År: 2019

En omfattande studie från Oxford University är ännu ett sänke för den länge omhuldade teorin om att lite alkohol är bra för hälsan. Till skillnad mot tidigare forskning visar denna engelsk-kinesiska undersökning att måttlig alkoholkonsumtion inte skyddar mot stroke, snarare tvärtom. Resultaten publicerades under våren i The Lancet. En eller två standardglas om dagen ökar risken med 10-15% för utvecklingen av stroke.
   Det är data från en halv miljon vuxna kineser som ligger till grund för studien. Patienter följdes från 2004 till början av 2017. Det som noterades var hälsa, livsstil, genetik och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar inklusive stroke.
   Vid noggrann genomgång av resultaten fann forskargruppen att för varje ökning av veckokonsumtionen av alkohol med 280 gram så ökade risken för stroke med 38%.
   Studien har begränsningar emedan data är baserade på självrapportering och att alkoholkonsumtionen nästan uteslutande var starksprit. Det finns studier som menar att vin kan ha positiv effekt på hälsan.
   Dock framhåller professorn i kardiovaskulära sjukdomar Tim Chico vid University of Sheffield i en kommentar till The Guardian (190405) att denna undersökning ger vid handen att det finns föga evidens för att alkohol skulle vara hälsoskyddande.
The Lancet 20190404 (doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31772-0

I år har INEBRIA (International Network on Brief Interventions for Alcohol) sin årliga konferens förlagd till Lübeck mellan 26 coh 27 september. INEBRIAs president, professor Sven Andréasson, hoppas på många svenska deltagare. Det pågår ju ett stort antal aktiviteter runt om i Sverige för att uppmärksamma alkoholvanor i hälso- och sjukvården och här ges tillfälle att diskutera med kollegor från många länder. Såväl forskare som praktiker är välkomna. Allinformation på hemsidan: www.conference2019.inebria. org/home

Nationalekonomen och konsulten David Sundén har på DN DEBATT analyserat och problematiserat kring varför tobakspolitiken varit så framgångsrik men inte alkoholpolitiken. Konsumtionen av alkohol har inte minskat och viktiga faktorer till detta är, enligt debattören, att alkoholpolitikens viktigaste verktyg för att nå en minskning inte fungerar: alkoholskatten och alkoholmonopolet.
   Staten har för dålig kontroll över svenskarnas alkoholkonsumtion, den är faktiskt mycket sämre än kontrollen över spelmarknaden. Regeringen bör därför omedelbart initiera en översyn av vilka regler som ska styra alkoholmarknaden i framtiden. Utgångspunkten bör vara att alkoholmarknaden öppnas för konkurrens med privata alkoholbutiker.
   Målet bör vara ett regelverk som ger staten kontroll över svenskarnas alkoholkonsumtion och marknaden.
Detta enligt David Sundén (DN DEBATT 26 mars 2019).

Förbundsordföranden för IOGT-NTO, Johnny Mostacero, kommenterade snabbt debattartikeln:
Här räknas för tidiga dödsfall på grund av tobak och alkohol som en samhällsekonomisk vinst och utebliven njutning vid minskad alkoholkonsumtion som en förlust. Det är ett teoretiskt och farligt resonemang som jag med kraft vänder mig mot.

Sven Andréasson, professor i Socialmedicin och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm, kontrade Sundéns artikel med en rejäl bredsida:
   På alkoholfronten intet nytt. Inget nytt här, inga nya fakta, bara vantolkningar av forskningen. Sundén har fel i såväl stort som smått.
   Till stöd för sina slutsatser väljer Sundén mycket selektivt ut vissa forskarrapporter. Han underlåter dock att nämna att dessa kritiserats kraftigt av flertalet forskare inom detta område
   Sundén intar en extremposition i förhållande till experterna på området – WHO, OECD, Världsbanken, liksom en lång rad internationella forskningsinstitut. Lärdomen från alla dessa är den rakt motsatta till Sundéns ESO-rapport: att släppa loss alkoholförsäljningen till 1000-tals livsmedelsbutiker som arbetar under konkurrens medför självfallet ökad alkoholförsäljning, ökad konsumtion och ökade skador.

Hälsoriskerna med tobaksrökning är odiskutabla och tämligen väl kända och kartlagda medan motsvarande risker med alkohol har fått ett mindre genomslag i bredare kretsar. En ny engelsk studie har undersökt och beräknat den ökade absoluta risken för att utveckla cancer som ett resultat av måttlig alkoholkonsumtion för såväl män som kvinnor.
   Resultatet som redovisas i artikeln går i linje med andra forskningsprojekt. Här kommer det dock fram att med intag av en flaska vin i veckan ökar livstidsrisken för cancer för icke-rökare med 1,0% för män och 1,4% för kvinnor. Författarna lämnar ekvivalenta siffror vid en jämförelse mellan alkohol och tobaksrökning, något som är tveksamt emedan tobak förorsakar så mycket fler hälsoproblem än cancerutveckling som denna artikel fokuserar på.
   Författarna konkluderar att måttligt intag av alkohol, definierat som en flaska vin i veckan – eller motsvarande, ökar signifikant risken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av alkoholrelaterad cancer, framför allt bröstcancer. Detta är en viktig information i det presumtiva hälsoarbetet för kvinnor. Män kommer naturligtvis inte undan, men enligt denna studie gäller högre konsumtionssiffror för att cancerrisken ska öka.

WHO: Alcohol use is a risk factor for many cancer types including cancer of the oral cavity, pharynx, larynx, esophagus, liver, colorectum and breast. Risk of cancer increases with the amount of alcohol consumed. For several types of cancer, heavy drinking of alcohol combined with tobacco use substantially increases the risks of cancer. Till denna lista vill författarna av artikeln lägga nyare rön som talar för cancerutveckling relaterad till alkoholintag även gällande melanom, gallblåsa, bukspottkörtel, lungor och prostata.
   Hydes TJ, et al. BMC Public Health 2019;19:316

  

Svensk förening för Beroendemedicin har i år inte bara flyttat den årliga beroendekonferensen från augusti till november utan även utvidgat den till två dagar. I år dessutom i samarbete med Svensk förening för Alkohol- och Drogforskning (SAD).

   Den 7-8 november blir således årets vetenskapliga höjdpunkt med en dags föreläsningar av såväl internationella som nationella forskare och en halvdag med fria föredrag. Tolv abstrakt kommer att väljas ut för en 10-15 minuters presentation. . Välkommen med din anmälan.

   Hela novemberprogrammet kommer inom kort och i maj-numret av Bulletin. Allt om de fria föredragen hittar på här: Abstrakt

En till synes välgjord och bra designad multicenterstudie bekräftar och utvidgar tidigare publicerad kunskap om den ökade risk för psykossjukdom som intag av cannabis innebär (se bl.a. Andréasson, et al, Lancet 1987 och DiForti, et al, Lancet 2015). Med denna rapport får vi en incidens för utvecklingen av psykossjukdom för alla i studien ingående 11 forskningscentra, vilket ger en geografisk överblick över hur cannabispsykosen framträder.
   Mellan 2010 och 2015 insamlades data från 901 patienter och 1237 kontroller på 11 europeiska forskningscentra (inklusive en i Brasilien). De i studien inkluderade individerna var mellan 18 och 64 år och insjuknade för första gången i en psykossjukdom. Det finns begränsningar i studien, men ger tveklöst ett viktigt bidrag till förståelsen för de psykiatriska problem som cannabisintag ger.  
   Patienterna indelades i två grupper: lågdos-THC (<10%) och högdos-THC (>10%).
   Huvudresultatet är att dagligt intag av cannabis ökade risken för att få en psykotisk sjukdom jämfört med kontrollgruppen. Risken var betydligt större för de som använde högdos-THC.
   Det finns stora geografiska skillnader, också mellan storstad och övriga landet. Den högsta incidensen för psykosutveckling fann man i Amsterdam, London och Paris. Här identifieras också cannabis med högre THC-halt än exempelvis i Italien, Spanien och Frankrike utanför huvudstaden.
   Om högdos-THC försvann från marknaden skulle, enligt forskargruppens uträkningar, nyinsjuknandet i en psykossjukdom minska med 20 procent (alla forskningscentra inräknade). Plockar man ut storstäderna så skulle minskningen i London vara i Amsterdam 44 procent och London 21 procent. Jämfört med Palermo som hade bland de lägsta incidenserna: 6 procent.
   En annan intressant räkneoperation är att incidensen för alla psykossjukdomar skulle i Amsterdam minska från nuvarande 37,9 till 18,8 fall per 100 000 invånare om cannabis med hög halt av THC inte längre var tillgänglig.
   Sammanfattning av studien: Starkaste prediktor för psykotisk sjukdom är daglig konsumtion av högpotent cannabis, vilket medför en 3,2 gånger högre risk jämfört med kontrollgruppen som aldrig använd cannabis.
DiForti M, et al. The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe: a multicentre case-control study. The Lancet March 19, 2019

Det kroniska sjukdomsbegreppet vid beroende – till nytta eller skada?
The concept of addiction as a chronic relapsing brain disorder – helpful or harmful?
Svensk förening för Beroendemedicin och Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforskning inbjuder till en tvådagarskonferens den 7 – 8 november 2019 på First Hotel Billingehus i Skövde. Första dagen hålls konferensen på engelska och andra dagen på svenska. Flera internationella och nationella experter analyserar det kroniska sjukdomsbegreppet. Därtill kommer en halvdag att ägnas åt aktuell svensk forskning inom beroendeområdet. 
   Boka in dagarna redan nu. Inom kort kommer detaljerat program och anmälningsblankett.

I en i mars publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten framkommer den dystra nyheten att den narkotikarelaterade dödligheten ånyo ökar efter att vi sett en viss nedgång under senaste åren.
   Under 2017 noteras 626 dödsfall jämfört med de 590 som skedde under 2016. Män är överrepresenterade och utgör ungefär tre fjärdedelar av de narkotikarelaterade dödsfallen. Överdoser är den vanligaste orsaken och opioider förekommer i 95 procent av fallen.
   I rapporten framkommer också att den narkotikatyp som flest personer använder är cannabis och där har användningen ökat under 2000-talet. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018 uppgav 3 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.
   Antalet nya psykoaktiva substanser som upptäcktes i Sverige under år 2017 minskade något till 41 nya substanser, jämfört med 46 stycken år 2016. Samtidigt reglerades 41 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara under 2017. De flesta hörde till substansgruppen opioider, varav majoriteten var fentanylliknande substanser.
   Antalet personer som får läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, LARO, ökar och fler landsting erbjuder sprututbyten.
www.folkhalsomyndigheten.se

Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) m fl inbjuder till ett högaktuellt seminarium: ”Spelreklam i fokus” den 15 april i Göteborg. Seminariet riktar sig till politiker, idéburna organisationer samt högre tjänstemän inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sista anmälningsdag är den 1 april.
   Föreläsare och debattörer är Per Binde, docent och spelforskare, Anders Håkansson, överläkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, Andreas Prochazka, enhetschef på Konsumentverket i Karlstad samt ett panelsamtal med Jimmy Nilsson från Spelberoendes förening och Kristina Wennerstrand, Spelberoendeteamet Göteborg.
Förfrågningar: susanne.vannerberg@goteborgsregionen.se

Från CAN har första rapporten om alkoholkonsumtionen i landet för 2018 kommit. Trenden fortsätter: alkoholkonsumtionen i Sverige minskade med 2 % under 2018 men Systembolagets försäljning ökade med lika många procent. Däremot sjönk resandeinförsel med 25 %. Även köpen av smugglad alkohol minskade under året.
   Anledningen till den kraftigt minskade ”egenimporten” beror sannolikt på den försvagade kronan (Björn Trolldal, ansvarig för rapporten).
   Sett ur ett tioårsperspektiv har alkoholkonsumtionen minskat med 7 % och är nu nere i 8,8 liter per invånare 15 år och äldre. Konsumtionsminskningen ses tydligast i yngre åldersklasser, men gäller för alla åldersklasser.
   Sedan 1970-talet ses också en diskret men klar övergång i konsumtionsmönstret – från att ha varit ett starkspritkonsumerande land har vi blivit ett öl- och vinland.
   En detaljerad rapport om alkoholkonsumtionen under 2018 kommer under hösten.