Torsten Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet företrädesvis inom ekonomi, medicin och rättsvetenskap.

   Professor Markus Heilig får Söderbergska priset i medicin 2018 på en miljon kronor för viktiga forskningsinsatser för förståelsen av affektiva sjukdomar och alkoholberoende.

   Markus Heilig är en internationellt väletablerad och respekterad forskare inom stress- och beroendeforskning, vars forskning har haft, och har stor, betydelse för såväl grundläggande neurovetenskap som kliniska tillämpningar inom psykiatri och beroendevård och resulterat i cirka 250 peer-review publikationer och omkring 10 000 citeringar. 

 Markus Heilig/foto Sternebring

 

 

I rollen som ansvarig för alkoholforskning ingår det att kritiskt granska forskning om alkohol utifrån Systembolagets perspektiv, vilket bland annat innebär att aktivt identifiera samt bevaka forskning och projekt som presenteras inom alkoholforskningsområdet med relevans för Systembolaget. Vidare representerar du Systembolaget inom forskarvärlden för att upprätthålla och utveckla nära relationer med aktörer som bedriver forskning, nationellt som internationellt.
   Ansökningstiden går ut den 25 mars 2018. Du hittar all information på Systembolaget

Två studier om medicinsk marijuana publicerades i februari 2018 i Addiction. Syftet med undersökningarna var att se om det ligger någon sanning i de vanliga påståendena att 1) med legaliseringen av medicinsk marijuana så ökar tonåringars bruk av drogen och 2) med legaliseringen minskar antalet opioidorsakade dödliga överdoser hos vuxna. Bakgrunden är att det tillkommit allt fler stater som erbjuder legalisering av medicinsk marijuana. Legaliseringen startade 1996 i Kalifornien och nu är det 29 stater som accepterar detta bruk.
   De publicerade studierna är utförda av forskare från USA, Australien och Storbritannien och är meta-analyser av ett stort antal separata undersökningar från 1991 och framåt. Sammanfattningsvis: det framkommer inte något som stödjer de två påståendena. 
   Legaliseringen av denna användning av marijuana skulle kunna ge en signal till ungdomar att marijuana inte är särskilt farligt eftersom det är en ”medicin”. Den i Addiction publicerade studien visar att ungdomars marijuanabruk påverkas inte av legaliseringen av medicinsk marijuana. Däremot finns det i ett fåtal studier en tendens att äldre ökat sitt intag av marijuana i rekreationellt syfte efter legaliseringen av medicinsk marijuana.
   Det andra påståendet att medicinsk marijuana skulle minska dödliga opioidöverdoser genom att erbjuda en mindre riskfylld smärtbehandling stämmer heller inte. Det finns inga data som stödjer detta antagande. Flera nyligen publicerade studier visar snarare att de patienter som använder cannabis i medicinskt syfte inte sänkt sina opioiddoser(!).
   Professor Hall från Australien menar att även om det är liten risk för att på ett skadligt sätt överdosera marijuana har det visat sig att medicinsk marijuana har en mycket modest effekt på smärta. Därför framhåller hon att det är för tidigt att rekommendera en utvidgning av legalisering av medicinsk marijuana.
   Tilläggas kan, att det framkommer i de här publicerade studierna också vissa sociala fördelar med medicinsk marijuana: handel och skatter. Den nya hanteringen skapar arbetstillfällen och skatterna inkomster. Nackdelar finns också. Forskargrupperna pekar på risk för utveckling av abstinens, beroende och ökad risk för trafikolyckor.
Sarvet Al, et al. Addiction doi:10.1111/add.14136
Hall W, et al. Addiction doi: 10.1111/add.14139

 

Den 3 maj ordnas en konferens på Münchenbryggeriet i Stockholm om aktuella trender inom alkoholområdet: Hur kommer drickandet i Sverige att utvecklas? Blir vi mer hälsomedvetna och restriktiva i vår syn på alkohol? Kommer dagens stigmatisering av alkoholproblem och behandling att minska? Hur kommer det alkoholpreventiva arbetet att utvecklas? Hur kan behandlingen av beroendetillstånd bli mer lik behandlingen av andra hälsoproblem? 
   Internationellt och nationellt ledande forskare, politiker och andra opinionsbildare medverkar, projekt och workshops genomförs.
   Arrangör är Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm. Info och program:
http://www.trippus.net/AlkoholeniSverige

Den nya alkohollagen som trädde i kraft 1 mars 2018 innebär stora förändringar i hur man får konsumera alkohol i Finland. Redan i januari blev det möjligt att sälja 5,5-procentiga alkoholdrycker i livsmedelsaffärerna, vilket fick alkoholförsäljningen att skjuta i höjden i kiosker, på bensinstationer och i mataffärer. Nu är hela nya lagen komplett.

   Lagen innebär bland annat att butiker som säljer alkohol får vara öppna en timme längre än tidigare och finska systembolaget Alko tillåts ha vinauktioner.
   Restauranger kan nu ansöka om fria öppettider med möjlighet att sälja alkohol (begränsad till 5,5-procentig) som man kan ta med sig ut och drickas i princip var som helst. Dock blir det inte tillåtet att sälja alkoholhaltiga drycker efter 21 och inte före klockan 9. Det är samma regler som gäller för matbutiker.
   Alkoholforskaren Peter Eriksson vid Helsingfors universitet skräder inte orden. I en radiointervju i svenska YLE säger han att det är inte bara den finska befolkningens hälsa som står på spel utan även ekonomin. Peter Eriksson är sedan decennier en av de främsta alkoholforskarna i Finland och en av de stora ur internationellt perspektiv.
   Peter Eriksson:
– Det här är det värsta beslutet som gjorts under min livstid. Skadorna kommer bombsäkert att öka och ekonomin kommer att försämras. Alkoholforskaren menar att ökad tillgänglighet leder tveklöst till ökad konsumtion.
Peter Eriksson refererar till 2004 då finska alkoholskatten sänktes, vilket ledde till en ökning av alkoholkonsumtion och de alkoholrelaterade skadorna. Den nya alkohollagen är ett liknande misstag.
   Peter Eriksson:
– Man kan ju hoppas att finländare lär sig dricka på ett vettigt sätt men det kommer nog inte att hända. Det här beslutet baserar sig inte på hälsa och välfärd. Det här är ett politiskt beslut och hur fattar man ett sånt på liv och hälsa?
SVT-nyheter 2018 och YLE 2017

Peter Eriksson/foto Sternebring

En ny studie från King’s College i London visar att 94 procent av den cannabis som nu i Storbritannien beslagtas av polisen innehåller en hög halt av den psykoaktiva substansen THC. När förra stora undersökningen genomfördes 2005 var den högpotenta andelen cannabis (kallad skunk) 51 procent.
   Dessutom visar forskargruppen på att förhållandet mellan THC (tetrahydrocannabinol) och CBD (cannabidiol) har på ett negativ sätt förskjutits från att ha varit 1:1 till 3:1. De starkaste varianterna innehöll inte mindre än 46% THC och 0,2% CBD. Det är mycket allvarligt med låg halt av CBD eftersom cannabidiol i någon mån kan, enligt forskarna, begränsa skadeverkningarna av THC.
   Forskarna varnar för att denna stora skillnad mellan THC och CBD kan orsaka att ett ökat antal användare löper risk att utveckla en psykossjukdom. Enligt den politiska chefen för United Patients Alliance, Jon Liebling, har risken med denna starkare cannabisvariant att utveckla psykos ökat från 1 på 26 000 användare till 1 på 5 000. En lite udda jämförelse gör Jon Liebling med jordnötter: att hamna på sjukhus till följd av intag av jordnötter är 1 på 1000. Naturligtvis för att understryka farligheten med den starka varianten av cannabis, som dessvärre syns förhärskande i åtminstone Storbritannien.
The Guardian 180301

Årets studieresa går till Lissabon där vi får en inblick i den nya lyckade narkotikapolitiken. Besök görs på SICAD (General Directorate for intervention on Addictive Behaviours and Dependencies), ett beroendecentrum och ett lågtröskelprogram. Många tillfällen till diskussioner med de portugisiska värdarna.
   Studieresan är öppen för medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin. Besöken är kostnadsfria men du eller din arbetsgivare betalar resan och boendet. Studiebesöken äger rum 11 och 12 oktober 2018. Program och annan information hittar du nedan. Välkommen att anmäla dig redan nu. För att studiebesöken ska bli meningsfulla är det ett begränsat antal som kan medfölja. 

Lissabonprogram