksutredningen och konstaterar att den hade många viktiga slutsatser då och den har inte blivit mindre aktuell idag. Anders Printz:
-Det finns starka argument för en förflyttning av huvudmannaskapet.
   Dock framhöll utredningschefen att mycket återstår innan han tar definitiv ställning till huvudmannaskapet för beroendevården, för han uppfattade regeringens uppdrag att även involvera icke psykiskt belastade beroendeindivider. Detta är av synnerlig vikt. Alla tre debattörerna var helt eniga om att det är ju inte så enkelt att ställa rätta diagnoserna: ”de står ju inte skrivna i pannan”. Inom psykiatrin liksom inom somatiken måste en adekvat utredning ske.
   Ett nog så viktigt påpekande om lösningen av problemet samsjuklighet kom från Yvonne Zätterberg Åberg för att över huvud taget komma vidare med att hjälpa denna utsatta grupp:
   -Måste sluta vara en politisk fråga!
Paneldiskussionen finns att lyssna till på tidskriftens hemsida. 
https://www.facebook.com/watch/?v=365951011500665

Förskrivningen av cannabisläkemedlet Sativex ökar rejält under senare år enligt statistik från Socialstyrelsen. Förra året fick 426 patienter den sprayen, en fördubbling på fyra år. Munhålesprayen Sativex, som produceras av det spanska läkemedelsbolaget Almirall, godkändes i Sverige i januari 2012. 
   Enligt FASS är Sativex indicerat som behandling för att lindra symtom hos vuxna patienter med måttlig till allvarlig spasticitet orsakad av multipel skleros (MS), och som inte har svarat tillfredsställande på annan medicinering mot spasticitet och uppvisar en kliniskt signifikant förbättring av symtom relaterade till spasticitet under en inledande försöksbehandling.
   Sativex innehåller THC och CBD i förhållandet 1:1 (ungefär). En liknande produkt på svenska marknaden är Epidioles, som dock endast innehåller CBD och har indikationen epilepsi.
   Förutom den formella indikationen MS förekommer förskrivning av Sativex i liten omfattning även mot polyneuropatier, neuropatisk smärta och stroke. Största delen av ökningen är, enligt Läkemedelsverket, sannolikt en ökad diagnostik och behandling av MS-patienter.
   Behandlingen med cannabis som läkemedel är emellertid tveksam. Professor emeritus Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet:
   – Det finns inte tillräckligt forskningsunderlag som talar för användbarheten/effekten.
   Det danska läkarförbundets ordförande Andreas Rudkøping förmedlade i media för något år sedan: ”Den vetenskapliga grunden för att läkare ska förskriva cannabis existerar inte”. 

En ovanligt omfattande meta-analysstudie presenterades under hösten i The Lancet Psychiatry som konkluderar att cannabisberoende delar genetisk belastning med andra sjukdomar. Att cannabisberoende har en stark genetisk komponent är konstaterad i många studier. Herediteten uppskattas till 50-70 procent och förknippas därtill med ökad risk för psykisk sjukdom. 
   Målet med denna studie var att identifiera nya genetiska variationer genom GWAS som kan kopplas till cannabisberoende. Forskargrupperna (det är ett 40-tal namn på författarlistan av artikeln) utnyttjade två databaser (iPSYCH och deCODE) i vilka de tog fram 20 916 fall och 363 116 kontroller. 
   För att undersöka de genetiska överlappningarna mellan cannabisberoende och 22 utvalda sjukdomstillstånd behandlades data med den i detta sammanhang vanligaste metoden, linkage disequilibrium score regression, för att räkna fram de genetiska korrelationerna. 
   Två signifikanta loci hittades på kromosomerna 7 och 8. Undersökningen skiljer mellan beroende och ”användare” och finner att de båda grupperna uppvisar viss genetisk korrelation men visade på signifikant skillnad för 12 av de 22 sjukdomsspåren. Det finns uppenbarligen delvis skillnad genetiskt mellan de två grupperna. Cannabisberoendegruppen var postivt korrelerad med andra sjukdomstillstånd som ADHD, djup depression och schizofreni. 
   Författarna menar att resultaten av denna studie underbygger tidigare teori om att cannabisberoende delar genetisk belastning med andra sjukdomstillstånd och att det finns en uppenbar skillnad genetiskt mellan cannabisanvändning och cannabisberoende.
The Lancet Psychiatry 2020 doi.org/10.1016/S2215-0366(20)30339-4

Vad är GWAS?
GWAS står för Genome-Wide Association Study och innefattar undersökning av markörer över hela omfånget av DNA (eller genom) av ett stort antal personer för att hitta genetiska variationer som är förknippade till en speciell sjukdom. När man väl finner detta samband uppenbarar sig möjlighet att utveckla bättre strategier för att upptäcka, behandla och förhindra sjukdomen. 
   Att hitta dessa genetiska samband är speciellt viktiga för vanliga men komplexa sjukdomstillstånd som cancer, diabetes, hjärtsjukdom och psykiska sjukdomstillstånd. 

Socialstyrelsen har gjort ändringar i F-kapitlet (kap. 5) i ICD-10-SE för att få de diagnostiska begreppen att vara i samklang med en terminologi som såväl behandlare som patienter använder.
   Det blir nu enklare få begrepp som vi i den kliniska verkligheten använder och som är vedertagna av såväl behandlare som patienter. Tydligaste exemplet är kanske förslaget att ändra F10.2 från
Psykiska störningar och beteendestörninga orsakade av alkohol, beroendesyndrom
till det fullständigt adekvata och icke tillkrystade
Alkoholberoende. 
   Ändringarna träder i kraft fr o m 1/1 2021, då finns hela ändringskatalogen på plats. Svensk förening för Beroendemedicin har till Socialstyreksen förmedlat synpunkter på terminologin och uppskattar nu ändringarna som adekvata och i linje med föreningens ståndpunkt.