År: 2018

Under 2016 använde uppskattningsvis 275 miljoner människor droger. Det är 5,6 procent av världens befolkning.

World Drug Report är en omfattande redovisning av den globala narkotikasituationen. Det är en årsrapport från FN:s organ UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime). Första rapporten kom 1997 och mitt i sommaren kom 2018 års rapport. Översikterna ger en aktuell bild över narkotikasituationen i världen.
   Rapporten konstaterar att den icke-medicinska användningen av receptbelagda läkemedel är ett ökande hälsoproblem. Opioiderna är det största problemet och svarar för 76 procent av drogrelaterad död.
   Cannabis är den vanligaste drogen under 2016 med uppskattningsvis 192 miljoner användare. Det är allt fler som intar cannabis. Under den senaste tioårsperioden fram till 2016 uppskattas ökningen till 16 procent, vilket motsvarar ökningen av världens befolkning under samma period. 
   Det är framför allt den yngre befolkningen som intar såväl cannabis som ändra droger, men ett orostecken noterar rapporten: narkotikaanvändning bland äldre (>40 års ålder) ökar snabbare än för yngre. Den drogrelaterade dödligheten för äldre (>50 år) har under senare år ökat rejält, från 27 procent år 2000 till 39 procent år 2015.

Genderperspektiv
Majoriteten av droganvändare är män men andelen kvinnor ökar men är inte i omfattning i närheten av männen utom när det gäller icke-medicinsk användning av receptbelagda läkemedel (smärtstillande/lugnande och ångestdämpande) där är det ingen skillnad könen emellan.
   Kvinnor debuterar med droger senare än män, men när väl användningen börjat så ökar konsumtionen snabbare än vad gäller för män. Det betyder också att kvinnor snabbare utvecklar beroende. 

De tunga drogerna
Opium har uppenbarligen kommit i ropet! Det är framför allt i Afghanistan som detta sker. Här tillverkades 2017 den största delen – 9 000 ton av den totala globala mängden på 10 500 ton. Jämfört med 2016 är det en total procentuell ökning med 65 procent. UNODC har aldrig o de tidigare 18 rapporterna sedan 1997 uppmätt så stora mängder opium.
   Även kokain har nått rekordhöjd. Här är jämförelseåren 2015 och 2016 och då ses en 25-procentig ökning. Under 2016 producerades 1,4 ton kokain. Det är i Colombia som den största produktionen sker.
   Opioider och heroin har ungefär samma volymer 2016 – cirka 87 ton vardera. När det gäller läkemedelsintaget är det framför allt tramadol som står för majoriteten av tillslagen världen över. Det är främst i västra, centrala och norra Afrika som tramadol blivit populärt. Tillsammans varar dessa länder för 87 procent av den globala totala mängden.
   Utan överdrift kan konstateras att narkotikaintaget, all upplysning och hälsoinsatser till trots, är ett omfattande problem världen över.

Det är i Norge sedan 50 år straffbart att använda droger. Nu vänder landet riktning och förändrar sin narkotikapolitik – de som använder droger ska inte längre straffas. Det är Norges hälsominister Bent Höie som önskar förändring och hänvisar till de goda resultat som uppnåtts i Potugal. Drogproblematiken blir ett sjukvårdsärende om tre år då man tror att den nya lagstiftningen kan verkställas. En marjoritet i Stortinget är positiv till ändringen.

   Läs en kortversion om Portugals nya lagstiftning i Bulletin 2018:2:10. Som medlem har du möjlighet att följa med till Lissabon för att studera hur narkotikapolitiken ter sig i verkligheten. Se mer i Bulletin nr 2.

Läkemedelsverket förbjuder användningen av CBD (CannaBiDiol) som läkemedel. Det finns således idag inget godkänt läkemedel i Sverige som enbart innehåller CBD som aktiv substans.
   Det är förbjudet att sälja och marknadsföra produkter som omfattas av läkemedelslagen om de inte är godkända.

   Många användare har vänt sig till Läkemedelsverket efter att ett antal företag som marknadsfört framför allt CBD som läkemedel förbjudits sälja dessa (mot vite). Som svar har man fått att Läkemedelsverket för närvarande inte har någon information om fördelar eller nackdelar med dessa produkter. Användarna av CBD ombedes vända sig till sin vårdcentral eller ordinarie läkare.

Vad är cannabidiol?

Ämnet cannabidiol utvinnes ur cannabis sativa och beroende på odling, förädling mm så kan koncentrationen av CBD variera stort. THC (TetraHydroCannabinol) är den aktiva substansen i cannabis som ger berusningseffekt och också åtskilliga skadliga effekter. CBD har inga sådana mekanismer utan kan sannolikt ha en dämpande effekt på det skadliga THC:t.

   Drogen cannabis består av olika delar THC och CBD och med ökad reningsgrad/förädling har THC-halten stigit kraftig under senare år och den till viss del motverkande delen (CBD) blivit allt mindre.

   Läkemedlet Sativex (munhålespray) innehåller såväl THC som CBD i låga doser. Detta medel har indikation för behandling av multipel skleros då annan medicin inte hjälper vid svåra muskelspasmer.

Medicinsk cannabis, se Bulletin nr 2 sid 22. Mer om CBD, se Information från Läkemedelsverket nr 2 sid 4.  

Region Skånes Naloxonprojekt har fått sin licensansökan godkänd och blir därmed först i landet med utbildning och distribuering av ett naloxonkit som innehåller spray, kompress, handskar och andningsmask. Naloxonutbildning med utdelning av naloxon-nässpray (ett motgift mot opioider) kommer att erbjudas cirka 2500 personer genom Region Skåne.
   Möjligheten att förebygga dödsfall och allvarliga skador till följd av opioidöverdoser ökar när naloxon blir tillgängligt för fler och i miljöer där överdoser sker.
   Naloxonhydroklorid (naloxon) har använts inom sjukvården sedan 70-talet för att häva opioidöverdoser. Naloxon är ofarligt att använda och har ingen effekt på en person som inte tagit opioider. Effekten på en person som tagit opioider kan vara jämförbar med abstinens. Naloxon har ingen missbruks­potential och farhågor att tillgång till naloxon skulle öka risktagande har visat sig ogrundade. Risken att bli abstinent när man får naloxon  i kombination med ökad medvetenhet om överdoser, leder till medvetenhet om vad överdoser ställer till med och därmed försiktighet.  
   Än så länge krävs licensansökan varför naloxonkitet är tillgängligt endast för de som är inskrivna i ett LARO-program eller tillhör någon sprutbytesenhet.

I början av sommaren publicerades den årliga narkotikarapporten från EMCDDA, det europeiska narkotikaorganet inom EU inklusive Norge och Turkiet. Rapporten sammanfattar statistik från 2016 men refererar även delundersökningar från 2017.

   En fjärdedel av Europas vuxna befolkning har någon gång i livet prövat narkotika. Cannabis är den vanligaste drogen men omfattningen skiljer sig mycket mellan de olika länderna. Ungefär 1 procent använder cannabis dagligen, vanligen lite äldre (35-64 års ålder).

   Anmärkningsvärt är att det är ett ökat antal som söker vård för sitt cannabisintag. Mellan 2006 och 2016 var det 83 000 individer som gjorde sitt förstagångsbesök inom sjukvården. Hälften av de sökande hade varje dag intagit cannabis.

   Den narkotika som intas i Europa kommer huvudsakligen från Sydamerika, Asien och Nordafrika, men det finns också en icke försumbar produktion inom EU-länderna. Det är cannabis, ecstasy och till viss del slutfasen i produktionen av heroin. Här finns också en viss produktion av de nya psykoaktiva drogerna även om det mesta kommer från Kina.

   Under 2000-talet introducerades de nya psykoaktiva drogerna som syntetiska cannabinoider och katinoner. Årtiondet tidigare kom MDMA (som vanligen går under namnet ecstasy) och kokain och under 1970-talet var det cannabis, heroin och amfetamin som nådde den stora marknaden inom Europa.

   Det som oroar mest inom narkotikasfären är inte bara de nya farliga drogerna utan även de mer effektiva distributionsvägarna inklusive näthandeln, som idag inte är så omfattande men tar allt större plats i distributionskedjan.

   Ser vi till beslagtagen under 2016 så toppar cannabis utan konkurrens: 40 procent av beslagen är marijuana och 29 procent hasch. På andra plats kommer kokain/crack med 9 procent och sedan följer amfetamin (5), heroin (4), MDMA (3) och övriga (8).

Narkotikarelaterade skador
  Det är heroin och kokain som dominerar skadeutvecklingen med cannabis på tredje plats. Intressant är att GHB (som är föga förekommande inom EU) kommer på fjärde plats. Sedan följer amfetamin, MDMA och på sjunde plats syntetisk cannabis.

   När det gäller dödsfall relaterade till narkotika kommer Estland på första plats med 132 dödsfall per miljon invånare. Sverige intar den inte mindre hedrande andraplatsen med 88/miljonen invånare (dock för första gången sjunker dödligheten). Sedan följer Norge (81), Irland (70) och Storbritannien (70). Det är opioider som dominerar i statistiken.
Se hela rapporten på EMCDDAs hemsida (www.emcdda.europa.eu)

Systembolaget presenterar årligen en rapport om vad som händer på alkoholområdet. Ett tema i årets rapport är alkohol och psykisk ohälsa och via Sifo har man låtit undersöka hur vanligt det är att dricka i syfte att lindra exempelvis stress, nedstämdhet och sömnbesvär. 
   Undersökningen gjordes i mars-april i år och omfattade personer som var mellan 18 och 79 år. Totalt tillfrågades 2 717 individer.
   Av undersökningen framkommer att över hälften av de som under de senaste 12 månaderna druckit alkohol för att lugna nerverna, slappna av eller dämpa stress anser att alkoholen alltid eller oftast hjälper.
   Närmare fyra av tio uppger att de känner någon som använder alkohol i detta syfte, och var femte svarar att de känner någon som dricker för att lindra nedstämdhet eller sorg.
   Närmare hälften (47 procent) uppger att de har oroat sig för alkoholkonsumtionen hos en eller flera personer i omgivningen som använt alkohol i syfte att lindra psykiska eller fysiska besvär.

Systembolaget har inrättat ett resestipendium för att hedra sin tidigare styrelseordförande (1984-1999) Bertil Göransson. Stipendiet är öronmärkt för unga alkoholforskare och är på 30 000 kronor. Motprestationen är en föreläsning i samband med utdelningen vid årets SAD-möte i Östersund i november.
   Priset tilldelas en ung forskare som visat prov på framstående forskning inom området ungdom och alkohol. Forskning med anknytning till idrott ska väga särskilt tungt vid bedömningen. Sista ansökningsdag är den 25 oktober 2018.
   Ansökan sker till professor Hanne Tönnesen vid Clinical Health Promotion Centre i Malmö. Information och ansökningshandlingar erhålls via cecilia.gravin@med.lu.se

Dödsfall för båda substanserna raporterade i Sverige

I mitten av maj har EU-organet EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) klassat ytterligare två syntetiska cannabinoider att kontrolleras och övervakas av de 28 medlemsländerna. Beslutsunderlaget följer FN:s tre konventioner från 1961, 1971 och 1988.
   Det gäller substanserna ADB-CHMINACA och CUMYL-4CN-BINACA. De båda substanserna som dök upp i Europa 2014 respektive 2015 har visat sig ha allvarliga biverkningar, till och med finns flera fall med dödlig utgång rapporterade: 13 dödsfall för ADB-drogen (Tyskland, Ungern och Sverige) samt 11 dödsfall för CUMYL (Ungern och Sverige).
   Dessa och liknande syntetiska cannabinoider har snarlik effekt som den huvudaktiva substansen i cannabis (THC), men ger betydligt allvarligare bieffekter. Syntetiska cannabinoider har funnits på den illegala marknaden sedan 2006. De syntetiska cannabinoiderna är inom gruppen Nya Psykoaktiva Substanser den största som växer och analyseras inom Europa. Det finns en uppsjö varianter av syntetiska cannabinoider. De flesta kan analyseras av Rättsmedicinalverket. De vanligaste handelsnamnen är spice och K2.

Klassificeringen under kontroll
EU:s medlemsstater klassificerar droger och förstadier till droger enligt tre FN-konventioner från 1961 (UN61), 1971 (UN71) och 1988 (UN88). När drogen är klassificerad ska den i samtliga EU-länder kontrolleras och övervakas beträffande vetenskaplig och medicinsk legitimitet med hänsyn tagen till speciella risker för såväl samhälle som individ.

Det har blivit en dramatisk ökning av alkoholfri öl i Finland. Två stora affärskedjor rapporterar om en 30-procentig ökning av försäljning jämfört med samma period 2017. Finländska Alko (motsvarigheten till Systembolaget) uppger också en ökad försäljning jämfört med föregående år.
   Vi ser samma utveckling i Sverige. ICAs presstjänst meddelar att inom ICA Sverige har försäljningen av alkoholfri öl ökat med cirka 30 procent det senaste året och sortimentet har utökats med fler produkter. Det är många ICA-butiker som arbetar aktivt med sitt lokala utbud av alkoholfri dryck, så variationer mellan butiker förekommer.
   Systembolaget har samma erfarenhet:
– Försäljningen ökar. Från januari till april 2018 har vi sålt runt 3 procent mer alkoholfri öl än under samma period 2017.
   Professor Sven Andréasson, Beroendecentrum Stockholm:
   – Detta är faktiskt mycket intressant. Den långsiktiga förklaringen kan vara en gradvis ökande hälsomedvetenhet. Man gillar öl, men gillar inte den toxiska effekten av alkohol – vilket man gradvis börjar bli mer medveten om. 
   Varför inte vin och starksprit?
   – Detsamma gäller antagligen även dessa alkoholdrycker. Vin är dock svårare att producera alkoholfria varianter av som smakar lika bra – till skillnad från öl. Samma gäller sprit, men denna konsumtion har minskat kraftigt ändå. 
   Sedan måste man förstås vara medveten att även om en 30-procentig ökning är stor, så utgår man från en mycket liten andel av en totala ölförsäljningen. 

Svenska kirurger och anestesiologer tillsammans med Svenska Läkaresällskapet framför i en artikel på DN-debatt att det är inte bara rökstopp som förbättrar operationsresultatet utan även ett alkoholstopp. Enligt artikeln har tobaksrökning och alkohol samma komplikationsrisk.
   Inför planerad operation bör patienten vara totalt avhållsam från alkohol under 4-8 veckor och därmed minska komplikationer i efterförloppet. Det är framför allt blödnings- och infektionsrisken som halveras. Alkoholfriheten förbättrar också sårläkning och hjärtats pumpmekanism.
   Med tanke på att det är ungefär en miljon svenskar som dricker så pass mycket alkohol att de är i riskzonen för postoperativa komplikationer uppmanar nu representanterna för debattartikeln att de opererande klinikerna i Sverige ska införa rutiner för en alkoholfri operation.
DN debatt 180430