Systembolaget presenterar årligen en rapport om vad som händer på alkoholområdet. Ett tema i årets rapport är alkohol och psykisk ohälsa och via Sifo har man låtit undersöka hur vanligt det är att dricka i syfte att lindra exempelvis stress, nedstämdhet och sömnbesvär.
Undersökningen gjordes i mars-april i år och omfattade personer som var mellan 18 och 79 år. Totalt tillfrågades 2 717 individer.
Av undersökningen framkommer att över hälften av de som under de senaste 12 månaderna druckit alkohol för att lugna nerverna, slappna av eller dämpa stress anser att alkoholen alltid eller oftast hjälper.
Närmare fyra av tio uppger att de känner någon som använder alkohol i detta syfte, och var femte svarar att de känner någon som dricker för att lindra nedstämdhet eller sorg.
Närmare hälften (47 procent) uppger att de har oroat sig för alkoholkonsumtionen hos en eller flera personer i omgivningen som använt alkohol i syfte att lindra psykiska eller fysiska besvär.
Månad: maj 2018
 |
Bulletin nummer 2 2018
|
Systembolaget har inrättat ett resestipendium för att hedra sin tidigare styrelseordförande (1984-1999) Bertil Göransson. Stipendiet är öronmärkt för unga alkoholforskare och är på 30 000 kronor. Motprestationen är en föreläsning i samband med utdelningen vid årets SAD-möte i Östersund i november.
Priset tilldelas en ung forskare som visat prov på framstående forskning inom området ungdom och alkohol. Forskning med anknytning till idrott ska väga särskilt tungt vid bedömningen. Sista ansökningsdag är den 25 oktober 2018.
Ansökan sker till professor Hanne Tönnesen vid Clinical Health Promotion Centre i Malmö. Information och ansökningshandlingar erhålls via cecilia.gravin@med.lu.se
Dödsfall för båda substanserna raporterade i Sverige
I mitten av maj har EU-organet EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) klassat ytterligare två syntetiska cannabinoider att kontrolleras och övervakas av de 28 medlemsländerna. Beslutsunderlaget följer FN:s tre konventioner från 1961, 1971 och 1988.
Det gäller substanserna ADB-CHMINACA och CUMYL-4CN-BINACA. De båda substanserna som dök upp i Europa 2014 respektive 2015 har visat sig ha allvarliga biverkningar, till och med finns flera fall med dödlig utgång rapporterade: 13 dödsfall för ADB-drogen (Tyskland, Ungern och Sverige) samt 11 dödsfall för CUMYL (Ungern och Sverige).
Dessa och liknande syntetiska cannabinoider har snarlik effekt som den huvudaktiva substansen i cannabis (THC), men ger betydligt allvarligare bieffekter. Syntetiska cannabinoider har funnits på den illegala marknaden sedan 2006. De syntetiska cannabinoiderna är inom gruppen Nya Psykoaktiva Substanser den största som växer och analyseras inom Europa. Det finns en uppsjö varianter av syntetiska cannabinoider. De flesta kan analyseras av Rättsmedicinalverket. De vanligaste handelsnamnen är spice och K2.
Klassificeringen under kontroll
EU:s medlemsstater klassificerar droger och förstadier till droger enligt tre FN-konventioner från 1961 (UN61), 1971 (UN71) och 1988 (UN88). När drogen är klassificerad ska den i samtliga EU-länder kontrolleras och övervakas beträffande vetenskaplig och medicinsk legitimitet med hänsyn tagen till speciella risker för såväl samhälle som individ.
Det har blivit en dramatisk ökning av alkoholfri öl i Finland. Två stora affärskedjor rapporterar om en 30-procentig ökning av försäljning jämfört med samma period 2017. Finländska Alko (motsvarigheten till Systembolaget) uppger också en ökad försäljning jämfört med föregående år.
Vi ser samma utveckling i Sverige. ICAs presstjänst meddelar att inom ICA Sverige har försäljningen av alkoholfri öl ökat med cirka 30 procent det senaste året och sortimentet har utökats med fler produkter. Det är många ICA-butiker som arbetar aktivt med sitt lokala utbud av alkoholfri dryck, så variationer mellan butiker förekommer.
Systembolaget har samma erfarenhet:
– Försäljningen ökar. Från januari till april 2018 har vi sålt runt 3 procent mer alkoholfri öl än under samma period 2017.
Professor Sven Andréasson, Beroendecentrum Stockholm:
– Detta är faktiskt mycket intressant. Den långsiktiga förklaringen kan vara en gradvis ökande hälsomedvetenhet. Man gillar öl, men gillar inte den toxiska effekten av alkohol – vilket man gradvis börjar bli mer medveten om.
Varför inte vin och starksprit?
– Detsamma gäller antagligen även dessa alkoholdrycker. Vin är dock svårare att producera alkoholfria varianter av som smakar lika bra – till skillnad från öl. Samma gäller sprit, men denna konsumtion har minskat kraftigt ändå.
Sedan måste man förstås vara medveten att även om en 30-procentig ökning är stor, så utgår man från en mycket liten andel av en totala ölförsäljningen.